onsdag 26 april 2017

DEMOKRATI OCH DIKTATUR



ATHEN

Lik som andra grekiska stadsstater hat Athen prövat många olika sätt att styra staten. flera av de grekiska styrelsesätten som demokrati och monarki, ligger till grund för hur vi idag styr vårat moderna samhälle.
de första stadsstaterna styrdes av kungar, och det är eftersom att det grekiska ordet för kung är monarki det styrelsesättet kallas för monarki. Men så småningom tvingades kungen att dela med sig av märken till överklassen.
även andra klasser ville vara med och bestämma och därför utvecklades Athen till ett nytt styrelsesätt så kallat demokrati. och det kallas demokrati för att de grekiska ordet demokrati betyder folkstyre. Men demokrati menade inte folket att alla fick vara med och bestämma utan det var endast de fria männen över 21 som fick delta i styrelsen och vara med och bestämma. Det var bara kvinnor eller de som inte räknades som fria män som slavar och bofasta främlingar som inte fick vara med och rösta.

den grekiska demokratin var direkt. Den innebar att man själv var tvungen att vara med när besluten fattades, det innebar att man inte kunde skicka någon som representerade en. direkt efter besluten var fattade så kunde skickliga talare komma upp och påverka besluten.

Demokratin i Athen och andra grekiska stater inte så bra utan dom utnyttjades av stora grupper  och men för att driva sin egen vilja igenom.



SPARTA

I Sparta var det demokrati precis som i Athen. Sparta var uppdelade i tre olika klasser. Den högsta klassen var Spartiaterna, det var dom som var den styrande klassen, dom männen hade rösträtt och styret landet.
Perioikerna var medelklassen. dom var fria med hade ingen rösträtt. Dom var dom ända i Sparta som fick syssla med handel och hantverk.
Heloterna var den lägsta klassen och de andra klasserna såg mycket illa på dom. Precis som Perioikerna hade dom ingen rösträtt. Heloterna var bönder och var tvungen att ge bort halva sin skörd till spartiaterna.


/Amanda Eklund

Athen och Sparta

Athen och Sparta



Athen

kvinnor
kvinnan arbetade i hemmet. där hade hon mycket att göra, eftersom varje hushåll tillverkade nästan allt familjen behöver. kvinnan skulle bland annat:( karda, spinna och väva)
(sy kläder)(mala säd)(hämta vatten vid brunnen)(laga mat)(offra till hemmets skyddsgudar)(föda och uppfostra barn)(ge slavarna arbetsuppgifter). Kvinnan lämnade sällan bostaden. Hon fick inte delta i aktiviteter utanför hemmet och hon fick inte fatta viktiga beslut. Kvinnan stod under förmyndarskap, först under sin far sedan under sin man och slutligen under den äldste sonen, om mannen dog.

Man
manen var nästan aldrig hemma förutom när han åt och sov. manen skulle bland annat:
(försörja sin familj) (handla mat) (delta i politiska möten) (diskutera politik och filosofi) (gå på teatrar och idrottstävlingar). Den rika grekiska mannen jobbade inte med kroppsarbete för det ansågs som ofint. Han gick däremot till agorá eller till gymnasierna för att träffa folk och prata om politik idrotta eller prata skvaller om andra fattiga bondar. den fattiga mannen han jobbade antigen som bonde, hantverkare i städer, bagare eller som  byggnadsarbetare. mannen gifte sig när han var 30 år gammal fast med unga kvinnor dom kunde även ha kärleksaffärer medans dom var tillsammans med en tjej. det var vanligt att menen hade homosexuella förhållanden, ofta med unga men för man ansåg att det var riktig kärlek mellan två men. Mannen bar ett långt tygstycke av ylle eller linne virat runt kroppen, ibland en mantel med en lång tjock fläta.

Barnen
barnen dom var viktiga speciellt sönerna för att föra släkten vidare. många barn dog mer flickor än pojkar för att pojkar fick bättre mat och mer omsorg. dessutom satte man oönskade döttrar att dö. tills dom var nig stora för att lära sig mammans och pappans sysslor lekte dom med leksaker och roade sig skälva. i rika familjer så fick döttrar lära sig att läsa och skriva av sin mormor eller husslaven. rika pojkar dom gick i privat skola men dans fattiga pojkar gick i gemensam skolor.  när pojkarna fyllde 18 så fick dom gå en militärutbildning för att någon gån kunna skydda landet om det blev krig.


Demokrati/diktatur

I romarriket varierade det mellan demokrati och diktatur beroende på om de var krig hade de diktatur annars så var de allmänheten och republiken som bestämde. Sen om man var rik och ville bli en diktator kunde man vara en patron då fick man fattiga att rösta på en genom att man gav de mat och annat.

folkförsamlingen, senaten osv

Senaten var styrd av ämbetsmän som gav råd åt folkförsamlingen men på grund av senatorernas rikedom så hade de ett stort inflytande på rom. Sen under republikens tid så samlades makten hos senaten och konsulerna 

Antikens rom 

Centrum för romariket var rom och det var härifrån som väldet styrdes. Befolkningen bestod av av män, kvinnor och slavar. 
De flesta jobbade i jordbruk eller som hantverkare. det fanns även många som var arbetslösa. 
De som var längre upp i hierarikin fanns en medelsklass av handelsmän, officerare och lokala ambetsmän. Skilldnaden var stor från början var romariket en republik. roms republik styrde ingen kung. Rom stydes av något som hette senaten och folkförsammligen.Om landet hamnade i krisläge då valde man en diktator. Han hade all makt i 6 månader. Många fattiga personer kallades för klienter för rikare romare. Den rike mannen kalades för patron. De rika patroner gav de fattiga klienter mat och andra govor men dem gav också hjälp. För det så röstade de på den patronen i ett politiskt val och stödje dem.

Alla fria män hade rätt att gå med i folkförsammligen i dena försammligen före kom några diskutioner man röstade ja eller nej förslagen från ambetsmännen. ordet senaten betyder gammalt. Och det fungerarsom inte som i anten. I ssenatensatt ämbetsmän som var utsedda för liv.
Från början kom folktribunner från de lägre klasser. Deras uppgift var att bevaka folket. Och dem skulle skydda folkets intresse mot övreklassen. Dem hade rätten att stopa senatens beslut och folkförsammligen.
För att vara konsul behövde du mycket pengar. Konsul skulle anordna skådespel, tävlingar, dela ut mat till de fattiga och bygga tempel och andra romerska byggnader. Under republik senare tid gick makten till senaten och konsulerna.

Levnadsförhållandena i Aten & Sparta

Aten

Männen i samhället hade lätta arbetsuppgifter till skillnad från kvinnan. Männen deltog ofta  i politiska möten där de diskuterade politik och filosofi. De kunde även gå till agorá eller gymnasier för att umgås, diskutera politik eller de senaste skvallret. Männen drog nytta av nöjen som teatrar och idrottstävlingar. Fattigare män däremot jobbade ofta som bonde eller bagare, hantverksjobb. Männen var fast beslutna att inte utföra kroppsarbete som ansåg dem ovärdiga, sånt arbete som slavarna hade kunna göra. Männen är kända bära långa eller korta tygstycken knutna runt kroppen och med flätat hår. Ofta var de inte hemma mycket utan kom hem, sov, åt och for iväg sen igen och därför skötte kvinnan om hemmet mycket mer än mannen. De gifte sig vid ungefär 30 års ålder och oftast med en yngre kvinna. Gifta samt ogifta män hade tillåtelsen att ha kärleksaffärer med andra kvinnor trots sin maka/make. Jag skriver också make eftersom på den här tiden var homosexuella förhållanden mellan två män vanliga, det fanns bara äkta kärlek mellan två män brukade de säga. Maten de handlade och åt bestod ofta av bröd med getaost, oliver eller fikon på. Fattigare familjer åt mycket korngröt.


Kvinnan i samhället hade kanske den största rollen i att försörja familjen. Hon sydde kläder, lagade mat, kardade, spann och vävde, malde säd, hämtade vatten ur brunnen, offrade till hemmets skyddsgudar, uppfostrade och födde barn och så tog hon hand om slavarna. Med tanke på alla dessa hemsysslor lämnade kvinnorna sällan sina hem. De behandlades mer orättvist än männen eftersom de hade rättigheter. De giftes bland annat bort av sin far och inte av kärlek utan förhoppningarna till en lyckad familj med många barn. Kvinnorna fattade inte heller några viktiga beslut eftersom de var som männens uppgift. Fast de existerade kvinnor som levde friare. De kunde vara läkare, danserskor, poeter eller musiker bland annat som ansågs som friare yrken. Dem flesta kvinnor hade håret uppsatt och precis som männen ett långt tygstycke lindad runt kroppen.


Barnen i samhället var en viktig grund på antikens Grekland. Söner som föddes var viktiga, oönskade flickor som föddes kunde till och med bli dödad. Många barn dog under förlossningen på grund av bristen på kunskaper och läkare. Sönerna som överlevde och växte upp fick lära sig sin fars yrke. Inom rika familjer blev sönerna skickade till privat skolor där de fick lära sig att läsa och de skrev på vax eller sand. Sedan när de blev 18 år skickades de iväg för militärutbildning. De tränade fysiskt hårt och bildades till starka krigare som i sin tur skulle hjälpa till att försvara landet. Flickorna som föddes och överlevde lärde sig sin mors arbete. De lekte bland annat med dockor, trädjur och skallror. I rika familjer fick även flickorna lära sig att läsa. Som jag nämnde innan var flickor dock inte lika önskat i samhället och vissa familjer valde att inte ta hand om sina flickor och istället låta dem dö.


Bonden i samhället var en överlevnadsförutsättning eftersom de även var jordbrukare som bland annat planterade oliver, vete, korn, frukter och grönsaker.  Bönderna var ofta män eftersom kvinnan höll sig inomhus större delen av sina liv. Krukmakaren använde sig mycket av keramik och gjorde krukor som var viktig för att transportera vidare andra varor. Krukmakaren tillverkade även lampor.
1/3 av Aten befolkning var slavar på den här tiden. Slavarna var ofta krigsfångar från medelhavet som grekerna tagit till fånga. Slavarna utförde arbetsuppgifter som grekerna ger dem och därför var många så kallade husslavar.


Sparta


Sparta var indelat i ett klassamhälle som bestod av endast tre klasser. Spartiaterna som var den ledande klassen, Perioikerna som var mellanklassen och heloterna som var den lägsta klassen. Spartiaterna var alltså den ledande klassen där alla män hade rösträtt. De bestod av en stark armé som ständigt var tvungen att försvara sig mot fiender och alla heloternas uppror. Perioikerna var mellanklassen. De jobbade ofta med hantverksarbeten och de var fria men hade dock ingen rösträtt. Heloterna bestod till största del av livegna bönder, de hade ingen rösträtt och var den lägsta klassen. Därför gjorde de ofta uppror mot spartiaternas armé.


Kvinnorna betydde mycket för samhället. Kvinnorna var mer inflytelserika i Sparta än vad andra grekiska kvinnor runt om  i Grekland var. Men de hade inte rösträtt. De förväntades föda nya starka krigare till spartiaternas armé. De nyfödda potentiella krigare undersöktes av stadens äldsta för att testa sin duglighet. Om de inte räckte dödades man på fläcken. När pojkarna fyllt 7 år lämnade de sitt hem bakom sig och flyttades till statliga skolor där de genomgick hård fysisk träning. De genomgick denna träning för att klara sig emot hunger, törst och köld som soldater i armén. De fick inte möjligheten att lära sig varken skriva eller läsa var att det var viktigare att lära sig leva spartanskt.


Jämförelse

Till skillnad från Aten är kvinnor mer accepterade i Sparta på grund av sin viktiga uppgift att föda starka krigare. Pojkarna i Aten behöver inte genomgå sin militära utbildning förens de är 18 år, de utbildas vid 7 års ålder i Sparta. Det finns inget tillkännagett klassamhälle i Aten som de finns i Sparta. Även om vissa anses värda mer än andra. De gifter sig dock under samma omständigheter och liknar varandra på många andra sätt.


/ Alva Lundberg 7A

tisdag 25 april 2017

Hur styrdes romarriket

Hur Romarriket styrdes

Från början var romarriket en republik. Det betyder att staten styrdes av allmänheten.
I Roms republik fanns det ingen kung eller kejsare utan styrdes av folkförsamlingen och senaten.
Skulle det vara så att landet hamnar i krig, så valde man en diktator som fick styra landet till kriget var slut eller i 6 månader beroende på hur länge kriget varar.

Patron och klienter

I romarriket kallade de rika, de fattiga för klienter och de rika kallades för patroner. Orden klient och patron kommer från det latinska cliens och pater som betyder "skyddsling" och "fader" på svenska.
Patronen var som en fader till klienterna när det var dags för politiska val. Patronen gav klienterna mat och andra gåvor, samt hjälp när de behövde gå till domstol. När det var dags för krig skulle en patron röstas fram för att bli diktator. Då han ville ha deras röst och stöd i olika sammanhang i gengäld så att han skulle kunna bli en diktator med all makt i sex månader.

Vilka uppgifter politikerna hade

I folkförsamling hade alla fria män tillträde. Folkförsamlingen hade ingen makt vilket ledde till att det knappt förekom några idéer från denna folksamling. Allt de gjorde var att rösta "ja" eller "nej" på förslag från ämbetsmännen.
I senaten satt bara före detta ämbetsmän som var utsedda på livstid.
Senatens uppgift var att vara rådgivare till de i folkförsamlingen.
Men de som satt i senaten var så rika att de fick ett gott inflytande i Rom.
Från början kom folktribunerna från de lägre klasserna och skulle skydda intressen mot överklassen.
De hade vetorätt. Vetorätt betyder "jag förbjuder". Med denna rättighet, kunde de stoppa senatens beslut och ändra på ämbetsmännens domar.
Efter ett tag fick de rätt att föra fram förslag på nya lagar.
Ämbetsmän utsågs av folkförsamlingen och de viktigaste ämbetsmännen utsågs till konsuler.
Varje år valdes två stycken ämbetsmän till konsuler.
Konsuler var roms högsta ämbetsmän och var som politiska och militära ledare. Deras ansvar var att hålla ordning i landet och se till att alla lagar följdes. De ansvarade också för statens ekonomi och ledde armén i krig.
Om landet hamnade i krig, valdes en diktator. Denna person hade all makt i romarriket för 6 månader.






Antikens Grekland

Antikens Grekland
Antikens Grekland är en väldigt intressant del av historia, nu ska jag berätta lite fakta från vissa punkter.

Den första kulturen på Kreta och palatset i Knossos
Det antika Grekland började ursprungligen på en liten ö utanför Grekland år 2000 före Kristus, detta var början på världens första högkultur. Senare år 700 före Kristus spred de sig över hela Grekland och många andra områden i Europa. Befolkningen på Kreta kunde handla mycket mellan Egypten och andra "rika" delar av världen, man kan se tydliga spår av andra kulturer i egyptiska målningar. 

På Kreta började många olika palats formas, ett känt/berömt är i Knossos, många invånare gav gåvor i form av säd, olivolja och andra förnödenheter. I drottningsrummet pryddes väggarna med målningar av delfiner/fiskar, de reflekterade hur kretafolket var, fredliga och intelligenta. I detta rum konstruerades det en vattentoalett, det var faktiskt världens första, den byggdes för 3500 år sedan. Inspirationen av denna toalett var gamla sagor och legender.

Hur grekernas levnadssätt påverkades av landskapet
Grekland är ett väldigt bergigt område, detta påverkade hur de levde. Det fanns inte mycket åkerjord på grund av detta så Grekerna utnyttjade sig av kusten, både för transport, fiske och handling, detta är anledningen att många grekiska städer ligger vid kusten. Vid städerna fanns det många olika hamnar, de använde de för att komma sig in med sina båtar eller fartyg. Grekerna blev väldigt duktiga att hantera båtar/ta sig runt i världen, de använde sig av denna kunskap för att åka till andra delar av världen och handla eller sälja. Utan havet hade det grekiska samhället kanske förstörts. 

Grekland hade ingen stat i början, de levde i olika städer runt om i landet. I dessa städer talade alla samma språk fast dialekter ändrades efter tid, alla kunde fortfarande förstå varandra. Under flera hundra år blomstrade och växte Grekland allt större och större, den grekiska och romerska kulturen brukar man kalla för "Europas rötter" för att man kan se spår av den i alla kulturer överallt i Europa. Exempel på spår kan vara olympiska spelen (OS), teater, filosofi, monarki och demokrati, det finns många andra också.

Hur en statsstat växer fram i antikens Grekland
I början bodde bönder i dalgångar där de odlade i den halvdåliga marken, efter ett tag började de bygga/konstruera fästningar på bergstoppar som var som en polisstation, till denna polisstation flydde man till om man var under attack av fienden.

Efter ett tag började bönder flytta och bygga hus nära denna polisstation, torget blev centrum för all aktivitet i staden, detta kunde vara köpmän eller hantverkare. På den högsta punkten av staden byggdes ett tempel för att hylla stadens gud.

När staden hade börjat växa väldigt mycket byggdes en skyddsmur runt om staden. Vid detta laget betyder ordet polis för stad. Staden omfattade hela staden och åkermarken runt om den. Den del på staden som låg högst upp kallades för akropol, akropol betyder på grekiska för höjd.

Varför greker skaffade sig kolonier
Grekerna skaffade sig kolonier för att befolkningen ökade sig kraftigt och snabbt, detta leder till att mer mat behövdes som de inte hade tillgång till, de hade väldigt ont om mat. En koloni är ett område som låg utanför landet som grekerna styrde över, annars fungerar en koloni som en helt normal stad. Grekerna började skaffa sig av kolonier år 750-550 år före Kristus.

Kolonier odlade först bara spannmål och sedan transporterade en del a v det till Grekland, efter ett tag började de att tillverka andra råvaror som metaller och tyger. Hemma i Grekland såldes detta till en hantverkare som sedan gjorde dessa råvaror till bland annat vapen, tyger och redskap, då köpte man det tillbaka. På resan tillbaka till kolonin tog man med sig dessa föremål för att sedan sälja de till människorna där. Detta var också en annan anledning Grekland införde kolonier, handel. Dessa jordbruks kolonier utvecklades snabbt till handelskolonier. 

Handel inom och utom Grekland samt varor
Handeln var grunden till samhället, det var den som höll upp ekonomin. Jordbrukare inriktade sig i varor som hade en stor chans att bli sålda som vin eller olivolja. I stora städer tillverkade många hantverkare något som hade samband med handlingen för att de visste att det skulle bli sålt, detta kunde till exempel vara krukor som användes vid transport av till exempel vin eller olivolja.  Grekerna köpte också andra varor ifrån medelhavet som till exempel spannmål, timmer, järnmalm eller koppar. De kunde också köpa lyxvaror som elefantben. En stor del av arbetet i Grekland utfördes av slavarna, ungefär en tredje del av befolkningen var faktiskt slavar. Jobb som slavar kunde göra är till exempel bryta malm, ta hand om hushållet, tillverka saker eller plantera/skörda. Slavar var grunden till den grekiska ekonomin, det var de som tillverkade många saker så att handeln kunde gå vidare. Valutan i Grekland var först varor, man böt till sig saker, så småning om började man använda vikt på metaller, eftersom att det var svårt att väga metaller och att resultat brukade variera var det besvärligt att använda de som en valuta, därför började man använda sig av mynt. Ett mynt var tvungen att vara präglat om det skulle gälla, om myntet ej var präglat gällde det ej. Att prägla ett mynt innebär att stämpla in en bild på myntets framsida och baksida, denna bild brukar antingen vara  av statsguden/gudinna eller härskare över staden. Om ett mynt är präglat betyder det att staden har godkänt halten av guld och silver.

Aten och Sparta

Aten

Kvinnor: Kvinnorna tillhöll oftast i hemmet och hade inte alls mycket frihet. Anledningen till att de oftast var i hemmet var att kvinnornas uppgifter oftast hade med hemmet att göra. Till exempel så arbetade kvinnorna med att mala säd, sy kläder, laga mat, offra till hemmets skyddsgudar och att uppfostra barnen. Pojkar ansågs viktigare än flickor och därför villa man helst ha pojkar till barn.

Kvinnorna i Aten hade inte mycket frihet, de fick inte vara med och ta viktiga beslut, inte delta i olika aktiviteter och inte röra sig på samma sätt som männen fick. Vissa kvinnor var dock friare än andra, bland annat musiker, läkare och danserskor hade fler rättigheter än majoriteten av kvinnorna i Aten.

Alla kvinnor stod även under förmyndarskap, i första hand under sin far, sedan sin man och till sist sin äldste son.

Kläderna som kvinnorna bar var ett tygstycke som de hade runt kroppen och var fäst med nålar och band. Håret hade de uppsatt.


Män: Männen hade betydligt fler rättigheter än kvinnorna. Deras jobb var bland annat att försörja familjen, gå på teater och idrottstävlingar, delta i politiska möten och diskutera politik och filosofi. Männen var ofta ute och skötte sina jobb och därför var de sällan hemma.

Rika män behandlades bättre än fattiga män, det var nämligen bara de rika männen som fick gå i en slags skola som kallades för gymnasierna. Där fick de diskutera politik och filosofi, de fick idrotta och de fick även höra det senaste skvallret. Män som var rika behövde inte heller göra något kroppsarbete eftersom det var smutsiga jobb och de rika männen skulle helt enkelt behandlas bättre än andra. De fattiga männen däremot fick sköta alla kroppsarbeten, de kunde till exempel vara bönder, byggnadsarbetare, hantverkare och bagare.

Männen gifte sig vid 30 års ålder, oftast med en ung kvinna. Även om männen var gifta med en kvinna så var det vanligt att männen var homosexuella. Männen kunde alltså vara i ett förhållande och samtidigt ha förhållanden till andra, dessutom mellan män. Vissa ansåg att riktig kärlek bara finns mellan män.

Barn: Barnen var viktiga och speciellt pojkarna eftersom det var pojkarna som skulle föra släkten vidare. Sönerna var de barnen som fick mest och bäst mat och även mest omsorg från föräldrarna. När barnen var små så hade man inte speciellt många krav på dem men när de blev lite äldre så skulle sönerna följa med på faderns arbeten och döttrarna på moderns arbeten. Vid kring 18 års ålder så fick pojkarna gå militären.

Rika pojkar fick gå i privatskolor där de fick lära sig läsa, skriva, idrotta och mycket mer. Rika flickor fick lära sig att läsa av någon kunnig i byn.


Sparta

Kvinnor: Precis som i Aten så skulle kvinnorna även i Sparta hålla sig kring hemmet men trots det så hade de mycket frihet. De fick delta i aktiviteter och hade stort ansvar i hemmet. De spartanska kvinnorna hade helt enkelt friare liv än andra grekiska kvinnor. En regel som fanns inom Sparta var att alla kvinnor skulle gifta sig vi 18 års ålder, någon sådan regel fanns inte i Aten.

Män: Det var viktigt att alla män var utbildade soldater för att kunna skydda staden mot heloterna och andra fiender som försökte erövra staden. Även idag har vi ett uttryck som säger att man ska "leva spartanskt" och med det menar man att man ska äta enkel mat, vara listig och ge korta, raka svar som soldaterna i Sparta hade fått lära sig att göra.

Barn: Alla nyfödda barn undersöktes av den äldste i staden. Den personen kollade om barnet var starkt och friskt, var inte barnet det så dödade man det.

Flickorna i Sparta hade även dem ett bättre liv än flickorna i bland annat Aten. De spartanska flickorna behandlades lika pojkarna, de fick lika mycket mat som pojkarna och de fick träna för att bli starka. Vid sju års ålder fick alla barn flytta till statliga skolor, där fick de lära sig att överleva hunger, köld och törst. Däremot fick dem inte lära sig om konst och filosofi och därför var inte utbildningen lika bra som i Aten.

/Linnea Sundqvist 7a

Hur styrdes romarriket

ANTIKENS ROM
Från början var romarriket en republik. I republiken Rom fanns ingen kung utan Rom styrdes av folkförsamlingen. Alla fria män hade tillträde till folkförsamlingen. I romarriket varierade det mellan demokrati och diktatur. Om landet hamnade i kris kunde man välja en diktator som fick all makt i sex månader. Patronen var en rik person som hjälpte fattiga människor så kallade klienter mot att de röstade på honom. Patronen gav de fattiga klienterna mat och andra gåvor samt hjälp när de behövde gå till domstol. Om patronen vann blev han diktator om det blev krig. Klienterna lovade att stödja sin patron i olika sammanhang.

I senaten satt före detta ämbetsmän, som var utsedda på livstid. Egentligen var senaten bara rådgivare åt folkförsamlingen. På grund av senatorernas rikedom hade de stort inflytande i Rom. Från början kom folktribunerna från de lägre klasserna och skulle bevaka folkets intressen mot överklassen. Folktribunernas vetorätt kunde stoppa senatens beslut och ändra ämbetsmännens domar. Så småningom fick folktribunerna rätt att lägga fram förslag till nya lagar. De viktigaste ämbetsmännen var konsulerna. Varje år valdes två konsuler ur folkförsamlingen. De var Roms högsta ämbetsmän och fungerade som politiska och militära ledare. De ansvarade för landets ekonomi och ledde armen i krig.

antikens rom

Land som blev erövrade av romarna

Ett par land som blev erövrade var Italien, Spanien, Storbritannien tyskland och länderna i Nordafrika Europa och Asien 

Halvt medborgarskap

Halvt medborgarskap betyder att om en land var erövrade så var de it fullt styrda så de hade en lokal makt över vart de bodde så de hade en del makt över lagar. Men de blev tvungen att betala skatt å göra militärtjänst som it romarna behövde sen fick de it heller rösta politiskt.

Provinser

Provinser var erövrade områden utanför den italienska halvön som hade en befolkning som behövde betala skatt till rom och hade inte någge politiska rättigheter. Men fick ta del i armen. Provinserna styrdes av en prokonsul han plocka de upp skatten och höll rätt på lagarna i landet som han var utskickad till.

Handel

Romarna brukade handla med de länder i Nordafrika det de handlade skeppades i stora mängder de de köpte kunde vara sånt som vete, tyger, metaller, lyxvaror, smycken å parfymer

Hur romariket påverkade folk

Folk blev påverkade genom att man klädde sig som de man började tänka olikt och baka på andra sätt folket började också tala latin och man började bygga väggar, hus, vattenledningar och torg på de romerska sättet 

måndag 24 april 2017

Antikens Grekland

Antikens Grekland


Minoiska kulturen

Den minoiska kulturen var den första högkulturen på ön Kreta. Minoiska kulturen fanns för ca 5000 år sen under bronsåldern. Deras kung och religiösa centrum var palatset i Knossos. Det var för sin tid en väldigt avancerad högkultur med både tekniskt och kulturellt (arkeologer har hittat bevis för att man hade vattenburna avlopp och fler våningshus). Den minoiska kulturen värkar ha varit i sig en väldigt fredlig kultur då palatset i Kronos saknar försvarsmurar. Minoerna fick sitt namn efter den mytomspunne kung Minos. Forskare har kommit fram till att Knossos byggdes ungefär samtidigt som pyramiderna i Egypten. 

Levnadssätt & Landskapet

Grekland var ett bergigt område med en kust med många vikar och öar. På grund av det bergiga området så var det svårt att ta sig fram längst vägarna. Dom kom på en ide att dom skulle utnyttja kanalerna längst vattnet att ta sig fram på. Det skulle då vara ett mycket enklare sätt än att gå längst dom guppiga vägarna. Kusten och öarna hade då många naturhamnar där båtar och fartyg kunde ta sig in. Efter att ha varit på vattnet länge så vart grekerna duktiga sjömän och dom började då att färdas längst medelhavets kuster. Många greker var bönder och sjömän. Bönderna odlade maten och just därför var deras jobb viktigt för människorna. Det fanns dessutom mycket åkerjord runt om i Grekland på grund av det bergiga området.

Antiken & "Europas rötter"

Antiken brukar kallas "Europas rötter" eftersom man kan se så många spår av grekisk och romersk kultur än idag. Till exempel så uppfann dom de olympiska spelen, Teater och filosofi. Dom kom även på olika styrsel sätt i världen som exempelvis monarki och demokrati. Antiken i Grekland varade mellan 700-talet f.kr och 400-talet f.kr.

Stadsstat

Från början bodde bönderna i dalgångar nära den mark som de odlade. De odlade spannmål som dom sedan transporterades till hemstaden. De byggde fästningar uppe på bergstoppar, dit kunde dom fly ifall fiender närmade sig. De grekiska stadsstarterna växte snabbt och började så småningom skaffa sig kolonier runt om medelhavet. Dom anlade en mängd kolonier runt Medelhavet mellan åren 750 och 550 f.Kr. Varför grekerna skaffade sig kolonier var på grund av att befolkningen ökade kraftigt och att det blev ont om mat. Senare så byggdes husen runt ett torg i närheten av fästningen. Torget var centrum för allt som hände i staden och dit kom både hantverkare och köpmän. På bergstoppen högst upp så uppfördes ett tempel till stadens gud. De började dessutom ta med sig råvaror ifrån sina kolonier bland annat metaller och tyger. Till sist byggdes en försvarsmur. Varje stad bildade en egen stat, en så kallad stadsstat. den del av staden som låg högst upp kallades akropol. Akron är grekiska och betyder "höjd".

Handel

Jordbrukarna inriktade sig  på att producera sådant som gick bra att sälja, framför allt olivolja och vin. Dom tillverkade sådant som hade knytning till handeln, till exempel krukor för transporter av olja och vin och andra produkter som kunde säljas. Grekerna köpte råvaror runt medelhavet. Dom viktiga råvarorna var spannmål, timmer samt järnmalm och koppar. En annan viktig handelsvara var slavar. De utförde en stor del av arbetet i Grekland. I gruvorna bröt dom silver och guld, De sådde, de skördade, de tillverkade kläder och redskap och skötte hushållet. 

Källor

jag har hittat all fakta ifrån Wikipedia, SO-Rummet, Youtube samt historia boken och egen kunskap sen innan. Varför jag tror att de dom skriver är trovärdigt är för att dom skriver hyfsat lika, och ju mer sidor som skriver samma sak ju säkrare blir jag på att det är sant.



                          Romarriket


Romarna erövrade!!

Staden rom grundades på 700-Talet f.Kr. vid floden Tibern och omkring 500-Talet f.Kr. hade en stor stad vuxit fram. Det var ungefär då som Athen blev den ledande stadsstaten i Grekland. Romarna förklarade snart krig mot sina grannar på den italienska halvön. När romarna lagt hela den italienska halvön under sig. Fortsatte de sin erövringar på den andra sidan medelhavet. Romarna behärskade hela nord Afrika eftersom det var ett bördigt område . Där producerades mycket spannmål, som kunde fraktas till Rom. Under de följande år århundradena ockuperade romarna område efter område i Europa och Asien. 


 De erövrade områdena utanför italienska halvön gjordes till provinser. Befolkningen i provinser skulle betala skatt till Rom. provinsborna hade inga politiska rättigheter i rom,därefter fick de ta värvningar i armén. I varje provins styrde en prokonsul, som utskickad från.
 Rom. Hans uppgifter var att ta upp skatt och upprätthålla lag och ordning. Han fick besked från Rom om hur mycket skatt han skulle driva in. provinserna fick emellertid ofta betala mycket mer och mellanskillnaden stoppade provinserna i egen ficka. skatterna från provinserna var en viktig inkomst för romarna. Från Nordafrika och andra provinser skeppades enorma mängder vete.Provinsernas handel omfattade också metaller och lyxvaror, smycken och parfymer och tyger. Det här varorna fraktades till sjöss. handelsutbyten underlättade eftersom de inte behövde betala tull mellan alla provinser och de hade samma måttsystem och mynt.


De besegrade folken fick behålla sin lokala självstyrelse (Regler som gällde deras område)

:Medborgarna fick halvt medborgarskap i Romarriket. Det innebär att de i stort sätt hade samma rättigheter som romarna, Men de fick inte rösta i politiska val.

:Invånarna som bodde där innan romarna kom, var tvungna att göra militärtjänst i den romerska armen. De blev också tvungna att betala skatt till Rom , som romarna själv inte behövde göra.

:Efter ett tag fick fler och fler människor från den Italienska halvön fullt medborgarskap. 




Romarna kom i kontakt med många främmande folk i imperiet och Romerska tänkesätt och teknik till mesta del av världen i de erövrade områden började man tala latin och klädde sig enligt den romerska moden,teater,vägar,vattenledningar,torg och hus byggdes på de Romerska sättet. Romerska lagar in fördes och Romerska mynt och mått.

Erövrade områden i romarriket

Områden som blev erövrade

 Staden Rom grundades på 700-talet f.Kr. vid floden Tibern. Omkring 500-talet f.Kr. hade staden blivit stor och fått mycket makt. Det hände ungefär samtidigt som staden Athen hade blivit stor i Grekland.
Romerna ville ha ett större rike, så de startade krig mor olika länder för att erövra dem. 
Romarna förklarade krig mot den Italsika halvön men mån av att få makten.
Under 400-talet till 300-talet, krigade romarna mot olika grannfolk från både nord och syd.
Tillslut besegrade Romerna de andra folken och erövrade den Italiska halvön.

När Romarna hade tagit över den Italiska halvön, ville de ha mer. De fortsatte sina erövringar på andra sidan av medelhavet. Romarna erövrade hela nordafrika och använde deras bördiga marker för att odla spannmål som de sedan skickade till Rom.

Halvt medborgarskap

De som blev erövrade av romarna hade inte det så jobbigt som man kan tro. 
folket fick ha kvar sin lokala självstyrelse (regler som gällde i deras område).
De som blev besegrade fick "halvt medborgarskap" i romarriket.
Det innebar att de i stort sätt hade samma rättigheter som romarna hade, men de ändå som de inte fick göra var att rösta i politiska val.
Invånarna som bodde där innan romarna kom, var tvungna att gör en militärtjänst i den romerska armen. De blev också tvungna att betala skatt, detta slapp romarna göra. 
Efter ett tag fick fler och fler människor från den Italiska halvön fullt medborgarskap.
De som fick fullt medborgarskap, fick vara med i politiska val och slapp betala skatt.

Provinser

De erövrade områdena utanför den Italsika halvön gjordes till provinser. Befolkningen i provinserna fick betala ska till rom och de hade inga politiska rättigheter. De fick däremot värvas av den romerska armen och hjälpa till att erövra flera länder. 
I varje provins styrde en prokonsul. Prokonsulns uppgift var att samla in skatten och upprätthålla lagen och ordningen. Han fick besked från romerna över hur mycket skatt som han skulle samla in. Provinserna fick ofta betala mycket mer och det som blev över behöll prokonsuln själv.
Skatten som kom från provinserna var väldigt viktig för att romarriket skulle kunna utvecklas.

Vad de köpte och sålde

Skatterna som romarriket fick från provinserna var väldigt viktig eftersom romerna själva inte betalar skatt.
De skulle heller inte klara sig utan spannmålet som de köpte från provinserna.
Från ställen som Nordafrika skickades enorma mängder vete till romarriket. 
Romarna handlade även metaller och lyxvaror, till exempel smycken, parfymer och tyger. 
Varorna transporterades oftast till sjöss.
Handelsbytet var ganska lätt med tanke på att alla hade samma myntslag och måttsystem. Man blev inte heller tvungen att betala tull mellan provinserna.

Hur romarriket påverkade andra

De ställen som romarriket erövrade, började till exempal tala latin,  och klä sig enligt romerskt mode. Uppfinningar som vattenledningar, hus, teatrar, vägar och torg byggdes på romersk vis. 
Romerska lagar började gälla i dessa områden och de blev tvungna att användra romerska mynt och längdmått.

Antikens Rom

ANTIKENS ROM
Staden Rom grundades på 700-talet f.Kr. vid floden Tibern och omkring 500 f.Kr. hade en stor stad vuxit fram. Det var ungefär samtidigt som som Athen blev den ledande stadsstaten i Grekland. Romarna förklarade snart krig mot sina grannar på den italienska halvön.
När romarna lagt hela den italienska halvön under sig fortsatte de sina erövringar på den andra sidan Medelhavet. Romarna behärskade hela Nordafrika eftersom det var ett bördigt område. Där producerades mycket spannmål, som kunde fraktas till Rom. Under de följande århundradena ockuperade romarna område efter område i Europa och Asien.

De erövrade områdena utanför den italienska halvön gjordes till provinser. Befolkningen i provinserna skulle betala skatt till Rom.Provinsborna hade inga politiska rättigheter i Rom, däremot fick de ta värvning i armen. I varje provins styrde en prokonsul, som var utskickad från Rom. Hans uppgifter var att ta upp skatt och upprätthålla lag och ordning. Han fick besked från Rom om hur mycket skatt han skulle driva in. Provinsborna fick emellertid ofta betala mycket mer och mellanskillnaden stoppade prokonsuln i egen ficka. Skatterna från provinserna var en viktig inkomst för romarna.

Romarna kom i kontakt med många främmande folk i imperiet och romerska tänkesätt och teknik till mesta del av världen. I de erövrade områden började man tala latin och klädde sig enligt dem romerska modena. Teater, vägar, vattenledningar, torg och hus byggdes på de romerska sättet. Romerska lagar, romerska mynt och mått infördes.

De besegrade folken fick behålla sin lokala självstyrelse. Medborgarna fick halvt medborgarskap i romarriket. Det innebär att de i stort sätt hade samma rättigheter som romarna, men de fick inte rösta i politiska val. Invånarna som bodde där innan romarna kom, var tvungna att göra militärtjänst i den romerska armen. De blev också tvungna att betala skatt till Rom, som romarna själva inte behövde göra. Efter ett tag fick fler och fler människor från den italienska halvön, fullt medborgarskap. Det innebar att de slapp betala skatt och fick rätt att rösta i politiska val. Precis som romarna.

Romarna handlade med provinserna. Dessutom kunde de inte klara sig utan spannmål från provinserna. Från Nordafrika och andra provinser skeppades enorma mängder vete. Handeln med provinserna omfattade också metaller och lyxvaror, som smycken, parfymer och tyger. Varorna transporterades framför allt till sjöss. Handelsutbytet blev lättare av att man inom romarriket hade samma myntslag och samma måttsystem.  

Antikens Grekland

Athen var tillsammans med Sparta en av de ledande stadsstaterna i Grekland. Trots att Sparta och Athen låg nära varandra so levde människorna mycket annorlunda.


Huvudsakligen arbetade kvinnorna hela dagarna i hemmet. Eftersom att varje hushåll tillverkade nästan allt familjen behövde hemma där fanns det mycket att göra där. Hon skulle bland annat kardemumma, spinna och väva, sy kläder, mala säd, hämta vatten vid brunnarna, laga mat, offra till hemmets skyddsgudar, uppfostra barnen och till sist skulle hon även ge slavarna arbetsuppgifter.
Kvinnan lämnade sällan bostaden, hon fick inte delta i aktiviteter utanför hemmet och inte heller ta några viktiga beslut.
Kvinnorna stod alltid under förmyndarskap, först under sin far och sedan under sin make och slutligen under den äldsta sonen. Om manen dog levde dom fläta kvinnorna ett mycket friare liv.
Fadern bestämde vem dottern skulle gifta sig med och äktenskapet grundades hemskt sällan på kärlek utan syftet var bara att skaffa barn, man ville helst ha söner eftersom att det ansågs att bara dom kunde föra släkten vidare.
Kvinnorna bar en dräkt som bestod av ett stort tygstycke som var svept runt kroppen och satt fäst med nålar och band. Dräkten var gjord av ylletyg eller linnetyg och den gick hela vägen ner till fötterna och till sist hade dom håret uppstoppad med ett band.


Mannen var i praktiskt taget nästan aldrig hemma förutom när han sov och åt. Han hade mycket att göra och skulle bland annat försörja familjen. Han skulle bland annat handla mat, delta i politiska möten, diskutera politik och filosofi och till sist gå på teater och idrotts tävlingar.
Dom rika grekiska männen sysslade inte mad kroppsarbete eftersom att det ansågs vara ovärdigt. Där emot gick han till agorá eller gymnasierna för att träffa andra. Gymnasierna var offentliga anläggningar och det var där männen satt diskuterade politik och filosofi och de senaste skvallret. Annars för att ägna sig åt idrott
Dom fattiga männen brukade bland annat jobba som hantverkare i verkstäder, som bagare, byggnadsarbetare eller som bönder.
När manen var ungefär 30 år gammal gifte han sig med en kvinna som oftast var betydligt mycket yngre, både före och under äktenskapet kunde mannen ha kärleksaffärer vid sidan om.
Killarna hade lik som tjejerna ett stort tyg stycke på sig som svepte runt kroppen och en del hade även en mantel och håret uppstoppat i en fläta.


Barnen var jätte viktiga framförallt sönerna för det var bara dom som ansågs kunde föra släkten vidare. Många barn dog tidigt speciellt flickorna eftersom att det var pojkarna som fick den bästa maten och omsorgen och ibland kunde man även stoppa ut oönskade döttrar att dö i till exempel skogen.
De flesta barnen roade sig med dockor, trädjur och skallror. När dom blev lite äldre skulle pojkarna lära sig sin fars yrke och flickorna skulle lära sig hushållssysslorna av sin mor.
I de rika familjerna fick även döttrarna lära sig läsa va sin mor eller en husslav. Pojkarna gick i privatskola där dom bland annat fick lära sig läsa, skriva, räkna, spela instrument och gymnastik. Sedan när männen fyllt 18 fick dom en millitärutbildning som dom gick i i flera månader. 

Dom rika familjerna bodde i ett fint sten hus med en kringbyggd gård. Fasaden mot gatan hade inga öppningar förutom porten in till huset. De stora husen värmdes upp av stora fat med glödande träkol. 

Dom fattiga människorna levde i enkla hus längs trånga och smutsiga gator, husen var byggda av soltorkat tegel och de rum som lång mot gatan fungerade också som butiker eller verkstäder.
I de alla familjer åt det huvudsakligen bröd till frukost och lunch och till de kunde dom ha getost, oliver eller fikon. För de fattiga familjerna bestod oftast middagen av korngröt med några grönsaker som var täckta av olivolja, medans de rika unnade sig fisk och kött som fågel och lam, dom hade även mer grönsaker och drack vatten eller vin som var utspätt med vatten till middagen.

Dom flesta greker var bönder och även i athens utkanter fanns det ett stort antal jordbrukare oftast hade en bonde bara ett litet stycke jord att försörja sig och sin familj på. dom odlade oliver, vete, korn, frukt och grönsaker de viktigast djuren var åsnor, får och getter. 


SPARTA

Spartianerna av hela tiden tvungen att skydda sig mot heloterna, som ofta gjorde uppror mot dom. Men det var inte bara heloterna som hotade det fanns massa andra fiender utanför spatas gränser. därför var det jätte vigtigt för spartanerna att ha en bra arme och hela livet inrättades efter armens krav.
redan när pojkarna vart sju år fick dom flytta till statliga skolor där dom uppfostrades till ett liv i hären. genom hård fysisk träning fick dom lära sig att klara av hunger, köld och trust. dom som räknades som goda soldater i sparta skulle äta enkel mat, vara listig och ge korta, sakliga svar.
kvinnornas uppgift var att föda friska barn som kunde bli goda soldater. alla barn undersöktes av statens ädlast gjorde mo barnet var friskt och starkt mog att få leva, och det inte var det dödades de.

kvinnarna och mennen var i regel 18 år när de gifte sig mannen bodde i militär lägret nästan hela livet medans kvinnan levde hemma på gården. eftersom att mennen var så mycket borta så mycket hade kvinnorna ett stort ansvar och också ganska stor frihet. kvinnorna övervakade arbetet i jordbruken och brukade även vara med på aktiviteter utanför huset. flickorna tränades för att bli fysiskt starka och dom fick till skillnad från athens flickor likan mycket mat som pojkarna. dom hade med frihet och inflytande än andra grekiska flickor.


/Amanda Eklund

Kreta & Athen


Kreta


Kreta var den första högkulturen i Europa och bildades cirka 2000 år före Kristus. Egypterna och kretensarna hade god kontakt med varandra och därför liknar målningarna i kreta de i Egypten. Den goda kontakt mellan dem gjorde att kretensarna och nord Europas befolkning inte hade lika god kontakt.  Så kallade palats städer fanns också runt om i Kreta och en av de kändaste är Knossos. Där handlades det vin, olivolja och säd som förvarades i stora krukor.  


Drottningens rum i palats städerna var speciellt och dekorerades med väggmålningar av delfiner som representerade intelligens och fred vilket byggde på kretas välutvecklade och fredliga kultur. Kretensarna hade inte många fiender och försökte att inte skaffa några, de skötte sitt. I drottningens rum fanns även världens första vattentoalett som konstruerades för 3500 år sedan. Tack vore de fina samhället inspirerades de till sagor och legender som vissa än idag är kända. Speciellt flickan som döpt vår världsdel, Europa.


Athen


Havet var en levnadsförutsättningen för befolkningen i Athen. På grund av det bergiga landet blev de dåligt om odlingsmarker och därför fick de dra extra nytta av havets tillgångar. De drog därför nytta av handeln och handlade med båtar och fartyg som transportmedel. Stadsstater bildades som fristäder, där det kunde skydda sig mot eventuella fiender. Därför byggdes en försvarsmur och hus byggdes innanför den skyddande muren och därmed bildades även de grekiska poliserna. Högst upp på bergen bildades även tempel till stadens guds ära.  De bildades även kolonier på grund av brist på matvaror och den ständigt ökade befolkningen. Kolonierna blev bra handelsplatser och kom därför att kallas handelskolonier eller jordbruks kolonier.


De köptes bland annat spannmål, timmer, järnmalm och koppar. Lyxiga varor var elfenbensarbeten. Det såldes olivolja, vin och krukor som de hade gott om. Man köpte och sålde dessa varor runt medelhavet. Men grekernas handel och ekonomi byggde på slavarbete. Slavarna hade en stor del i grekernas liv, de sydde kläder, skördade åkrarna, bröt guld i gruvorna och tog hand om hushållet.


Den grekiska och romska kulturerna kallas tillsammans för antiken.. Antiken kallas i sin tur för  "Europas rötter"  brukas också kunna beskriva den gemensamma kulturen eftersom de finns spår av grekisk och romsk kultur än idag. Några exempel på spår som finns kvar är Demokrati, monarki, teater och olympiska spelen.

// Alva Lundberg 7A

Antikens Grekland

Kreta

Kreta var den första högkulturen i Europa och bildades kring 2000 år f.Kr. Kretensarna handlade ofta med rika länder och hade därför mycket bra kontakt med bland annat egyptierna. Därför kan man se vissa likheter mellan just Kreta och Egypten.

Kretensarna var mycket fredliga och duktiga på att driva handel. Fördelen med Kreta var att det låg mitt i medelhavet och blev därför en plats där handeln var viktig.

Palatset i palatsstaden Knossos var en mycket berömd plats på Kreta. Dit kom invånare och lämnade vin, säd, olivolja och mycket mer som de sedan lagrade i stora krukor inne i palatset. I palatset hade även drottningen ett eget rum som var prytt med delfiner på väggarna. Drottningens rum var mycket speciellt eftersom hon hade världens första vattentoalett inne i rummet.


Aten

Grekernas levnadssätt påverkades av landskapet genom att de bodde i ett område som var mycket bergigt. På grund av det bergiga landskapet så hade de dåligt med odlingsmarker och därför var också handeln mycket viktig för överlevnaden. Genom handeln kunde de få mat och annat som de behövde för att överleva men de kunde också sälja saker som vin, krukor och olivolja. Såklart så köpte de också spannmål som koppar, timmer och järnmalm och ville man lyxa till det så köpte man elfenben. En av de viktigaste handlingsvarorna var slavar. De var viktiga eftersom att de gjorde mycket arbeten. Man handlade oftast med andra länder som befann sig runt medelhavet.

I början så hade man inga pengar utan man bytte varor med varandra istället. Så småningom fick varje stad hade egna mynt som var tryckta med stadens skyddsgud eller gudinna på. Trycket på mynten skulle vara ett bevis på att de var äkta.

Stadsstaterna inom Aten växte snabbt och bildade så småningom kolonier. Stadsstater började växa genom dalgångar som bildades på bergstoppar nära odlingen, blev man anfallen av fiender så kunde man fly dit. Sedan så började torg att bildas och dit kom bland annat köpmän och hantverkare. Torgen blev centrum när hus började byggas runt. Till sist så byggde man även en försvarsmur och det var då man kunde börja kalla området för en stadsstat.

Kolonierna växte fram när befolkningen ökade och det blev ont om mat, då begav sig människorna till nya områden och skapade fler odlingsmarker och gårdar.

Antiken menas att kulturen har regerat i flera hundra år. Grekland har varit en sådan kultur och därför kan man kalla kulturen för "Antikens Grekland". Kulturen kallas även för "Europas rötter", det beror på att man idag kan se många spår av den grekiska kulturen i dagens samhälle.

/Linnea Sundqvist 7a

fredag 21 april 2017

Maya



Jag har studerat och samlat fakta om Maya och Mayaindianerna.

Religion
Religionen spelade en viktig roll i Mayas värld, kanske var den en bidragande orsak till att stammarna började bilda stadsstater. I dessa byggde de tillsammans enorma pyramider och tempel till gudarnas ära. Mayakulturen i Centralamerika varade i flera tusen år och var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska indiankulturerna. Mayaindianerna bestod av olika indianfolk som delvis hade en gemensam kultur. Mayariket  bestod av många stadsstater i nuvarande Mexiko, Guatemala, Honduras, Belize och El Salvador. stadsstaterna påmindes om dem som fanns i Grekland.

Samhällsklasser 
Mayaindianerna var uppdelad i fyra samhällsklasser, det fanns bönder, slavar, präster och statsledare. Bönderna bodde och skötte om sina egna lantbruk, odlade majs och bad till majsguden för att få en bättre skörd. Stadsledarna dom bodde bäst, dom tog hand om staden och hade högst makt. Prästerna dom hade det bra inte lika bra som stadsledarna. prästerna dom var väldigt smarta och bra på matte. slavarna dom jobbade åt bönderna och dom kunde bli offer till gudarna.

Gudarna
under mayaperioden hade de utvecklat sin arkitektur till stora tempel och pyramider som de byggde för att ära sina gudar. Gudarna var föreställda i blandad mänsklig och djurisk form. Det var himmels-, fruktbarhets- och dödsgudarna som dominerade. Det offrade blodsoffer till gudarna. 

Uppfinningar 
Mayafolkets lärda var intresserad av tidens gång. De framställde kalendrar som byggde på astronomiska observationer av solens och månens rörelser. Mycket känd är Tzolkinkalendern som bestod av 13 stycken 20 dygnsperioder som alla dagar är namngivna och representeras av var sin glyf i mayaskriften.


Vad odlade dom?
De byggde upp små städer med odlingar och de började transportera varor. De odlade majs, bönor, grönsaker (som paprika och squash) men också frukter.


hur föll civilisationen? 
civilisationen föll när det mellan 800 och 1000 e kr regnade 40% mindre vatten så att allting torkade ut. mayafolket blev så mäktiga att det till slut blev klasskillnaden bland folken. så levde de i flera hundra år tills miljöförstöring som försvann av jorden. det gjorde då att skördarna minskade och städerna övergavs. när spanjorerna kom fanns det inte mycket kvar av deras kultur så spanjorerna tog över.




torsdag 13 april 2017

Indien / Indusdalen

Indien / Indusdalen


Hej och välkommen till vårat tema med högkulturer. I detta området har vi studerat olika tidiga civilisationer som levde för många år sedan. 

Jag har då studerat Indien och städerna där, som runt ca. 5000 år f.Kr blev befolkade. Det började flytta in människor till Indien för att få tillgång till floden Indus. Floder leder till lyckat jordbruk. Området kring Indus, kallades för Indusdalen. Man ville oftast odla, därför att det gav mest resurser på den tiden. Innan människorna flyttade in, fanns det massor av skog och djungel. Men det dröjde inte länge innan människorna började hugga ner dessa och utnyttjade träden och områdena till sin odling och jordbruk, för att få åkermark. Folket kring Indus började bygga kanaler från floden, långt in på land. Man byggde även bevattningsanläggningar för att konstbevattna sina skördar och odlingar.

Städer

Människorna i Indusdalen bodde i enorma städer där upp till 40 000 människor kunde leva. Forskare har grävt fram kvarlevorna av två städer som började byggas redan runt 3000 år f.Kr. Städerna heter Mohenjo-Daro och Harappa. Eftersom forskare aldrig har lyckats tyda indusfolkets skrift, vet man inte så mycket om den här tiden eller folket.
Mohenjo-Daro hade breda gator som gick långa sträckor mellan norr och söder, Mellan öst och väst gick smalare gator. På det sättet delades staden in i kvarter.

Samhälle

Omkring 1700 år f.Kr kom ett främmande folk, arierna, in i landet norrifrån och tog makten med våld. Arierna var ett krigsfolk som levde som nomader (en folkgrupp som inte lever på endast ett ställe, alltså flyttar runt hela tiden) och försörjde sig på boskapsskötsel. De bosatte sig i små byar där de blev risodlare.
Männen plöjde åkrarna med enkla plogar dragna av oxar. Ris-plantorna drevs upp på mindre jordbitar och sedan planterade kvinnorna dem på fälten. Sedan skulle fälten stå under vatten ända tills ris-plantan blommade. Efter blomningen skördades riset och tröskades för att man skulle komma åt riskornen. Detta sätt att leva i små byar är fortfarande typiskt på den indiska landsbygden.
För att arierna skulle kunna behålla makten, så var de tvungna att kontrollera draviderna (den ursprungliga befolkningen). De gjorde detta genom att bland annat dela in befolkningen i olika klasser, som var kallade kaster. Den högsta kasten bestod av präster, efter den följde krigarkasten och till den tredje kasten räknades köpmän, hantverkare och bönder. Draviderna var oftast i den fjärde kasten, tjänare. Arierna delade in sitt egna folk i de tredje högsta kasterna.
Man föddes in i en kast och kunde inte byta kast. Man fick inte heller umgås med folk ur andra kaster, var man köpman fick man t.ex inte gifta sig med en kvinna ur tjänarkasten.

Det fanns också många människor som inte tillhörde någon kast alls. De kallades kastlösa och hade nästan inget värde i samhället.

Religion


Folket innan arierna hade olika religiösa traditioner, och sedan blandades de upp med ariernas religion och en tidig form av hinduism uppstod. Inom hinduismen hade tron på själavandringen stor betydelse. De handlingar man gjorde i sitt nutida liv, bestämde hur man skulle leva i sitt nästa liv. Den som hade levt ett syndfritt och rättvist liv, kunde födas i en högre kast medan den som levt ett mindre bra liv hamnade i en lägre kast eller så blev hen kastlös.

Omkring 500 år f.Kr. växte en ny religion fram i Indien som var buddhismen. Buddhismens idéer fördes fram av en man som hette Siddharta Gautama. Hans mål var att man skulle slippa återfödas. Han menade att man kunde frigöra sig från själavandringen.
Man var tvungen att motarbeta sin livstörst (längtan efter saker, upplevelser och annat som binder människor vid livet). När Gautama efter många år själv uppnådde ”den högsta insikten” blev han en buddha, en upplyst. Buddhas lära spreds både inom och utanför Indiens gränser.
Några gudar de trodde på var Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi från Hinduismen. Inom Buddhismen fanns det egentligen ingen gud, utan Siddharta som var en upplyst stod i centrum. Han var mer en läromästare och förebild som visade hur en buddhist skulle leva.

Inom Hinduism så får de kontakt med sina gudar genom att be och att offra. Det finns många gudar, och de flesta hinduer ber till den guden eller gudarna som passar bäst för just den dagen. Därför tillber de flesta till många gudar. Tillsammans med bön offras ibland mat och även blommor till gudarna som i gengäld välsignar maten.
Alla gudar firas vid sina egna speciella högtider.

När man dör, så tror buddhisterna på återfödelse, om man inte har befriat sig själv från samsara. Hinduerna tror också på återfödelse, men de tror även på att man kan hamna på platser som himlar och andra platser för en viss tid, och sedan återvänder man till jorden. En tredje tanke är att man träffar den Gud som människan tillbett under sitt liv, och får därför leva med den Guden. En fjärde tanke är att människan inte återföds till jorden, utan blir en del av den gudomliga kraften Brahman.
Brahman betyder ”världssjälen”, världsalltet, den gudomliga verkligheten. Kommer man till brahman så har man vunnit atmans sanna värde. 

onsdag 12 april 2017

Grekland Uppdrag 1

Europas första högkulltur skapades redan på 2000 talet f Kr på ön Kreta.
Kretensarna drev handeln med en rika delen av värden som på den tiden låg utanför Europa. Kretensarna hade tät kontakt med egyptierna men ingen alls med Europas nordliga befolkning. Och det är därför det finns klara likheter mällan de gamla målningarna i Kreta och de som samtidigt gjordes i Egypten.

Det bildades många palatsstäder och en ut av dom berömdaste är den i Knossos. Till platset strömmade det tribut från invånarna i form av säd, olivolja, och andra förnödenheter som lagrades i stora krukor.

Drottningens rum pryddes av en fin stor väggmålning med en passande bild. I drottningens rum fanns även en modärn vattentornet och värdens första konstruerades för 3500 år sedan

GREKLAND

Grekernas levnadsätt påvärkades mycket av landskapet eftersom att de var mycket bergigt, på grund av det fanns det inte nog  med åkerjord men det var även svårt att ta sig fram över bergen. I stället andvände grekerna sig av vattnet, det var de engelska havet som band samman människor så väl längs fastlandets kuster som på öarna. Kusten och öarna hade många naturhamnar där både fartyg och båtar kunde ta sig in. På så sätt vart grekerna duktiga sjömän och färdades längs Medelhavets kuster där dom handlade med varandra och andra.

Grekland brukar kallas för antikens Grekland. Det som menas med antiken är att den grekiska och den romerska kulturen som följde därefter tillsammans brukade kallas för de.
Antiken brukar kallas för Europas rötter eftersom att man kan se många spår av grekisk och romersk kultur där än idag.

På den här tiden växte det fram många nya städer, och dom växte fram på så sätt att från början bodde bönderna i dalgångar nära de märk de odlade. De brukade bygga festningar uppe på bergstopparna dit dom kunde fly när fiender närmade sig.
Så småningom började husen byggas runt ett torg i närheten av fästningen. Tillsut blev torgen centrum för allt som hände i staden var där och även hantverkarna och köpmänen kom dit. Högst upp på bergen uppfördes även ett tempel till stadens nuvarande gud.
Runt staden byggdes en försvarsmur och varje stad bildade en egen stad, en så kallad stadsstat. Den del av staden som låg högst upp kallades akropol.

Grekerna skaffade sig kolonier eftersom att stadsstaterna växte snabbt och började så småningom skaffa sig kolonier runt medelhavet. En koloni var ett område som låg utanför de egna landet som grekerna styrde över.
Anledningen att Grekland skaffade sig kolonier var att befolkningen kraftigt ökade och det blev ont om mat och därför begav dom sig till andra områden för att skaffa föda. Många greker utvandrade sig från hemstaden och bosatte sig i kolonierna.
Grekland skaffade sig också nya kolonier för att kunna sälja sina varor till människor som bodde där, dessa kolonier blev handelskolonier snarare än jordbrukskolonier.

De grekiska stadsstaterna och kolonierna blev handel grunden till samhället. Jordbrukarna inriktade sig på att producera sånt som gick bra att sälja och det var fram för allt olivolja och vin. I staden tillvärkades bland annat sånt som hade anknytning till handeln. Det var till exempel krukor för att transportera oljan och vinen i, dom tillverkade även massa andra produkter som kunde säljas.
Grekerna köppte råvaror runt medelhavet och viktiga råvaror var spannmål, timmer, järnmalm och koppar.
En annan viktig handelsvara var slavar och det var dom som utförde en mycket stor del av arbetet i Grekland. Det var dom som bröt guld och silver i gruvorna, de sådde och skördade, dom tillverkade kläder och redskap och tillsist då skötte dom även om hushållen. Grekerna var helt beroende av slavar, man brukade seja att Grekland hade en ekonomi byggd på handel och slavar.

Amanda Eklund

antikens grekland




de första stadsstaterna väver fram bönderna odlade och byggde massor av hus byggdes runt om ett torg och mur byggdes för försvar. tempel köpmän hantverkare till stans gud. åkerjordfixades polis kom till polis sökte man skydd hos när finden kom.
templet var centrum i fästningen.
högst upp på bergstoppen byggdes det ett tempel till stadens gud.




uppdrag 2
hur var deras levnadsförhållanden för män kvinnor och barn i aten och sparta
vad gjorde kvinnan. kvinnan arbetade huvudsakligen i hemmet där hade hon mycket att göra eftersom varje hushåll tillverkade nästan allt familjen behövde. kvinnan skulle bland annat .karda spina och väva .sy kläder .mala säd .hämta vatten vid brunnen .laga mat .offra till hemmets skyddsgudar .föda och uppfostra barn .ge slavarna arbetsuppgifter. en kvinna fick inte lämna hemmet under aktiviteter eller nåt annat. hon fick alldrig ta några viktiga beslut.
VAD GJORDE MANNEN
mannen var praktiskt taget inte hemma mer än när han åt och sov vilket var för han arbetade hela dagarna. mannen skulle bland annat: .försörja familjen .handla mat .delta i politiska möten .diskutera politik och filosofi .gå på teater och idrottstävlingar. den fattige mannen arbetade bland annat som hantverkare i verkstäder som bagare som byggnadsarbetare eller som bonde. mannen gifte sig när han var 30år med en betydligt yngre kvinna.
VAD GJORDE BARNEN
barnen var viktiga framförallt sönerna. det gällde at föra släkten vidare. många barn dog tidigt. fler flickor än pojkar dog eftersom pojkarna fick den bästa  maten och den mesta omsorgen. dessutom satte man oönskade döttrar att dö. de minsta barnen roade sig med leksaker som dockor trädjur och skallror. när de blev lite äldre skulle pojkarna lära sig faderns yrke och flickorna fick lära sig hushållssysslor av sin mor och andra kvinnor.


uppdrag 3
DEMOKRATI FOLKET STYR
även andra klasser ville vara med och bestämma och därför utvecklades i athen ett nytt styrelsesätt demokrati. ordet demokrati är grekiska för folkstyre och kommer av orden demossom betyder fol och kräteo som betyder härska. med folkstyre menade athenarna inte alla nfick vara med och bestämma. de var endast de fria männen över 21 år som fick rösta och delta i styrelsen. varken kvinnor eller de som inte räknades som fria män till exempel slavar bofasta främlingar hade någon rösträtt.

rösträtt hade dom som var över 21 år och  var fria män inga slavar eller bofasta främlingar och fruar fick inte rösta  


uppdrag 4


                       

                                               

Antikens Rom Max 7:A






Antikens Rom


Vilka områden Romarriket erövrade

Romarna gick ut i strid och besegrade de andra rikena på den italienska halvön. Det betydde att de härskade över ön. På 200-talet f.kr erövrade Romarna ett mäktigt rike i Nordafrika som kallades för ''de Carthago''. Det ledde till att de styrde hela Nordafrika. Detta var en väldigt viktig erövring för romarna eftersom att producerades en massa spannmål här. Under de senare århundraden som kom erövrade romarna område efter område i världsdelarna Asien och Europa. Tillslut så kunde de Romerska soldaterna nå till det som idag är Storbritannien,Norra Tyskland,södra Afrika,västra Spanien och ända bort till svarta havet.




Vad det innebar med att besegrade folk fick halvt medborgarskap

Det som innebar med halvt medborgarskap var att man fick ha sina egna regler, man fick i största delen ha samma rättigheter som Romarna. Men man fick inte rösta politiskt och det var dessutom tvungna att betala skatt och göra militärtjänst.Men  Romarna slapp betala skatt.




Varför Romarna skaffade sig provinser?

Provinserna var städer som Romarna erövrat, de som bodde där var tvungen att betala skatt till Romarna. Människorna som bodde i provinser hade inte alls lika mycket rättigheter och i varje provins styrde en människa som kallades för Prokonsul,denna person är en Romare som styr i en Provins. Prokonsulen ser till att lagarna följs och att alla betalar skatt.





Vilka varor som de köpte och sålde

Skatterna från provinserna var en väldigt viktig inkomst för Romarna. Med pengarna kunde de köpa vetet,olika metaller,och olika lyxvaror som t.ex smycken: Varorna som köptes transporterades via havet. och man hade samma mynt och måttslag i dessa länder.Det gjorde det lättare och man slapp då betala tull. Det handlade med Nordafrika och olika provinser.






Hur Romarriket påverkade andra

Rom var ett stort rike och då var det viktigt att snabbt gå ut med information och order. Den statliga posten använde sig av hästar för att dela ut order och information. genom det kom romarna i kontakt med flera främmande folk och det ledde till att romarnas sätt att tänka spred sig i världen. Det som spreds var klädstil,Teatrar,vägar,vattenledningar,torg och flera hus byggdes nu på romersk vis. Till och med lagar,mynt och mått spreds i vissa delar av världen.


Antikens rom

Centrum för romarriket var rom och det var härifrån som allt styrdes. Från början var romarriket en republik det betyder att staten styrs av allmänheten. I den romerska republiken styrde ingen kung. Rom styrdes av något som hette senaten och folkförsamlingen. Om landet hamnade i krisläge då valde man en diktator. Denna person hade all makt i 6 månader. De fattiga romarna kallades för klienter av de rika romarna. De rika romarna kallades för patroner. De rika patroner gav de fattiga klienterna mat och andra gåvor som t.ex hjälp när de skulle till domstol. För det så röstade klienterna på denna patron i politiken.

Alla fria män hade rätt att gå med i folkförsamlingen. I denna församlingen förekom knappt några diskussioner man röstade ja eller nej på förslag som ämbetsmännen tagit fram. I senaten satt de som tidigare varit ämbetsmän som var utsedda på livstid. Deras uppgift var egentligen bara att vara rådgivare till de i folkförsamlingen, men för att det var så rika hade de stort inflytande i rom.
Från början kom folktribunerna från de lägre klasser. Deras uppgift var att bevaka folkets intresse för överklassen. Dem hade rätten att stoppa senatens beslut och folkförsamlingens domar.
För att vara konsul behövde du mycket pengar. Konsulernas uppgift var att de skulle anordna skådespel, tävlingar, dela ut mat till de fattiga och bygga tempel och andra romerska byggnader. Under republikens senare tid gick makten till senaten och konsulerna.


Samhällsklasserna
Befolkningen bestod av fria män,kvinnor och slavar. Samhällsklasserna kallades för hierakin. Först så kom de som jobbade i jordbruket och hantverkarna. Efter de som kom mellan klasserna som var handelsmän,officerare och lokala ämbetsmän. Och högst upp så fanns en överklass som var jord ägare. De var de rikaste i romarriket. Under senare tid växte romarriket. Det ledde till att medelklassen och underklassen började att ställa krav på att vara med och bestämma. De ville helt enkelt vara ämbetsmän. Det var även mycket missnöjda med att överklassen blev rikare och rikare medans de hade svårt att försörja sig och sina familjer. En grupp som fick det allt svårare var bönderna. De var tvungna att gå med i armén och var då tvungen att vara borta från sina gårdar länge. När de kom tillbaks var gårdarna oftast förstörda.

Det uppstod snart även nya strider. Men denna gång kom ledarna från underklassen. ett exempel på detta var år 73 f.kr. Då gjorde en grupp med slavar uppror. Slavarna leddes av slaven Spartacus. Många förenade sig med slavarna och de började att röra sig mot rom. Slavarna blev ändå besegrade av de romerska armén 2 år senare.


Julius Caesar och Augustus


Julius Caesar tillhörde överklassen och ville ändra på reglerna för de fattiga. Caesar var en fältherre och han erövrade stora områden i Gallien. Han skaffade rikedomar och lojala soldater. När han återvände från sina erövringar var hans armé så stor och mäktig att han blev diktator i Rom.
Han blev väldigt populär genom att dela ut jord till de fattiga. Caesar blev så mäktig och känd i rom att senatorerna blev rädda att förlora makten helt. Det ledde till att senatorerna mördade Caesar.
Efter hans död så tog hans adoptivson Augustus över makten. Caesar hade försökt att ta bort makten från senaten och Augustus fortsatte. Han fick makten i Rom genom att samla på sig en massa uppdrag.

Efter det så blev han senatens främste ledamot och överbefälhavare i armén. Han fick samma rättigheter som folktribunerna och fick även ämbetsmännens uppgifter. Senare så valdes han även till överstepräst. Detta innebar att han hade all makt och blev då Roms förste kejsare.

Kejsaren fick utse egna ämbetsmän som hade hand om rikets ekonomi. På detta sättet hade han makt över hela riket. När Augustus blivit kejsare kom det 200 år med fred. Den tiden kallades för
``Pax Romana´´. Då växte handeln och kulturen som mest. Och Augustus blev då även rikare och rikare. I efterhand så sågs Augustus som en gud. Augustus ville bestämma allt själv men han var även noga med att regeringen skulle få bestämma i olika beslut. Han skaffade sig även polis och brandförsvar. Poliskåren skapades för att lagarna han gjort skulle följas. I domstolen fanns inte bara domarna utan även advokater och laglärda. Han försökte även få de fattiga på sin sida genom att ge de mat och förnödenheter. Han gjorde detta för att det inte skulle förekomma demonstrationer och upptåg. Detta var ett väldigt effektivt sätt eftersom att han nu hade makt över hela romarriket.


Levnadsförhållanden

Rom var byggd kring ett stort torg. Det var för att det var tempel för gudarna där. Man samlades där för att göra inköp och träffa vänner. I Rom fanns stora saluhallar där man kunde köpa allt möjligt. De rika familjerna bodde i egna hus. Husen hade väggar utan öppningar mot gatan och de hade mindre öppningar mot gården istället för dörrar. När den varma sommar kom flyttade man till hus på landsbyggden. Husen var byggda kring ett stort rum som kallades för ``Atrium´´. I taket fanns ett stort hål där regnvattnet kom in där det samlades upp i en stor bassäng.Kring ``Atriet´´fanns mottagningsrum,matsal,sovrum,kök och toalett. En del av husen var även uppvärmda.De fattigare romarna bodde i hyreshus. De var ofta dåligt byggda och kunde rasa ihop när som helst. De bodde trångt och värmde husen med osäkra spisar. Det ledde ofta till bränder.

Det var stor skillnad mellan kvinnor och män i Rom. Kvinnorna styrde i hemmen. Hon skulle ta hand om hemmet och om det var en rik kvinna styrde hon över slavarna.Hon tillagade maten och sydde kläder. Det fanns en i huset som kallades för ``husmodern´´. Hon höll kontakt med de döda förfäderna i huset. Men hennes viktigaste uppgift var att föda barn så att släkten levde vidare.

Dessa kvinnor fick inte vara med och rösta i de politiska valen. Hon hade inte heller rätt att säga till om någonting i domstol.Den romerska kvinnan hade mer rätt än den grekiska kvinnan.
Mannen for till arbetet tidigt på morgonen. De fattigare männen arbetade med jobb som byggnadsarbetare,hantverkare,hamnarbetare,gruvarbetare och mera. De rikare männen jobbade inte med kroppsarbete men var tvungen att ta hand om sina klienter. På eftermiddagen fick alla män träffas i badhus,bibliotek och andra ställen.

De rika barnen i Rom hade privatlärare. De var oftast utomhus och lärde sig. Oftast hade de bara tygstycken som skyddade mot gatan. pojkar och flickor i olika åldrar fick lära sig samtidigt. Det var viktigt hur man skulle sköta sig och det man lärde sig var väldigt enformigt.Barnen lärde sig att läsa,skriva och räkna. Fattiga barn gick inte i skolan utan hjälpte till i hemmet.

Hur de roade sig?

Romarna gillade att roa sig. De gick på teater,idrottstävlingar och gladiatorspel.  De anordnade fester på helgdagar eller så firade de en fältherre det gått bra för. I gladiatorspelen handlade det om att kämpa på liv och död. Gladiatorerna stred ofta man mot man men ibland kämpade de mot djur. Den största och kändaste Arenan var Colosseum. Gladiatorerna var oftast slavar,krigsfångar eller förbrytare. Det fanns även sportarenor. Där kördes det bland annat hästkapplöpningar. Publiken hejade då på den som de trodde skulle vinna.

Tro

Sedan äldre tider har andeväsen spelat stor roll. Till dem hörde Larerna. Man trodde att varje hus hade sina Larer som skyddade dem. de som var man hade något som hette ''Genius''. Det var mannens själ och skyddsande. Det var alltså viktigt att vara sams med sin själ. I de rikare familjerna hade man ett litet altare till mannen i husets genius.Vid det altaret gjorde ceremonier som t.ex att offra. Istället för mannens genius hade kvinnan något som hette ''Juno''.En rik man kunde sätta en bild på sig själv på altaret och sedan låta tjänarna och slavarna dyrka honom. Alla medborgare var tvungna att göra detta men på en bild av kejsaren och dyrka honoms genius. Om man inte gjorde det blev man straffad. Romarna tog även ideén från Egypten och Babylonien om att kejsaren var gudomlig.  Några av kejsarna tvingade till och med folket att dyrka dem. Det fanns även folk som levde efter Astrologin och filosofin som Romarna senare utvecklade . Varje Romersk familj hade även en husgud som skyddade deras hem och mat. För att dyrka dem så offrade man på ett litet altare. Om man ville veta något om gudarna så offrade man djur i ett tempel. Men det var bara vissa personer som kunde få kontakt med gudarna genom att använda djurets inälvor.

Kristendomen kom från öster från en romersk provins som hette Palestina. Berättelser om Jesu död och uppståndelse spred sig allt mer. Många romare tänkte på att få ett evigt liv. Man tänkte även på att sätta kärleken i centrum och att alla var lika mycket värda. Det ledde till att många kvinnor och slavar gick med i kristendomen.I början blev medlemmarna i religionen förföljda för att de inte dyrkade kejsaren,men under 300-talet blev religionen tillåten och under denna period spreds den som mest. I slutet av 300-talet var kristendomen den enda tillåtna religionen.


Hur rom byggdes och miljöförstörningar
Romarna är mycket kända för sin byggkonst. Det står än idag kvar teatrar,akvedukter,saluhallar och tempel. Romarna utvecklade också olika byggnader och kom på att blanda cement och bränna tegel. Med hjälp av det kunde de bygga mer komplicerade,större och högre hus. I de romerska städerna gick stora delar av dricksvattnet till badhusen. De byggde vattenledningar från olika källor som åkte till städerna. De ledningarna kallas för akvedukter. Akvedukterna byggdes på höga pelare. De var smart byggda eftersom att de lutade. Det gjorde att vattnet hela tiden rann. Vattnet samlades sedan upp i reservoarer och leddes efter det till brunnar. De som bodde i staden hämtade sedan vatten i brunnarna. Men de rika fick sitt vatten direkt till huset.Men vissa ledningar innehöll bly och detta ledde till att många blev förgiftade.


Romarna var väldigt noga med att vara rena. De flesta bodde i hus utan vatten och var då tvungna att tvätta sig i offentliga badhus. Badhusen kallades för termer. i städerna fanns även offentliga toaletter som kallades för Forcia.På toaletterna satt man brevid varandra på rad. När man var på toa träffade man en massa människor som man kunde diskutera och prata med. Man kunde sitta på toaletterna i flera timmar. De fanns en stor kloak som hette Cloaca Maxima. Den ledde allt avfall till floden Tibern. Den fylldes med slam,luktade illa och gav många sjukdomar.


I Roms centrum byggde man stora byggnader som kallades för ``skrytbyggnader´´.  De var stora byggnader som byggdes för att imponera på besökare. de var oftast så stora att de täckte hela kvarter.Romarna var inte bara duktiga på att bygga hus. De uppfann nämligen en plog på hjul som man kunde sätta på oxar för att plöja tunga marker. De utvecklade även skördemaskinen som drivs av en åsna. De utvecklade också kvarnar så att de drevs på vatten. Att blåsa glas var även en grej som Romarna gillade att göra.
Romarna gjorde nya vägar kors och tvärs över hela romarriket. Detta var för att Armén skulle kunna ta sig fram snabbt. Vägarna var breda och bestod av platta stenar.Många av vägarna gick från Rom och ut i det stora landet. Det är det som menas med uttrycket ``alla vägar bär till Rom´´.

När människorna började att använda nya sätt att jobba på i staden,på landet och ute i naturen så utsattes miljön för stora förstörningar. Detta var ett stort problem i romarriket.Från början fanns det många träd på den italienska halvön. Men romarna högg ner träden för att få bränsle eftersom att det behövdes bränsle för att värma stadens badhus och hålla igång ugnar. man behövde det även för att smälta järnmalm och andra sorters malm. När skogen var nedhuggen förstörde regnet jorden och sköljdes bort. Nordafrika var förut också täckt av massa träd men de högg romarna också ner för att få mark att odla på.Detta ledde till att många Nordafrikanska ställen blev till öken. Många djur dog även av att romarna fångade och dödade de till sina arenor. I gruvor runt om rom högg man olika sorters malm för att göra metaller. Staten ägde gruvorna och slavarna jobbade i dem.När man smälte järnet blev det kvar rester som kallas för slaggprodukter. Efter ett tag växte det stora högar av slagg runt gruvorna. Från dem läckte det ut giftiga ämnen i naturen som t.ex kvicksilver och bly. Men det var inte bara det här som orsakade förstörningar utan även när folk kastade avfall på gatorna som hamnade i kloakerna. Detta ledde till att floder och sjöar blev förgiftade och många djur och människor blev sjuka.


Roms Undergång


På 100-talet var romarriket som mäktigast men på 200-talet blev det allt svårare med deras ekonomi och miljöförstöringar. Riket blev skakat av inre strider om makt och av attacker av andra folk. Krigen kostade väldigt mycket: Det kejserliga hovet och statsförvaltningen använde mycket pengar. Folket i Rom tvingades då att betala mycket högre skatter. Förutom höga skatter drabbades de även av inflation. De var då tvungna att köpa mat och andra produkter från andra länder. Men detta ledde även till att det blev mycket dyrare. Då gjorde kejsaren mynt av billigare metaller för att spara på pengar. Men det hjälpte inte eftersom att mynten då blev mindre värda. Allt detta skapade en ekonomisk katastrof i romarriket. Många flyttade ut på landsbygden på grund av det som hänt. Städerna som tidigare varit viktiga håller nu på att förfalla eftersom att de förlorat hantverkare och affärsverksamheten. På landsbygden försökte folket själva att överleva genom att odla och tillverka det de behövde. men för att göra detta behövde  de pengar och det enda de hade var mynt som knappt var värda något.


Under tidigare tid hade godsägarna köpt slavar som kunde sköta om jordbruket. Men när romarna inte längre kunde erövra fick de inga krigsfångar och detta ledde till att det blev stor förminskning av slavar. Istället använde då godsägarna de småbönder som knappt kunde klara sig på sina egna gårdar. Men småbönderna hade inte råd att betala den förökade skatten och var då tvungna att ge sin jord till godsägarna. Småböndernas godsägare kunde då skydda dem mot de som tog in skatten och ge dem mat. I gengäld gjorde småbönderna sysslor åt godsägaren. Småbönderna hade inte ens rätt att flytta från godsägarna. Men de flesta jordarna var förstörda och det ledde till att man inte kunde försörja folket. Romarna hade haft fred i riket ända från Augustus blev kejsare. De hade förut varit ute på erövring men inte blivit attackerade av andra länder och folk. Men nu när riket hade det svårt attackerade folk från norra Europa. Och de t var inte bra för romarriket eftersom att ledarna hade det nog svårt med alla problem. För ledarna och soldaterna handlade det inte längre om att skydda gränserna utan ta makten i rom och detta ledde till att många fiender kom in i riket.


Under senare tid blev diocletianus Kejsare och under slutet av 200-talet blev det allt lugnare i Rom. Den nye kejsaren byggde upp ekonomin och byggde även upp riket genom att styra det centralt. Men kejsaren försökte kontrollera folks liv. Han bestämde hur mycket mat,varor och andra saker skulle kosta. Han bestämde även hur mycket lön alla skulle få. Men han kunde inte göra allt detta själv så han fick hjälp av ämbetsmännen.Under 300-400-talet blev rom indelat i två delar. Dessa var Västrom och Östrom. Detta ledde även till Östrom gick under först under 1400-1500 år e.kr när Östrom blivit en stormakt.

Det vi har kvar av Romarriket i dag är en massa byggnader och tekniker. Romarna lärde sig att bränna tegel och det gör vi än idag, en till teknik de använder är att blanda cement för att göra mer komplicerade,större och längre byggnader och hus av. Om man åker till Rom kan man än idag se delar av gamla byggnader från Romarriket. En av de kändaste du än kan se idag är colosseum som var den största arenan i Rom där gladiatorer och djur förut kämpade på liv och död. Romarna var även en av de första som kom på att använd toaletter och kloaksystem. Men det ledde till att det blev stor miljöförstöring. En till byggnad/skapelse vi fortfarande använder lite va idag är akvedukter. Romarna använde de för att frakta vatten från bergskällor till städer.Det finns fortfarande kvar gamla akvedukter från Romarrikets tid. Romarna uppfann även badhuset. Romarna var riktiga storbadare.Utan romarna kanske vi inte skulle leva som vi gör idag.

Författare

I Rom fanns det olika sätt att skriva på. Det vi jobbat om är Fabler,Drama,Lyrik,Myter,Epos. I fablerna var det alltid djur som var huvudpersonerna. Det skulle lära människorna om hur man skulle bete sig. Myter handlar däremot om gudar och hur de bestämde över människornas liv. man känner inte till författarna men man tror att många av de var diktare. Ordet myt betyder egentligen berättelse. Dramer kunde både vara tragedier och komedi .Tragedierna hade ett sorgligt slut. Och de humoristiska hade ett lyckligt slut. De ska även underhålla folk.

 Två romerska författare var Vergilius och Catullus. En  Det som är typiskt för Epos är att de är långa och att de är skrivna i vers. De är även alltid med en hjälte i denna saga. Aniaden är en romersk epos som är skriven av Vergilius. Han skrev den efter Odyssen som är en grekisk berättelse. Fast den romerska versionen handlar om en annan hjälte som heter Aneas. Istället för att den grekiska hjälten kommer till ithaka kommer den romerska hjälten till Rom. Aneas åkte runt på havet länge eftersom att gudarna sa att han inte fick komma hem igen. De sa det för att Aneas sagt att det var han som gjorde att de vann ett krig.
Vergilius föddes den 15 oktober 70 f.kr. Han var egentligen inte romersk men kom för att studera i rom. Under en senare tid blev han nationalpoet. 84 f.kr,

Catullus skrev lyrik och lyrik är korta texter som är skrivna på vers. Catullus blev inspirerada av Sapfo. Hon och han skriver mest om kärlek.Han föddes 84 f.kr. Många av Catullus texter handlade om sin kärlek till Lesbia.


Grekisk filosofi och vetenskap

Filosofer Filosofer är sådana som tänker. De funderar kring sådant som; varifrån vi kommer, vad som är sant och vad som är verkligt. Va...