Industrialiseringen
Fanny 9A
Industriella revolutionen. Så kallas den omvälvningen i
mitten av 1700-talet som var en så stor förändring i människors sätt att leva,
då ett samhälle som byggde på att människor arbetade som jordbrukare och bönder
som försörjde sig själva, plötsligt och hastigt utvecklades till ett samhälle
där större delen av befolkningen nu började arbeta i industrier runtom
Storbritannien. Inte nog med hur människor numera arbetade, utan revolutionen
påverkade även samtliga delar av samhället, allt ifrån hur människor och
familjer såg ut, var och hur de bodde, till miljö och kommunikationen mellan
människor. Det är en viktig tid som påverkade det dåtida samhället till att
utvecklas till det samhället vi har idag.
Det som egentligen satte igång den industriella revolutionen
var när bönder och jordbrukare efter lång tid med kalla vintrar och dåliga
skördar börjat experimentera. En upptäckt de gjorde var att det var mycket
effektivare att så fröna på rad efter varandra istället för att bara slänga ut
fröna över sina fält. Det gav mer plats för fröna att växa och de fick mer mat
av fröna i slutändan. Det krävdes dock mer arbete att så fröna bredvid varandra.
Då hittade bönderna och jordbrukarna på att tillverka något slags hjälpmedel
för att så fröna lättare och snabbare. Och de lyckades. De uppfann till exempel
plogen, även såmaskinen. Dessa uppfinningar och effektiviserade metoder gjorde
den snara industrialiseringen möjlig. De använde jorden hela tiden till massor
av olika grödor, de hittade till och med nya växter, ett exempel är potatisen. Dock
med dessa uppfinningar följde vissa problem. Många människors arbeten blev
utbytta till de effektivare och billigare hjälpmedlen, och jordbrukarna blev
därmed tvingade att bege sig till nära städer för att istället försöka hitta
jobb där.
Självfallet så har ju maskiner och andra uppfinningar inte
kommit till av sig själva, utan människor har uppfunnit dem med effektivitet i
sikte. En uppfinning jag reflekterade över var vaccinet mot smittkoppor.
Människor hade under lång tid lidit av smittkoppor, och bland de som blev
drabbade dog var tredje person efter bara någon vecka. Det anses ha avlidit
omkring 60 miljoner människor i Europa under 1700-talet, varav 96–98% var barn
under 10 år. År 1796 så uppfann den engelske läkaren Edward Jenner ett vaccin
mot dessa smittkoppor. Han upptäckte att mjölkerskor som hade blivit utsatta
för kokoppor inte blev smittade av smittkopporna, utan de var immuna. Så en dag
gav han vaccinet med kokoppor till en pojke och de väntade. När de väl försökte
smitta honom med smittkopporna, var han immun. Det var en stor och fantastisk
upptäckt för industrialiseringen. Människor frisknade till och befolkningar
växte snabbare än någonsin förr. I staden London växte befolkningen under
1700-talet fram till 1800-talet från 1 miljon människor till hela 5,1 miljoner
människor.
När de blev så många människor helt plötsligt så var det många som
inte fick så bra förutsättningar. Människor blev tvungna att leva trångt i
baracker, usla miljöer och sjukdomar. Befolkningen runt dessa områden dog som
flugor. Trots det kom det folk invandrande från alla möjliga platser i landet. Samtidigt
som befolkningen ökade blev det större efterfrågan på arbeten och ännu fler
uppfinningar gjordes, speciellt för att effektivisera arbetet för de som redan
arbetade. Som Flygande Skytteln. Den hjälpte tygvävarna att bli ännu
effektivare i sitt tygvävar arbete. Inte länge efter det så uppfanns
spinnmaskinen Spinning Jenny av James Hargreaves. Maskinen kunde spinna upp
till 8 trådar samtidigt, alltså den var åtta gånger så effektiv som en människa
som spann för hand och endast kunde spinna en tråd åt gången. I rädslan för att
bli arbetslösa slog arga spinnare sönder spinnmaskinen, men utvecklingen gick
inte att stoppa. Bara två år senare efter Spinning Jennys premiär så utvecklade
James maskinen ännu mer och spinnmaskinen kunde nu spinna upp till 100 trådar
samtidigt. Massproduktion infördes på dessa spinnmaskiner och fabriker byggdes
där det fanns hundratals av maskinerna för att få ut så mycket tråd och tyg som
möjligt på så snabb tid som möjligt.
Fabrikerna och spinnmaskinerna gick endast
på vattenkraft, vilket innebar att fabrikerna endast fungerade om floderna
forsade nog mycket vatten. Det kom till att bli ett problem senare, och då
började man experimentera för att hitta en ny energikälla att driva fabrikerna
och spinnmaskinerna med. Man uppfann tillslut ångmaskinen år 1765. Maskinen underlättade inte bara arbetet i
fabrikerna, utan även arbetet i gruvor och tillverkningen av stål. Man hade
under lång tid använt sig av vagn som gick på räls för att lätt förflytta
resurser som malm. När ångmaskinen kom så underlättade den gruvarbetet då man
satte ångmaskiner på dessa vagnar och man kunde nu lätt flytta på dem. Man
byggde världens första offentliga järnväg mellan Stockton och Darlington i
England, där ångloket The Rocket gjorde sin jungfruresa. Både folk och varor
transporterades på loket. Sedan började man bygga fler järnvägar över hela
landet.
När de nya fabrikerna byggdes var det många som sökte sig
dit eftersom de krävde fler arbetare. Det skedde en stor förändring inom
produktionen av varor i landet. Till skillnad från jordbrukets produktion, så
massproducerade fabriker. Alltså, det producerades mycket mer än innan och de
tillverkades mycket snabbare. Även till billigare pris, eftersom många fabriker
använde sig av maskiner istället för att betala människor för att göra samma arbete,
även fast de anställde människor till andra arbeten inom företaget. I början
när fabrikerna var nya så var arbetsförhållandena långt ifrån de vi har idag.
Idag har vi t.ex. sjukpenning, en ersättning istället för lön som man får om
man blir sjuk. Men förr, under industrialiseringens första tid så var det inte
så. Det fanns inga skyddsanordningar som skyddade de anställda under deras
arbete. Jobbade man i t.ex. en fabrik med maskiner var det vanligt att maskiner
slet av fingrar och händer. Kemikalier drabbade människors hälsa. Miljöer var
smutsiga. Deras arbetsdagar var långa och oreglerade, det var inte ovanligt om
de jobbade i åtminstone 14 timmar. Barnarbete var också vanligt under den här
tiden. De utförde samma uppgifter som vuxna men de fick en tredjedels lön av
vad de vuxna fick. Därför brukade hela familjer arbeta tillsammans för att få
så mycket pengar som möjligt.
Under andra hälften av 1800-talet så förbättrades
arbetsförhållandena på fabriker och andra arbeten. Storbritannien förbjöd
barnarbete 1842 och att lagstifta om skyddsanordningar på fabriker. Sverige kom
under senare år att till exempel förbjuda 15-åringar att jobba mer än 10 timmar
per dag och 1913 infördes även folkpension för folk över 67 år.
Under 1920-talet och 1930-talet så växte det fram flera
politiska rörelser i Europa. Odemokratiska rörelser som fascistiska och
nazistiska partier på högerkanten av den politiska skalan, kämpade mot
kommunistiska partier på den vänstra kanten. Det uppstod även rörelser som
dessa i Sverige, som då upplevde ökade politiska motsättningar. Sverige fick
ett nytt kommunistiskt parti som ville genomföra en väpnad revolution för att
ta makten i Sverige. I Ådalen 1931 så sköt en svensk militär mot strejkande
arbetare. Trots denna utveckling kom 1930-talet i Sverige att bli ett årtionde
då politikerna hellre sökte samförstånd än konfrontation. Både arbetarrörelsen
och arbetsgivarna var rädda för liknande händelser som den i Ådalen. Därför
beslöt de sig för att samarbeta. Det blev starten på den svenska modellen.
Senare det årtiondet, så undertecknades 1938 ett historiskt
avtal I Saltsjöbaden utanför Stockholm, mellan fackföreningsrörelsen och
svenska arbetsgivare. Avtalet undertecknades av Landsorganisationen (LO), som
representerade de svenska arbetarnas fackföreningar, och svenska
arbetsgivarföreningen (SAF), som samlade stora delar av Sveriges företagare. De
båda parterna bestämde vilka regler som skulle gälla på den svenska
arbetsmarknaden när fackföreningar och arbetsgivare förhandlade om löner och
andra arbetsvillkor. Både fackföreningarna och arbetsgivarna förstod att dessa
förhandlingar skulle kräva många kompromisser för att bli framgångsrika. Den så
kallade Saltsjöbadsandan blev ett av
kännetecknen för den ”svenska modellen” som nu byggdes upp. Politikerna i
riksdagen och regeringen skulle inte reglera löner och arbetsvillkor genom
lagstiftning. Det skulle i stället ske genom frivilliga förhandlingar mellan
arbetsgivare och arbetstagare – förhandlingar som byggde på samförstånd och en
vilja att kompromissa. Senare kom begreppet ”den svenska modellen” även att stå
för de många välfärdsreformer som framför allt socialdemokraterna införde under
efterkrigstiden. Det gäller exempelvis socialförsäkringssystemet, den utbyggda
sjukvården och skolsystemet.
Arbetslivet
Människor arbetar för att kunna försörja sig själva och sina
familjer. När man arbetar så tjänar man pengar för att kunna ha någonstans att
bo, köpa kläder och köpa mat. Det är viktigt och har alltid varit så sen första
början. Dock var det vanligare förr i tiden att människor bytte föremål med
varandra istället för att byta föremål mot pengar.
Det är viktigt att människor arbetar för att samhället ska
kunna fungera. Om vi inte har arbetare så vet vi alla mycket väl att inget
företag, ingen fabrik, ingen restaurang, ingen riksdag och ingen skola skulle
funktionera. Allt skulle stanna. Utan människors arbetskraft skulle inte vårt samhälle
fungera längre än någon timme. Hus skulle kylas ner, affärer stänger, flygplan
ställs in och sjukhus stänger ner. Allting stänger. Därför är det viktigt att
vi arbetar, för att kunna utveckla samhället och hålla ingång medan vi även
skaffar pengar till att överleva.
När jag tänker på ämnen i skolan som jag tycker är roliga så
blir det oftast lättare att hinna med de uppgifter och jag är även mer
motiverad att faktiskt göra det arbetet inom just de ämnena. Jag har fler
åsikter och tankar om ämnet som jag kan dela med mig av och det blir lättare
att göra uppgifterna. Men är det ett ämne jag inte tycker är kul, eller något
jag tycker är svårt, blir det att jag försöker skjuta undan det och istället
göra de saker jag tycker är roliga. Jag är mindre motiverad att göra de
uppgifterna och de blir svårare att lämna in. Jag får inte lika många åsikter
och tankar om de tråkiga ämnena, vilket gör det svårt för mig att förstå allt
det vi faktiskt pluggar. Det påverkar mitt arbete mycket i skolan beroende på
vad jag tycker är roligt och vad jag har för intressen.
Eftersom att jag troligen kommer gå högskola efter jag har
gått ut gymnasiet så kommer jag behöva studera i några år till. Vi säger att
jag är 24 när jag ska ut i arbetslivet efter min utbildning. Med den
utbildningen jag har, tror jag att jag har stora fördelar när jag ska söka
jobb. Nuförtiden är det viktigt med en bra utbildning om man vill ha ett bra
betalt jobb och då anställer man oftast de med höga och bra utbildningar. Det
är stor efterfrågan just nu på människor med språkkunskaper, till exempel
tolkar och översättare. Vi säger att jag har utbildat mig till det, då har jag
nog stor chans att få precis det jobbet jag vill ha. Jag tror annars att
arbetsmarknaden kommer se ganska lik ut den vi har idag. Sveriges befolkning
ökar inte så mycket men tekniken rör sig framåt. Kanske kommer arbetsmarknaden
vara mer digital.
Min syn på löner för kvinnor och män med samma yrke är
simpel. Jag står starkt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jag tycker
att det borde vara självklart att kvinnor med samma arbete som män ska ha
precis samma lön. Vi är alla lika värda. Men om fallet är att en annan människa
faktiskt är BÄTTRE och EFFEKTIVARE på sitt jobb så är det självklart att man
får högre lön för sitt arbete. Men det ska inte skiljas åt på grund av kön. Det
har egentligen ingenting att göra med hur effektiv eller hur intresserad man är
av arbetet. Man ska ha lika arbetsförhållanden oavsett kön. Då kanske vi
faktiskt får fler arbetare till de kvinnodominerande och mans-dominerande
yrkena som alla står och skriker efter.
Fackförbund är de organisationer som förutom att förhandla
fram kollektivavtal hjälper sina medlemmar med utbildning, karriärrådgivning
och att medla i konflikter på jobbet. Den som upplever att arbetsgivaren inte
följer reglerna eller på något sätt kränker eller trakasserar de anställda kan
vända sig till sitt fackförbund för att få hjälp. Det är vanligtvis också
facket som förhandlar för medlemmarnas räkning vid varsel och uppsägningar.
Fackförbunden erbjuder också försäkringar, speciellt inkomstförsäkring, som
ofta ingår i medlemsavgiften. De är då viktiga att ha eftersom de tar hand om
de som arbetar och ser till att allting är rättvist och att arbetsgivarna inte
bryter regler eller är kränkande mot arbetarna. De hjälper till att hålla kvar
de bra arbetsförhållandena vi har i vårt samhälle, så att vi inte går tillbaka
till de äldre dagarna då arbetsgivarna kunde praktiskt sätt behandla sina
arbetare som slavar.
Arbetslösheten i Sverige är hög, ungefär 30% av befolkningen
är arbetslösa. För att kunna sänka den höga siffran måste arbeten göras
attraktivare. Lägre skatter för företagare som gör att de faktiskt vill stanna
i eller komma till Sverige och ha sina företag här, och avskaffa massa extra
avgifter de tvingas betala. Göra det billigare för småföretagare att anställa
personal i form av moms o sociala. Provanställningar där AF får stå för lönen
och liknande skulle kunna funka. Gör det lättare för ungdomar att ansöka till
olika yrken.