måndag 29 maj 2017

Maktkamp, hellenismen och krig


Städerna Athen och Sparta kom ofta till konflikter, detta berodde bland annat på att man inte kom överens om vem som skulle bestämma över handeln i vissa områden. Dessa stadsstater bildade allianser med andra stadsstater, mindre stater kunde bli tvingade till detta. Det var många som ville ha kontroll över handeln i östra medelhavet, Persien var en av de. Maktkampen om handeln inledde två stora krig, det första var greker mot perser, det andra var greker mot greker.

Greker mot Perser
Persien var en stormakt i asien, de hade tagit över områden som Grekland hade makt över i asien. Persien gick attack mot Athen, de mötte den starka Athenska militären och förlorade detta slag vid Marathon år 490 före Kristus. En av de athenska soldaterna sprang hela vägen mellan Marathon och Athen för att komma med budet att de hade vunnit, denna sträcka var 42 km lång. Denna soldat föll död dagen efter. Detta krig som hände vid Marathon var inledningen till ett mycket större krig, 20 år försökte perserna att erövra områdena i Grekland fast efter detta gav de upp.

Grekerna mot Grekerna
Efter detta krig med perserna började maktkampen, maktkampen utspelade sig mellan de grekiska stadsstaterna. De 2 städerna som kom minst överens var Athen och Korinth. Det fanns vissa stater som stödde Korinth, de städerna bildade ett förbund (Sparta var med där). Detta utvecklade sig sedan till ett krig som började år 431 före Kristus, detta kriget kallas för det peloponnesiska kriget. Efter ett tag var de flesta av de grekiska stadsstaterna inblandade i kriget. I detta kriget begärde Sparta hjälp från perserna. År 404 före Kristus föll Athen, Korinth, Sparta och resten av det peloponnesiska förbundet hade segrat. Efter detta kriget hade alla stadsstater drabbats svårt, de behövde tid för att återhämta sig. De han aldrig att återhämta sig för att Makedonien gick till anfall.

Hellenismen
Efter att Makedonien tog över Greklands mark tog Alexander den store makten. Alexander och hans far hade vunnit många krig, de hade makten över den största delen av världen som man på den tiden visste fanns.

Det var Alexanders pappa som hade anfallit Grekland med den Makedoniska hären, efter att han hade besegrat de tvingade han de att gå i förbund med Makedonien. Senare när Alexanders far hade blivit mördad (år 336 före kristus) tog Alexander över tronen. När Alexander hade blivit kung samlade han en stor här av greker och makedonier och drog österut för att erövra nytt territorium, detta var under 300-talet f.kr. Det tog tre år för hären att besegra den persiska stormakten i asien. Alexanders här hade förmågan att vinna över mäktigare och större armeér än sig själv, detta var för att de hade hittat en överlägsen teknik som kunde göra just detta. Efter denna vinst fortsatte Alexander och hans här till Afrika och tog över Egypten. Efter detta fortsatte de vidare österut mot Indien, när de hade besegrat alla i sin väg och hade kommit till floden Indus ville hären ej fortsätta något längre så de började att vända sig hem igen. Påvägen hem dog Alexander år 323 f.kr. Han var bara 32 år gammal då.

Under Alexanders tid hade Makedonien sträckit sig över tre olika världsdelar, det var Europa, Asien och Afrika. Efter att Alexander dog kom generalerna inte överens om vem som skulle bli den nya härskaren så landet splittrades in till tre olika riken. Ett av de var Makedoniskt, ett var egyptiskt och ett var asiatiskt.

Kulturer blandades
På grund av Alexanders erövringståg spred sig den grekiska kulturen långt öster. Handel ökade också, asien och europa började att exportera varor över gränserna. Det var en väldigt stor kontakt mellan folk från olika länder, folk kunde lära varandra om kultur och vetenskap. Allt detta gjorde att grekisk och österländsk kultur smälte ihop och bildade en blandkultur vid namnet hellenismen.

Under denna hären som Alexander den store gjorde följde många vetenskapsmän med för att studera växt- och djurriket, vetenskap, teknik och landskap. Det grekiska sättet att tänka fördes vidare från Grekland till andra länder av de soldaterna och vetenskapsmän som hade följt med på hären,  andra saker följdes också med som levnadssätt. Det grekiska språket spreds sig också österut, det användes nämligen som handelsspråk. Grekisk litteratur, konst, vetenskap och religion spreds, många började dyrka de grekiska gudarna.

Alexander grundade en stad i Egypten som skulle bli deras huvudstad/centrum för kultur och vetenskap, namnet på staden var Alexandria. Alexandria var en handelsstad, hit kom många handelsmän från öst och väst, fartyg kunde också docka där och lasta av varor från hela medelhavet. Många invånare av det Makedonska imperiet flyttade dit och det blev väldigt koncentrerat med olika kulturer, detta blandade de väldigt bra. Det befann sig också ett institut för vetenskap där också, det kallades för Moseion, där fanns det saker som till exempel observatorium.

Vid detta institut fanns det också en trädgård, det var den zoologiska och botaniska trädgården, den kunde man gå till om man ville studera djur och växter från runt om i världen. Vetenskapsmän som arbetade i detta institut fick lön från statet. I institutet fanns också ett bibliotek, där fanns det 70 000 papyrusrullar, papyrus är ett sorts papper. I instituten kunde du jobba med astronomi, teknik, matematik, läkare och mera.

När Alexander var ung blev han undervisad av filosofen Aristoteles, Aristoteles hade fått i uppgift att av den makedonske kungen att undervisa prins Alexander. När Makedonien tog över Greklands stadsstater var Athens och demokratins tid över, nu hade militärmakten Makedonien makten och där var det inte demokrati. Alexander blev med tiden känd som Alexander den store, han var väldigt bra och skicklig på vad han gjorde, han lyckades ta kål på många stormakter som Persien. Alexander tolererade faktiskt andra religion också han förstörde ej tempel och lät folket tro på vad de ville.


Makedoniens stormakt blev kort fast trots detta påverkade det framtiden, man kan än idag se spår och samband från Grekland på platserna som det Makedonska riket en gång hade.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Grekisk filosofi och vetenskap

Filosofer Filosofer är sådana som tänker. De funderar kring sådant som; varifrån vi kommer, vad som är sant och vad som är verkligt. Va...