Männen i samhället hade lätta arbetsuppgifter till skillnad från kvinnan. Männen deltog ofta i politiska möten där de diskuterade politik och filosofi. De kunde även gå till agorá eller gymnasier för att umgås, diskutera politik eller de senaste skvallret. Männen drog nytta av nöjen som teatrar och idrottstävlingar. Fattigare män däremot jobbade ofta som bonde eller bagare, hantverksjobb. Männen var fast beslutna att inte utföra kroppsarbete som ansåg dem ovärdiga, sånt arbete som slavarna hade kunna göra. Männen är kända bära långa eller korta tygstycken knutna runt kroppen och med flätat hår. Ofta var de inte hemma mycket utan kom hem, sov, åt och for iväg sen igen och därför skötte kvinnan om hemmet mycket mer än mannen. De gifte sig vid ungefär 30 års ålder och oftast med en yngre kvinna. Gifta samt ogifta män hade tillåtelsen att ha kärleksaffärer med andra kvinnor trots sin maka/make. Jag skriver också make eftersom på den här tiden var homosexuella förhållanden mellan två män vanliga, det fanns bara äkta kärlek mellan två män brukade de säga. Maten de handlade och åt bestod ofta av bröd med getaost, oliver eller fikon på. Fattigare familjer åt mycket korngröt.
Kvinnan i samhället hade kanske den största rollen i att försörja familjen. Hon sydde kläder, lagade mat, kardade, spann och vävde, malde säd, hämtade vatten ur brunnen, offrade till hemmets skyddsgudar, uppfostrade och födde barn och så tog hon hand om slavarna. Med tanke på alla dessa hemsysslor lämnade kvinnorna sällan sina hem. De behandlades mer orättvist än männen eftersom de hade rättigheter. De giftes bland annat bort av sin far och inte av kärlek utan förhoppningarna till en lyckad familj med många barn. Kvinnorna fattade inte heller några viktiga beslut eftersom de var som männens uppgift. Fast de existerade kvinnor som levde friare. De kunde vara läkare, danserskor, poeter eller musiker bland annat som ansågs som friare yrken. Dem flesta kvinnor hade håret uppsatt och precis som männen ett långt tygstycke lindad runt kroppen.
Barnen i samhället var en viktig grund på antikens Grekland. Söner som föddes var viktiga, oönskade flickor som föddes kunde till och med bli dödad. Många barn dog under förlossningen på grund av bristen på kunskaper och läkare. Sönerna som överlevde och växte upp fick lära sig sin fars yrke. Inom rika familjer blev sönerna skickade till privat skolor där de fick lära sig att läsa och de skrev på vax eller sand. Sedan när de blev 18 år skickades de iväg för militärutbildning. De tränade fysiskt hårt och bildades till starka krigare som i sin tur skulle hjälpa till att försvara landet. Flickorna som föddes och överlevde lärde sig sin mors arbete. De lekte bland annat med dockor, trädjur och skallror. I rika familjer fick även flickorna lära sig att läsa. Som jag nämnde innan var flickor dock inte lika önskat i samhället och vissa familjer valde att inte ta hand om sina flickor och istället låta dem dö.
Bonden i samhället var en överlevnadsförutsättning eftersom de även var jordbrukare som bland annat planterade oliver, vete, korn, frukter och grönsaker. Bönderna var ofta män eftersom kvinnan höll sig inomhus större delen av sina liv. Krukmakaren använde sig mycket av keramik och gjorde krukor som var viktig för att transportera vidare andra varor. Krukmakaren tillverkade även lampor.
1/3 av Aten befolkning var slavar på den här tiden. Slavarna var ofta krigsfångar från medelhavet som grekerna tagit till fånga. Slavarna utförde arbetsuppgifter som grekerna ger dem och därför var många så kallade husslavar.
Sparta
Sparta var indelat i ett klassamhälle som bestod av endast tre klasser. Spartiaterna som var den ledande klassen, Perioikerna som var mellanklassen och heloterna som var den lägsta klassen. Spartiaterna var alltså den ledande klassen där alla män hade rösträtt. De bestod av en stark armé som ständigt var tvungen att försvara sig mot fiender och alla heloternas uppror. Perioikerna var mellanklassen. De jobbade ofta med hantverksarbeten och de var fria men hade dock ingen rösträtt. Heloterna bestod till största del av livegna bönder, de hade ingen rösträtt och var den lägsta klassen. Därför gjorde de ofta uppror mot spartiaternas armé.
Kvinnorna betydde mycket för samhället. Kvinnorna var mer inflytelserika i Sparta än vad andra grekiska kvinnor runt om i Grekland var. Men de hade inte rösträtt. De förväntades föda nya starka krigare till spartiaternas armé. De nyfödda potentiella krigare undersöktes av stadens äldsta för att testa sin duglighet. Om de inte räckte dödades man på fläcken. När pojkarna fyllt 7 år lämnade de sitt hem bakom sig och flyttades till statliga skolor där de genomgick hård fysisk träning. De genomgick denna träning för att klara sig emot hunger, törst och köld som soldater i armén. De fick inte möjligheten att lära sig varken skriva eller läsa var att det var viktigare att lära sig leva spartanskt.
Jämförelse
Till skillnad från Aten är kvinnor mer accepterade i Sparta på grund av sin viktiga uppgift att föda starka krigare. Pojkarna i Aten behöver inte genomgå sin militära utbildning förens de är 18 år, de utbildas vid 7 års ålder i Sparta. Det finns inget tillkännagett klassamhälle i Aten som de finns i Sparta. Även om vissa anses värda mer än andra. De gifter sig dock under samma omständigheter och liknar varandra på många andra sätt.
/ Alva Lundberg 7A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar