Romarriket. Inbördeskrig och republiken blir kejsardöme

Samhällsklasser

Samhällsklasserna i Romarriket kallades för hierarki. Högst upp i hierarkin var jordägare. Att äga jord i romarriket var det främsta tecknet på rikedom. Under Jordägarna är Handelsmännen, Officerare och lokala Ämbetsmän.  Under dem kom Hantverkarna och bönderna. Sedan kom slavarna.

Skillnaden mellan klasserna var väldigt stor. En väldigt liten grupp var otroligt rika medans vissa satt ute på gatan och svälte. 

Inbördeskrig

När romarriket växte började folket i medel- och underklassen ställa krav på att få vara med och bestämma och att få vara ämbetsmän. De gillade inte häller att människorna i de rika klasserna blev att rikare medans de själva hade svårt att försörja sig.

Bönderna 

Bönderna var en av de grupper som fick det allt svårare att försörja sig. De blev tvungna att vara soldater i armén och tvingades vara borta från sina gårdar under långa perioder, vilket ledde till att gården var förstörd när de kom tillbaka. De kunde försöka att odla om marken, försöka att hitta någon ny mark eller ett nytt yrke. Hantverkare och arbetare fick konkurrens när bönderna flyttade in.

Det fanns inte många arbetstillfällen, vilket ledde till att många fick tillfälliga arbeten eller så fick te sitta på gatan och tigga.

Slavarna gör uppror

Nya strider bröts ut och denna gång var det från slavarna. År 73 f.Kr. gjorde en grupp slavar uppror som slaven Spartacus ledde. Slavarna startade ett värvningståg bland de fattiga i landsbygden och många förenade sig med slavarna.

Slavarna marscherade mot Rom, men efter två års krig vann den romerska armén över slavarna.

Spartacus dödades och flera tusen av överlevarna korsfästes längs vägen till Rom.

Ännu en gång hade överklassen visat sin makt över underklassen.

Republik blir kejsardöme

Caesar

En man som hette Julius Caesar, var en a de männen som tillhörde överklassen och han ville genomföra reformer för de fattiga. Julius var en fältherre som erövrade stora områden, till exempel Gallien. Han skaffade sig rikedomar och en armé av lojala soldater.
När han återvände till Rom, tog han med sig sin armé. Det gjorde han så mäktig, att han blev diktator.
Han blev mycket populär som diktator eftersom att han delade ut gjord till de fattiga.
Detta gjorde att senatorerna blev rädda över att förlora sitt inflytande i Rom.
Det gjorde att några senatorer slog sig samman och mördade Julius Caesar år 44 f.Kr.

Augustus

När Caesar dog, tog hans adoptivson Augustus över riket. Caesars mål under åren var att bryta senatens makt och det fortsatta Augustus med. Augustus tog makten genom att samla på sig flera uppdrag i riket.

Augustus blev överbefälhavare över armén och han utsågs till senatens främste ledamot.

Han tilldelades också samma rättigheter som folktribunerna och fick till och med andra ämbetsmäns uppgifter.

Han utsågs även till överstepräst. Detta innebar att han blev diktator och räknas som Roms första kejsare.

Kejsarens uppgift var att utse egna ämbetsmän som tog han om rikes ekonomi och ledde armén.

På det sättet fick han kontroll över hela riket. Tack vare Augustus, inleddes en period av fred på 200 år. Denna period kallades för "pax Romana" som betyder "Den Romerska freden".

Det var lugnt i riket och handeln och kulturen växte. Under tiden som det var kejsare, samlades allt mer makt och rikedom in till kejsaren själv.

Kejsaren utsåg oftast sin egna som till efterträdare, men ibland hände det att någon annan fick det.

Folket i romarriket såg kejsaren som en gud och började att dyrka honom som en.