onsdag 13 juni 2018

Industraliseringen Alva Lundberg 8A


Industrialiseringen är grunden till moderniseringen. Den industriella revolutionen är den term som används för att beskriva omvälvningen från agrarsamhälle till industrisamhälle och började i Storbritannien under 1700-talet, för att under 1800-talet spridas i västvärlden och  kallas ibland maskinåldern. Denna utveckling hade inte varit möjlig om inte jordbruket i första hand hade moderniserats och effektiviseras. Då började man använda sig mer av maskiner som slåttermaskiner, mejerimaskiner och man började utveckla nya metoder för konservation av mat. Utvecklingen ledde till att istället för den tidiga bristen på mat producerades nu i överskott. Det gjorde därmed att allt mindre lantarbetare kunde producera mer mat till fler. Industrisamhället började byggas upp när mängden lantarbetare minskade i antal och detta gjorde därmed att stadsbefolkningen också väte trots att de inte hade samma tillgänglighet att producera sin egen mat på samma sätt.
Bönderna började då också använda sig av en uteslutningsmetod som byggde på att de starkaste grödorna  användes till plantage medans de svagare inte fick planteras. Man började också undersöka hur sjukdomar från djur och skörd skulle kunna bekämpas i framtiden. Bönderna började också ge näring åt sina åkrar, de använde sig djupplöjning men också växelbruk som är en agrikulturell metod som innebär att man skiftar grödorna på ett fält och därmed för största möjliga skörd. Traktor är en del av att jordbruket kom att bli mycket effektivare.
Det nya samhället började byggas upp under slutet av 1700-talet och utvecklades vidare under 1800 då man som tydligast började se paradigmskiftet av samhället. Hantverksindustrin ersattes av maskinarbete och detta var en enorm ekonomisk fördel för samhället. I samband med Industrialisering uppfanns en mängd nya uppfinningar. Dessa maskiner ersatte människans muskelkraft och sparade dyrbar energi. De började i stora företag men allt eftersom utvecklingen fortsatte blev maskinerna också en del av hushållsarbete. Affärsmän satsade hellre sina pengar på maskinarbete än hantverksindustrin. Eftersom arbetstiden för en produkt sjönk gick det att sänka priset kraftigt. Fler och fler fick råd att köpa industrins billigare varor och affärsmän blev tvungna att sälja till vanligt folk om det ville gå med vinst. Ett industriellt pengasamhälle hade uppstått.
Ångmaskinen kom att bli väldigt viktig som förvandlade kol till energi och som bland annat därmed underlättade gruvarbetet enormt eftersom som den dygnet runt kunde pumpa upp vatten från gruvorna. Men den utvecklades på så sätt att ångmaskinen blev drivkraften till andra maskiner.
Spinning Jenny var en maskin som kunde väva betydligt fler trådar samtidigt och uppfanns under senare delen av 1700- talet. Detta förenklade tillverkandet av kläder bland annat enormt. Men eftersom de var en så dramatiskt och hetsig tid för förändringar blev många rädda för att förlora sina jobb. I protest försökte tidigare spinnare slå sönder dem, men hur hårt de än försökte gick inte förändringen att stoppa.
Elektriciteten som kom under tidiga 1800-talet var också en stor faktor till utvecklingen då de nu blev elektriska  motorer. Bilar började tillverkas av ångmotorer men de blev snart ersatta av en annan viktig uppfinning, bensinmotorn. Till skillnad från ångmotorn kunde en bensinmotor startas direkt och nådde en då ofantlig topphastighet på 12 km i timmen.
I takt med tillverkandet av bilen uppfanns även telegrafen, telefonen och radio så att man kunde sprida nyheter snabbare och överföra talan. Dessa uppfinningar fortsatte sin utveckling och har inte än blivit fullständig. Men för dåtidens samhälle innebar telefonen en förenkling av kommunikation bland annat inom handel.
För att de industriella pengasamhället skulle kunna ske behövdes kol. Det kan låta konstigt för maskinerna som började tillverkas bestod främst av järn och stål. Men ur kolet fick man den energi som behövdes för att driva alla nya mekaniska uppfinningar som tåg, pumpar och vävstolar.
Det nya sättet att arbeta och leva på resulterade i att vanligt folk också var en del av pengarna och de började spendera pengar i ställe för att producera sitt eget levnadsbröd och nödvändigheter.  Det resulterade även i att hantverksarbetare hade betydligt svårare att sälja sina varor när folk hellre valde maskiner för ett mindre pris. Fabriker blev nu den största varusäljaren. Människorna började nu söka sig in mot städerna i hopp om arbete. Tidigare var alla bönder, men marken räcker inte till alla. I städerna kunde fler få jobb där de även fick en visserligen låg lön. Men för den penningen kunde de skaffa sig mat och husrum. De nya yrkesgrupperna skapade däremot sociala klyftor, otrygghet, orättvisor och ojämlikhet. Även alkohol blev ett stort problem.
Det var speciellt två samhällsklasser som stod i centrum under den period, nämligen arbetare och borgare. Borgare var företagare eller affärsmän men även kontorsanställda och olika former av tjänstemän. Arbetarna var de som arbeta i fabriker och hade arbetssysslor som att paketera varor eller stå vid maskinerna. Det var samarbetet mellan dessa två grupper med maskiner som industrisamhället drevs framåt.
I början var arbetsförhållandena extrema. Skyddsanordningar existerade inte och därför var de inget ovanligt att man förlorade fingrar, fick fosforförgiftning på grund av den utsatta miljön och andra typer av kemikalier. Men det slutar inte där, ingen sjukpenning fanns. Skador på jobbet kunde därför resultera i en ekonomisk kris för familjen. Arbetstiderna var långa och de fanns dessutom inga speciella tider att förhålla sig till. Barnarbete var också någonting fabrikerna föredrog eftersom de till störst del kunde göra samma arbete som de vuxna fast att de fick en betydligt mindre lön. Detta slutade ofta med att människor slet ut sig och barn blev föräldralösa vid ung ålder. Under andra hälften av 1800-talet förbättrades situationen på arbetsplatserna liksom i samhället i stort. Barnarbete förbjöds och skyddsanordningar stiftades. I Sverige år 1881 fick inte ett barn över femton jobba över ett visst antal timmar, pension infördes och arbetstider reglerades. Man kan kort sammanfatta det som att industrin humaniserades.
Saltsjöbadsandan kallas upproret när de upprörda arbetarna protesterade emot sina arbetsförhållanden. Saltsjöbadsavtal kom sedan att bli resultatet av denna protest och är ett huvudavtal som tecknades mellan landsorganisationen i Sverige och arbetsgivarföreningen. Detta är kort sagt allmänna rättsgrundsatser för konflikter mellan parter på arbetsmarknaden. Man fick större möjligheter att organisera sig men också att ställa krav. Detta förbättrade där med saker som arbetstiderna, lönen och säkerheten.


Arbetslivet


Att arbeta är inte bara någonting man gör för ekonomiska anledningar uteslutande, utan också för att arbete kan ge en viss status, identitet och möjlighet till självförverkligande. Men de sociala relationerna som skapas och känslan av delaktighet är också en viktig grund. Självklart är lönen den främsta anledningen till att vi arbetar. Utan lön tar vi oss inte långt i samhället eftersom vi idag lever i ett pengasamhälle. Byteshandel som vi använde oss av förr har samma princip men att betalning utges i form av varor och tjänster. Behovet av arbete har därmed alltid funnits. Till skillnad från bytes samhället har dagens samhälles arbete mer långsiktiga konsekvenser i form av till exempel pension. Idag har vi ett skyddsnät om man av någon anledning inte kan arbeta som till exempel arbetslöshet och sjukdom. Vi har då möjlighet att få  A-kassa och sjukersättning. Om man bara hade haft semester hela tiden hade man inte heller uppskattat ledighet som man gör när man arbetar.


Hur arbetsmarknaden ser ut beror helt på vilket yrke man söker efter eller vad man letar efter.


Kvinnor och män tjänar om man ser över hela befolkningen inte lika mycket pengar för samma yrke, vilket såklart inte är rättvist. Jag tror att detta beror på att historiskt sett har män varit den främsta inkomstbringande medans kvinnor i större utsträckning varit hemmafru eller arbetat deltid. Dessa skillnader är inte helt borta trots att de ganska snabbt håller på att förändras. Idag håller könsrollerna på att omdefinieras, det som är typiskt manligt och typiskt kvinnligt vad gäller arbete och hur man tar hand om sina barn håller på att bli mer jämställt. Alltså tror jag att i sinom tid kommer löneskillnaderna suddas ut även om vi inte är där än.


Historiskt sett har fackförbund varit enormt viktiga och de är till viss del fortfarande. Det var fackförbund som förhandla fram reglerade arbetstider, semester, olika löneförmåner, skydd på arbetsplats och skydd för anställda. Fackförbund förhandlar om rättigheter, avtal,  de hjälper till i tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare och är därför fortfarande viktiga även om de gjorde mest dramatisk skillnad i början när de höll på att omformeras i samhället.


Bristen på arbetare kan lösas genom att  till exempel höja lönerna eller i form av andra löneförmåner som yrkesspecifika. Till exempel yrkesspecifika löneförmåner inom flygtransport är som flygvärdinna eller pilot där förmånen kan bli billigare flyg.  I extrem kris kan man få betalning under utbildning och på så sätt uppmuntra till utbildning. Sådana betalda utbildningar kan man bli erbjuden om man till exempel förbinder sig att arbeta kvar under en viss tid.










1 kommentar:

  1. Ett mycket bra blogginlägg om den industriella utvecklingen och dess konsekvenser samt förhållandena på dagens arbetsmarknad.

    /Eva-Lena

    SvaraRadera

Slavhandel Melissa

Slavhandel Förr & Nu Blogginlägg Slavhandeln har funnits under en lång period. Slavhandeln startade först på 1500-Talet...