Antikens Rom

                                      vilka områden som Romarriket erövrade

Romarna besegrade de andra folken och behärskade till slut hela den italienska halvön. på 200 talet f.k.r besegrade Romarna Karthago ett mäktigt rike i norra Afrika. Därefter behärskade Romarna hela Nordafrika. detta var en viktig erövring. för att de producerade mycket spannmål.

Under de följande århundradena besegrade Romarna område efter område i Europa och Asien.

Tillslut når de romerska soldaterna ända till Storbritannien, Norra Tyskland, södra Afrika, västra Spanien och till svarta havet.

            Vad innebar att besegrade folk fick "halvt medborgarskap" i Romarriket.

Halvt medborgarskap. det innebar att man hade i stort sett samma rättigheter som Romarna, men de fick inte rösta i de politiska valen. De blev tvungna att göra militärtjänst i romerska armén.

de måste också betala skatt till Rom och de slapp Romarna.

                                       Varför Romarna skaffade sig provinser.  

provinser var erövrade städer där man blev tvungen betala skatt. de som bodde där hade inga politiska rättigheter men fick ta värvning i armén.

I varje Provins styrde en Prokonsul från rom. han tog in skatt och upprätthöll lagen och höll ordning.

                    Vilka varor som de köpte och sålde samt vilka de handlade med.

skatterna från provinserna var en viktig inkomst för Romarna.

med pengarna kunde de köpa vete, metaller, lyxvaror, smycken, parfymer och tyger. varorna transporterades via hav och båt. de handlade med Provinser och Nordafrika.

                                       Hur Romarriket påverkade andra folk.

I ett stort rike som Romarriket var det viktigt att snabbt nå ut med information och order. den statliga posten hade ridande budbärare med häst och vagn. Genom det kom Romarna i kontakt med främmande folk.

det ledde till att Romerska tänkesätt och teknik spred sig till stora delar av världen. det som spreds var klädstil, teatrar, vägar, vattenledningar, torg och hus byggdes på Romerskt sätt.

centrum för romarriket var staden rom och det var härifrån staden styrdes. befolkningen bestod av fria män och kvinnor och slavar. de arbetade som jordbrukare eller som hantverkare. Det fanns många som var arbetslösa eller hade tillfälliga jobb.

längre upp i ordningen fanns handelsmän, officierar och lokala arbetsmän. ovanför de fanns fanns en stor överklass, de var stora jordägare och det var det främsta tecknet på rikedom.

skillnaden mellan klasserna var stor.

Från början var romarriket en republik. Det betyder att staten styrdes av allmänheten. I Roms republik styrde ingen kung.

Rom styrdes av folkförsamlingen och senaten.

om landet hamnade i krisläge kunde man välja en diktator.

många fattiga människor var så kallade klienter till rika. Den rika mannen kallades patron. Patronen gav de fattiga klienterna mat och andra gåvor samt hjälp när de behövde gå till domstolen,

För det röstade klienterna på denna patron i de politiska valen och att stödja honom i de politiska valen och att stödja honom i olika sammanhang.

Alla fria män hade rätt till att gå med i folkförsamlingen. ofta förekom inga diskussioner , man röstade ofta ja eller nej på förslagen från ämbetsmännen,

det fungerade inte som i Athen.

Ordet senat betyder gammal. de var före detta ämbetsmän. de var utsedda på livstid. deras uppgift var att vara rådgivare åt folkförsamlingen. de hade stort inflytande på Rom på grund av deras rikedom.

från början kom folktribunerna från lägre klasser. Deras uppgift var att bevaka folkets intresse mot överklassen. de hade rätt att stoppa senatens beslut och ändra ämbetsmännens domar. de hade också rätt att sammankalla folkförsamlingarna och senaten.

För att vara konsul behövde man mycket pengar. konsuln skulle anordna skådespel, tävlingar dela ut mat åt de fattiga och bygga tempel och andra byggnader.  

under republikens senare tid samlades senaten och konsulerna.

Under senare tid växte romarriket. Då började medelklassen och under klassen ställa krav på att vara med och bestämma. de ville även bli ämbetsmän. De var mycket missnöjda med att överklassen blev rikare medan de hade själva svårt att försörja sig.

Bönderna fick det svårare att klara sig. De var tvungen att ställa upp i armén. De var då borta från sina gårdar länge och när de kom tillbaka var jorden ofta förstörd och gårdarna förfallna.

Det uppstod snart nya strider. Denna gång kom ledarna från underklassen.

År 73 f.k.r gjorde en grupp slavar uppror under ledning av slaven Spartacus.

Slavarna gjorde ett värvningståg bland de fattiga.

Slavarna gav sig av mot Rom. Efter 2års krigande blev de besegrade av romerska armén.

Julius ceasar tillhörde den styrande överklassen och ville ändra på de fattiga. ceasar var fältherre och ville erövra stora områden i gallien.

Han skaffade sig rikedomar och lojala soldater. När han återvände till Rom var han så mäktig att han blev en diktator.

han blev populär och delade ut jord till de fattiga. Senatorerna blev då rädd att förlora sin makt så de mördade Ceasar

Efter hans död blev hans adoptivson Augustus Roms ledare. Ceasar hade försökt bryta ner senatorns makt och det försökte Augustus bygga vidare på.Han fick makten i Rom genom att göra en massa uppdrag. Efter det så blev Augustus överbefälhavare över armén. han fick samma rättigheter som folk tribunerna och han fick även ämbetsmännens uppgifter.

Senare så valdes han till överstepräst. Detta innebar att han hade all makt och blev roms första kejsare. kejsaren fick utse egna ämbetsmän som hade hand om rikets ekonomi och ledde armén. på detta sätt hade han makt över hela riket.

När Augustus blev kejsare var det 200år som kom i fred och den tiden kallades för pax romana.

Då växte handeln och kulturen och under den tiden blev Augustus allt rikare.

i efterhand sågs kejsaren som en gud.

Augustus ville bestämma allt själv. Men han var också noga att regeringen skulle få bestämma i olika beslut.

Han skaffade sig polis och brandförsvar. han skaffade poliskåren för att lagarna han gjorde skulle följas. i domstolen fanns inte bara domare utan det fanns även advokater och laglärda.

Han försökte även få de fattiga på sin sida genom att ge de mat. Han gjorde detta för att det inte skulle bli upptåg.

Rom var uppbyggt kring ett stort torg, som kallades forum. Där fanns det tempel till stadens skyddsgud, rådhuset och domstolen. på torget samlades man för att träffa klienter, vänner eller göra inköp. i Rom fanns så kallade saluhallar. saluhallarna hade flera våningar med saker man kunde köpa.

Rika familjer bodde i egna hus. ett sådant hus kallas på latin för domus. husen hade väggar utan öppningar mot gatan och istället dörrar och mindre öppningar mot gården. på sommaren flyttade man vill villor på landsbyggden.

villorna och husen i städerna var uppbyggd kring ett stort rum som kallades atrium.

i Rom fanns en arbetsfördelning mellan kvinnor och män. kvinnan styrde i hemmet. hon styrde över slavarna i rika familjer. Hon hade också ansvar för att maten skulle räcka och såg till att det gjordes kläder till familjen.

En så kallad husmoder skulle hålla kontakt med de döda förfäderna. en av Hennes viktigaste uppgifter var att föda barn, så släkten levde vidare. Dessa kvinnor fick inte rösta i domstolen.

Den Romerska kvinnan hade mer rätt än den grekiska kvinnan.

Mannen for till arbetet på morgonen. De fattigare männen jobbade med som byggnadsarbetare, hantverkare, hamnarbetare, gruvarbetare med mera. de rikare männen jobbade inte som kroppsarbetare. Under förmiddagen blev han tvungen ta emot sin klienter. på eftermiddagen kunde alla män träffas på badhus, bibliotek eller föreläsningar.

Barn med rika familjer hade privatlärare. undervisningen var ofta utomhus. flickor och pojkar i olika åldrar undervisas samtidigt.

Disciplinen var hård och undervisningen ganska enformig.

Fattiga barn gick inte i skola utan hjälpte till i hemmet.

en religion som kom från romerska provinsen palestina. var kristendomen. till rom spreds historier om jesus död och uppståndelse. många romare tyckte om tanken om ett evigt liv eter döden.

man tilltalades jesu tankar om att sätta kärleken i mitten och att alla är lika mycket värda, något som romarna inte gjorde i krigiska och klassindelade romerska samhället. därför gick många kvinnor, fattiga och slavar i rom med i kristendomen.

först förföljdes kristna för att de inte dyrkade kejsaren som en gud. på 300 talet fick de kristna tillåtelse att utöva sin religion. de kristna kunde nu öppet förkunna sin lära. då spreds kristendomen och allt fler gick med. i slutet av 300 talet blev kristendomen den enda tillåtna religionen.

Romarna var inte bara duktiga arkitekter och byggmästare, utan även duktiga uppfinnare. de gjorde en plog på hjul som drogs av oxar så de kunde plöja leriga jordar. de uppfann också harven och vattendrivna kvarnar och en enkel skördmaskin.  skördmaskinen bestod av av en trästång på hjul där satt det vassa knivblad som skar säden. maskinen drevs av en åsna.

romarna utvecklade tekniker byggnads principer som andra börjat med t.e.x att bygga valv.

de lärde sig också bränna tegel och blanda cement. tegel tillverkades av lera som packades i formar och brändes i ugn. tegelstenarna i byggnaderna hölls ihop av cement, som de gjorde av släckt kalk och en bergart som kallas vulkanisk tuff. då kunde de bygga större och bättre byggnader.

Romarna gjorde nya vägar genom sitt stora rike för att soldaterna i armén snabbt kunde färdas dit de skulle. vägarna var breda och belagda med platta stenar. flera vägar gick från rom och ut i landet. en av de mest kända vägarna var via appia som gick från rom och söderut.

Romarnas sätt att leva och arbeta i städerna och på landsbygden, utsatte naturen för stora påfrestningar.  miljöförstöringen blev ett växande problem i romarriket.

på 100 talet e.k.r var romarriket som störst. från 200 talet e.k.r blev det svårt att hålla samman det stora riket. de hade stora problem med ekonomi och miljöförstöringen. riket skadades av inre maktstrider och de fick problem med att skydda gränserna mot attacker från andra länder och folk.

vi har kvar badhusen, vi bränner fortfarande tegel och gör cement. vi har avloppssystem och rinnande vatten, vi har harvar, skördemaskin och kvarnar. vi blåser fortfarande glas.