Industrialiseringen + arbetslivet

Industrialiseringen

De förändringar som skedde i jordbruket i form av modernisering och effektivisering gjorde att det blev möjligt att få en industriell revolution. Inom jordbruket fanns nya och effektivare hjälpmedel som bland annat slåttermaskiner, slagverk och mejerimaskiner. Dessa bidrog till att man kunde framställa mer mat på kortare tid och med färre bönder. Fler av bönderna fick därför chansen att byta arbete och arbeta kring industrin istället för jordbruket.

Man kan dela upp industrialiseringens tekniska utveckling i tre olika steg, ångmaskinens tid, järnvägens tid och bilden, telefonen och elektricitetens tid.

Ångmaskinen var en mycket viktig uppfinning eftersom den kunde omvandla kol till energi. Med hjälp av detta kunde man till exempel tillverka mekaniska vävstolar och mycket mer.

Järnvägen var också en mycket viktig uppfinning eftersom man nu kunde frakta både varor och människor på ett effektivare sätt och med större avstånd än tidigare.

Bilen, telefonen och elektriciteten kom alla vid ungefär samma tidpunkt och bidrog till att samhället förändrades helt.

Alla dessa uppfinningar och många fler gjorde att arbetet blev väldigt effektivt. Nu gick det att framställa mycket mer varor på kortare tid än om man hade arbetat för hand. Detta bidrog också till att varorna blev mycket billigare så att allt fler människor kunde köpa det som såldes. Dessutom byggdes det fler fabriker så att fler fick möjligheten att arbeta. De som arbetade inom industrin var framförallt arbetare och borgare. De fick lön i form av pengar som de kunde använda till mat och bostad.

Det var först en tid senare som man insåg att man kunde specialisera sig på olika delar av yrket så att man på så sätt kunde få ett effektivare arbete. Det “löpande bandet” infördes, då kunde man till exempel låta en bil föras på bandet medan arbetare står i ordning på sidan om. Varje arbetare kan då göra sin specialiserade del på bilen.

En del fabriker hade mycket dåliga arbetsförhållanden. Det fanns knappt några skyddsanordningar så många personer blev skadade eller förgiftade av kemikalier. Arbetsdagarna var långa och barnarbete var mycket vanligt. Detta ledde till att många arbetare strejkade. De som valde att strejka kunde få hot kastade på sig och det var även en del som blev dödade (skotten i Ådalen 1931). Både arbetarrörelsen och arbetsgivarna var rädda för att en händelse som skotten i Ådalen skulle hända igen och därför valde de att gå ihop för att tillsammans göra skillnad. I Saltsjöbaden utanför Stockholm skevs sedan ett avtal mellan fackföreningsrörelsen och svenska arbetsgivare (Saltsjöbadsavtalet 1938). Detta ledde bland annat till att politiker i riksdagen inte skulle reglera löner utan att det istället skulle ske förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetslivet

Vi människor arbetar för att vi ska kunna ha ett fungerande samhälle. Vi behöver sjukvård, mat, boende mm. och utan människor som arbetar så skulle vi inte ha tillgång till detta. Man kanske inte tänker på det ofta men världen drivs av människor som arbetar och utan dem skulle vi dö ut. Runt om oss har vi t.ex. poliser och brandmän som skyddar oss varje dag, vi har jordbruksarbetare som odlar och framställer mat, vi har lärare som hjälper oss att få kunskap så att vi en gång ska få ett yrke och så småningom kunna ta över världen, vi har läkare som tar hand om oss ifall vi blir sjuka, vi har människor som arbetar med att försöka få samhället bättre, utan dessa och många fler skulle vi inte kunna ha ett fungerande samhälle.

De flesta som arbetar tänker nog mest på att man vill ha en bra lön för att kunna försörja sig och betala hyror, skatt och andra utgifter, kanske även få pengar över till sina nöjen och intressen. Utan inkomst så skulle det vara väldigt svårt att leva ett normalt liv. Jag ser på mitt arbete i skolan som en möjlighet att få utbildning så att jag ska kunna få jobb när jag blir äldre. För att hålla mig motiverad i skolan så tänker jag mycket på framtiden och att allt jobb kommer vara värt i slutändan eftersom jag då kommer få arbeta med det som jag är intresserad av. Om jag däremot inte skulle ta vara på utbildningen som jag får i skolan så skulle jag kanske inte få de betyg som krävs för att komma in på en gymnasielinje som jag är intresserad av och därmed inte heller ha möjligheten att få ett yrke som jag är intresserad av, därför ser jag skolan som en väldigt viktig del av mitt liv.

När jag ska ut på arbetsmarknaden (om ca 5-10 år beroende på hur lång utbildning jag kommer att ha) så kommer det framförallt vara brist på personal inom IT-yrken, läraryrken, sjukvårdsyrken (läkare, tandläkare, sjuksköterskor) och fordonsyrken (buss- och lastbilschaufförer). Jag tror dock inte att någon av dessa yrken passar mig förutom att jag möjligen skulle kunna tänka mig att arbeta inom vården.

Jag tycker att det är en självklarhet att män och kvinnor som utför samma arbete även ska ha samma lön. Jag förstår varför man t.ex. får bättre betalt om man kommer som kvinna och vill jobba inom IT eller något annat yrke som är mansdominerat och på grund av det får bättre betalt då företagen vill vara jämställda men samtidigt tycker jag att detta är fel. Jag tycker att alla ska få samma lön oavsett kön om man utför samma jobb.

Fackförbund är är en sammanställning av olika fackföreningar. De fungerar som en slags trygghet för arbetarna. Facket hjälper med bla. utbildning, konflikter på jobbet och karriärrådgivning. Man kan vända sig till sitt fackförbund ifall man tycker att arbetsgivaren beter sig dåligt eller inte sköter sig på jobbet. Facket ger dig även möjligheten att få försäkringar som t.ex. inkomstförsäkringen. Ofta förhandlar de också kring varsel och uppsägningar.

För att lösa bristen på arbetare inom vissa yrken så tycker jag att man ska höja lönen. En högre lön bidrar till att yrket blir mer attraktivt för många. För att få högre lön behöver man också höja skatten. Andra förslag för att göra ett yrke mer attraktivt kan vara att ändra arbetstiderna, ge betald utbildning mm.

/Linnea