Industrialiseringen

Industrialiseringen Fanny 9A

Industriella revolutionen. Så kallas den omvälvningen i mitten av 1700-talet som var en så stor förändring i människors sätt att leva, då ett samhälle som byggde på att människor arbetade som jordbrukare och bönder som försörjde sig själva, plötsligt och hastigt utvecklades till ett samhälle där större delen av befolkningen nu började arbeta i industrier runtom Storbritannien. Inte nog med hur människor numera arbetade, utan revolutionen påverkade även samtliga delar av samhället, allt ifrån hur människor och familjer såg ut, var och hur de bodde, till miljö och kommunikationen mellan människor. Det är en viktig tid som påverkade det dåtida samhället till att utvecklas till det samhället vi har idag.

Det som egentligen satte igång den industriella revolutionen var när bönder och jordbrukare efter lång tid med kalla vintrar och dåliga skördar börjat experimentera. En upptäckt de gjorde var att det var mycket effektivare att så fröna på rad efter varandra istället för att bara slänga ut fröna över sina fält. Det gav mer plats för fröna att växa och de fick mer mat av fröna i slutändan. Det krävdes dock mer arbete att så fröna bredvid varandra. Då hittade bönderna och jordbrukarna på att tillverka något slags hjälpmedel för att så fröna lättare och snabbare. Och de lyckades. De uppfann till exempel plogen, även såmaskinen. Dessa uppfinningar och effektiviserade metoder gjorde den snara industrialiseringen möjlig. De använde jorden hela tiden till massor av olika grödor, de hittade till och med nya växter, ett exempel är potatisen. Dock med dessa uppfinningar följde vissa problem. Många människors arbeten blev utbytta till de effektivare och billigare hjälpmedlen, och jordbrukarna blev därmed tvingade att bege sig till nära städer för att istället försöka hitta jobb där.

Självfallet så har ju maskiner och andra uppfinningar inte kommit till av sig själva, utan människor har uppfunnit dem med effektivitet i sikte. En uppfinning jag reflekterade över var vaccinet mot smittkoppor. Människor hade under lång tid lidit av smittkoppor, och bland de som blev drabbade dog var tredje person efter bara någon vecka. Det anses ha avlidit omkring 60 miljoner människor i Europa under 1700-talet, varav 96–98% var barn under 10 år. År 1796 så uppfann den engelske läkaren Edward Jenner ett vaccin mot dessa smittkoppor. Han upptäckte att mjölkerskor som hade blivit utsatta för kokoppor inte blev smittade av smittkopporna, utan de var immuna. Så en dag gav han vaccinet med kokoppor till en pojke och de väntade. När de väl försökte smitta honom med smittkopporna, var han immun. Det var en stor och fantastisk upptäckt för industrialiseringen. Människor frisknade till och befolkningar växte snabbare än någonsin förr. I staden London växte befolkningen under 1700-talet fram till 1800-talet från 1 miljon människor till hela 5,1 miljoner människor. 

När de blev så många människor helt plötsligt så var det många som inte fick så bra förutsättningar. Människor blev tvungna att leva trångt i baracker, usla miljöer och sjukdomar. Befolkningen runt dessa områden dog som flugor. Trots det kom det folk invandrande från alla möjliga platser i landet. Samtidigt som befolkningen ökade blev det större efterfrågan på arbeten och ännu fler uppfinningar gjordes, speciellt för att effektivisera arbetet för de som redan arbetade. Som Flygande Skytteln. Den hjälpte tygvävarna att bli ännu effektivare i sitt tygvävar arbete. Inte länge efter det så uppfanns spinnmaskinen Spinning Jenny av James Hargreaves. Maskinen kunde spinna upp till 8 trådar samtidigt, alltså den var åtta gånger så effektiv som en människa som spann för hand och endast kunde spinna en tråd åt gången. I rädslan för att bli arbetslösa slog arga spinnare sönder spinnmaskinen, men utvecklingen gick inte att stoppa. Bara två år senare efter Spinning Jennys premiär så utvecklade James maskinen ännu mer och spinnmaskinen kunde nu spinna upp till 100 trådar samtidigt. Massproduktion infördes på dessa spinnmaskiner och fabriker byggdes där det fanns hundratals av maskinerna för att få ut så mycket tråd och tyg som möjligt på så snabb tid som möjligt. 

Fabrikerna och spinnmaskinerna gick endast på vattenkraft, vilket innebar att fabrikerna endast fungerade om floderna forsade nog mycket vatten. Det kom till att bli ett problem senare, och då började man experimentera för att hitta en ny energikälla att driva fabrikerna och spinnmaskinerna med. Man uppfann tillslut ångmaskinen år 1765. Maskinen underlättade inte bara arbetet i fabrikerna, utan även arbetet i gruvor och tillverkningen av stål. Man hade under lång tid använt sig av vagn som gick på räls för att lätt förflytta resurser som malm. När ångmaskinen kom så underlättade den gruvarbetet då man satte ångmaskiner på dessa vagnar och man kunde nu lätt flytta på dem. Man byggde världens första offentliga järnväg mellan Stockton och Darlington i England, där ångloket The Rocket gjorde sin jungfruresa. Både folk och varor transporterades på loket. Sedan började man bygga fler järnvägar över hela landet.

När de nya fabrikerna byggdes var det många som sökte sig dit eftersom de krävde fler arbetare. Det skedde en stor förändring inom produktionen av varor i landet. Till skillnad från jordbrukets produktion, så massproducerade fabriker. Alltså, det producerades mycket mer än innan och de tillverkades mycket snabbare. Även till billigare pris, eftersom många fabriker använde sig av maskiner istället för att betala människor för att göra samma arbete, även fast de anställde människor till andra arbeten inom företaget. I början när fabrikerna var nya så var arbetsförhållandena långt ifrån de vi har idag. Idag har vi t.ex. sjukpenning, en ersättning istället för lön som man får om man blir sjuk. Men förr, under industrialiseringens första tid så var det inte så. Det fanns inga skyddsanordningar som skyddade de anställda under deras arbete. Jobbade man i t.ex. en fabrik med maskiner var det vanligt att maskiner slet av fingrar och händer. Kemikalier drabbade människors hälsa. Miljöer var smutsiga. Deras arbetsdagar var långa och oreglerade, det var inte ovanligt om de jobbade i åtminstone 14 timmar. Barnarbete var också vanligt under den här tiden. De utförde samma uppgifter som vuxna men de fick en tredjedels lön av vad de vuxna fick. Därför brukade hela familjer arbeta tillsammans för att få så mycket pengar som möjligt.

Under andra hälften av 1800-talet så förbättrades arbetsförhållandena på fabriker och andra arbeten. Storbritannien förbjöd barnarbete 1842 och att lagstifta om skyddsanordningar på fabriker. Sverige kom under senare år att till exempel förbjuda 15-åringar att jobba mer än 10 timmar per dag och 1913 infördes även folkpension för folk över 67 år.

Under 1920-talet och 1930-talet så växte det fram flera politiska rörelser i Europa. Odemokratiska rörelser som fascistiska och nazistiska partier på högerkanten av den politiska skalan, kämpade mot kommunistiska partier på den vänstra kanten. Det uppstod även rörelser som dessa i Sverige, som då upplevde ökade politiska motsättningar. Sverige fick ett nytt kommunistiskt parti som ville genomföra en väpnad revolution för att ta makten i Sverige. I Ådalen 1931 så sköt en svensk militär mot strejkande arbetare. Trots denna utveckling kom 1930-talet i Sverige att bli ett årtionde då politikerna hellre sökte samförstånd än konfrontation. Både arbetarrörelsen och arbetsgivarna var rädda för liknande händelser som den i Ådalen. Därför beslöt de sig för att samarbeta. Det blev starten på den svenska modellen.

Senare det årtiondet, så undertecknades 1938 ett historiskt avtal I Saltsjöbaden utanför Stockholm, mellan fackföreningsrörelsen och svenska arbetsgivare. Avtalet undertecknades av Landsorganisationen (LO), som representerade de svenska arbetarnas fackföreningar, och svenska arbetsgivarföreningen (SAF), som samlade stora delar av Sveriges företagare. De båda parterna bestämde vilka regler som skulle gälla på den svenska arbetsmarknaden när fackföreningar och arbetsgivare förhandlade om löner och andra arbetsvillkor. Både fackföreningarna och arbetsgivarna förstod att dessa förhandlingar skulle kräva många kompromisser för att bli framgångsrika. Den så kallade Saltsjöbadsandan blev ett av kännetecknen för den ”svenska modellen” som nu byggdes upp. Politikerna i riksdagen och regeringen skulle inte reglera löner och arbetsvillkor genom lagstiftning. Det skulle i stället ske genom frivilliga förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare – förhandlingar som byggde på samförstånd och en vilja att kompromissa. Senare kom begreppet ”den svenska modellen” även att stå för de många välfärdsreformer som framför allt socialdemokraterna införde under efterkrigstiden. Det gäller exempelvis socialförsäkringssystemet, den utbyggda sjukvården och skolsystemet.

Arbetslivet

Människor arbetar för att kunna försörja sig själva och sina familjer. När man arbetar så tjänar man pengar för att kunna ha någonstans att bo, köpa kläder och köpa mat. Det är viktigt och har alltid varit så sen första början. Dock var det vanligare förr i tiden att människor bytte föremål med varandra istället för att byta föremål mot pengar.

Det är viktigt att människor arbetar för att samhället ska kunna fungera. Om vi inte har arbetare så vet vi alla mycket väl att inget företag, ingen fabrik, ingen restaurang, ingen riksdag och ingen skola skulle funktionera. Allt skulle stanna. Utan människors arbetskraft skulle inte vårt samhälle fungera längre än någon timme. Hus skulle kylas ner, affärer stänger, flygplan ställs in och sjukhus stänger ner. Allting stänger. Därför är det viktigt att vi arbetar, för att kunna utveckla samhället och hålla ingång medan vi även skaffar pengar till att överleva.

När jag tänker på ämnen i skolan som jag tycker är roliga så blir det oftast lättare att hinna med de uppgifter och jag är även mer motiverad att faktiskt göra det arbetet inom just de ämnena. Jag har fler åsikter och tankar om ämnet som jag kan dela med mig av och det blir lättare att göra uppgifterna. Men är det ett ämne jag inte tycker är kul, eller något jag tycker är svårt, blir det att jag försöker skjuta undan det och istället göra de saker jag tycker är roliga. Jag är mindre motiverad att göra de uppgifterna och de blir svårare att lämna in. Jag får inte lika många åsikter och tankar om de tråkiga ämnena, vilket gör det svårt för mig att förstå allt det vi faktiskt pluggar. Det påverkar mitt arbete mycket i skolan beroende på vad jag tycker är roligt och vad jag har för intressen.

Eftersom att jag troligen kommer gå högskola efter jag har gått ut gymnasiet så kommer jag behöva studera i några år till. Vi säger att jag är 24 när jag ska ut i arbetslivet efter min utbildning. Med den utbildningen jag har, tror jag att jag har stora fördelar när jag ska söka jobb. Nuförtiden är det viktigt med en bra utbildning om man vill ha ett bra betalt jobb och då anställer man oftast de med höga och bra utbildningar. Det är stor efterfrågan just nu på människor med språkkunskaper, till exempel tolkar och översättare. Vi säger att jag har utbildat mig till det, då har jag nog stor chans att få precis det jobbet jag vill ha. Jag tror annars att arbetsmarknaden kommer se ganska lik ut den vi har idag. Sveriges befolkning ökar inte så mycket men tekniken rör sig framåt. Kanske kommer arbetsmarknaden vara mer digital.

Min syn på löner för kvinnor och män med samma yrke är simpel. Jag står starkt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jag tycker att det borde vara självklart att kvinnor med samma arbete som män ska ha precis samma lön. Vi är alla lika värda. Men om fallet är att en annan människa faktiskt är BÄTTRE och EFFEKTIVARE på sitt jobb så är det självklart att man får högre lön för sitt arbete. Men det ska inte skiljas åt på grund av kön. Det har egentligen ingenting att göra med hur effektiv eller hur intresserad man är av arbetet. Man ska ha lika arbetsförhållanden oavsett kön. Då kanske vi faktiskt får fler arbetare till de kvinnodominerande och mans-dominerande yrkena som alla står och skriker efter.

Fackförbund är de organisationer som förutom att förhandla fram kollektivavtal hjälper sina medlemmar med utbildning, karriärrådgivning och att medla i konflikter på jobbet. Den som upplever att arbetsgivaren inte följer reglerna eller på något sätt kränker eller trakasserar de anställda kan vända sig till sitt fackförbund för att få hjälp. Det är vanligtvis också facket som förhandlar för medlemmarnas räkning vid varsel och uppsägningar. Fackförbunden erbjuder också försäkringar, speciellt inkomstförsäkring, som ofta ingår i medlemsavgiften. De är då viktiga att ha eftersom de tar hand om de som arbetar och ser till att allting är rättvist och att arbetsgivarna inte bryter regler eller är kränkande mot arbetarna. De hjälper till att hålla kvar de bra arbetsförhållandena vi har i vårt samhälle, så att vi inte går tillbaka till de äldre dagarna då arbetsgivarna kunde praktiskt sätt behandla sina arbetare som slavar.

Arbetslösheten i Sverige är hög, ungefär 30% av befolkningen är arbetslösa. För att kunna sänka den höga siffran måste arbeten göras attraktivare. Lägre skatter för företagare som gör att de faktiskt vill stanna i eller komma till Sverige och ha sina företag här, och avskaffa massa extra avgifter de tvingas betala. Göra det billigare för småföretagare att anställa personal i form av moms o sociala. Provanställningar där AF får stå för lönen och liknande skulle kunna funka. Gör det lättare för ungdomar att ansöka till olika yrken.