Att leva i Aten och Sparta

Aten

Män

I Aten hade kvinnor och män olika rättigheter och sysslor. Männen var den viktiga. Han försörjde familjen genom att handla mat, delta i politiska möten där han diskuterade politik eller filosofi. Männen fick även gå på teater och idrottstävlingar. Det fanns även offentliga anläggningar som männen brukade besöka där man ofta skvallrade, snackade politik eller filosofi, eller ägnade sig åt idrott. 

Männen brukade gifta sig när han var runt 30 år gammal, då med en betydligt yngre kvinna. De gifte sig inte för kärlek, utan då gifte man sig för att fortsätta utveckla släkten. Man ville ha kvar släktens blod så länge som möjligt. 

Fattiga män arbetade oftast som hantverkare, bagare, bonde och byggnadsarbetare. Rika män sysslade inte med kroppsarbete, det sågs väldigt ovärdigt. 

Männen kunde också ha kärleksaffärer vid sidan om sin fru. Det var väldigt vanligt att de hade homosexuella förhållanden i Aten. Det var eftersom man trodde att riktig kärlek bara kunde finnas män emellan. 

Kvinnor

Kvinnorna var de som väldigt sällan lämnade huset. De arbetade i hemmet med hushållsarbete, som att karda (kardning är en förberedelse inför spinningen. Man kammar bomull eller ullens fiber innan man spinner ullen.), spinna, väva och sy kläder. Sedan behövde de även mala säd, hämta vatten ur brunnar eller fontäner, laga maten åt familjen, ge hushållets slavar uppgifter, föda och uppfostra hushållets barn och fick också offra till hemmets gudar. 

Kvinnor fick aldrig fatta beslut eller delta i aktiviteter utanför hemmet. Kvinnan stod under förmyndarskap. Det betyder att hon blev både beskyddad men att hon var inte fri att göra som hon ville. Hon stod först under hennes far, sedan sin man och till sist hennes äldsta son. De bestämde över henne. Kvinnans far bestämde vem hon skulle gifta sig med. Som jag sa, de gifter sig inte för kärlek, utan de gifter sig endast för att föra vidare släkten. Man ville helst ha söner också. Men, det fanns kvinnor som var mycket friare än husfruarna. Som till exempel läkare, danserskor, musiker och poeter.

Typer av tjänster

Det fanns många tjänster i Aten. några av dem är krukmakare, soldat, bonde och slav.
  Slavarna var en stor del av Aten, En tredjedel av Atens befolkning faktiskt. Slavar var ofria och kunde säljas på specifika slavmarknader, som ett föremål. Priserna skiftade beroende på vilka arbetsuppgifter slavarna hade. Slavens herre bestämde över hen och slaven hade inga rättigheter. De utförde många arbetsuppgifter i samhället, som att jobba i silvergruvor, byggen, i hamnar och jordbruk. De fick jobba och slita, långa och hårda dagar. De flesta slavarna var krigsfångar från andra länder runt Medelhavet. Men, man var tvungen att vara rätt så rik för att kunna ha råd med slavar.
  Bönderna i Aten hade oftast bara ett litet stycke jord för att försörja sig och sin familj på. De odlade oliver, vete, korn och grönsaker. De viktigaste husdjuren var åsnor, får och getter. Däremot hade man inga kor. En grekisk bondgård var oftast byggd runt en gårdsplan. Männen i hushållet fick ett gemensamt rum medan kvinnorna och slavarna fick annat utrymme.
  Krukmakarens yrke var mycket betydelsefullt. De tillverkade keramik, inte minst hushållsföremol som kokkärl, lampor, vaser och förvaringskärl. De drejade först kärlen av leta och brände dem sedan i en ugn där de blir hårda, nästan som sten. Särskilda vasmålare dekorerade föremålen med figurer som efter bränningen blev röda eller svarta.
  Krukorna var också viktiga för att förvara och transportera handelsvaror. Ett vanligt kärl var amforan som var en hög kruka med handtag. I amfororna förvarade man bland annat vin och olivolja.
  När pojkarna i Aten blev 18 år gammal så var de tvungna att göra en två års lång militärtjänst. Större delen av utrustningen fick de köpa själva. Fattiga hade endast råd med pilbåge och slunga (en stor slangbella) medan rika hade rustningar av brons, bättre vapen och ståtliga hästar. Så småning om så gav man upp den tunga utrustningen och skaffade istället bröstskydd av olika linnetyger, lans, hjälm, benskydd och skölder. Det var oerhört mycket billigare. Dessa människor som gjorde detta kallades hopliter. De stred tillsammans i grupper och det blev mycket bättre resultat när de skulle slåss mot ett land eller stad som fortfarande hade det gamla sättet.

Sparta

Män

Befolkningen i Sparta var indelad i tre klasser. Den högsta klassen var Spartiaterna som styrde över Sparta. Männen hade rösträtt och de styrde över landet. 

Perioikerna var en mellanklass som var fria, men hade dock ingen rösträtt. De var de enda människorna som fick syssla med handel och hantverk. 

Heloterna var den lägsta klassen. De blev illa behandlade och blev dåligt sedda av de två andra klasserna. De var bönder som inte ägde sin jord och de hade inte rätt att lämna gården. De hade ingen rösträtt och var tvungna att betala hälften av sin skörd till de mäktiga Spartiaterna. 

Heloterna gjorde ofta uppror mot de högre klasserna som gjorde att Spartiaterna behövde konstant försvara sig själva. De blev även hotade av fiender som var utanför Spartas gränser. Det var väldigt viktigt för Spartiaterna att de hade en stark armé som de kunde försvara sig med. En viktig uppgift för kvinnorna var att föda friska pojkar som skulle kunna bli duktiga soldater som äldre. Alla de nyfödda barnen blev undersökta av statens äldsta och de avgjorde om barnet var friskt och starkt nog för att få leva, annars dödade man barnet. 

När pojkarna blivit sju år fick de lämna hemmet och flytta till statliga skolor där de uppfostrades till ett liv i armén. Genom hård fysisk träning, fick de lära sig att klara av hunger, köld och törst. En duktig soldat från Sparta skulle äta enkel mat, vara listig och ge korta men realistiska svar. Det finns ett uttryck som lyder "att leva spartanskt" som då betyder att leva väldigt simpelt.

I skolan fick de däremont inte lära sig att läsa och skriva eller att diskutera konst och filosofi som de pojkar i Aten. Större delen av Spartas befolkning var analfabeter (när man inte är skriv- eller läskunnig) och andra greker tyckte att spartiaterna var dumma och okunniga. 

Kvinnor

Kvinnorna och männen i Sparta var oftast 18 år när de gifte sig. Männen bodde på militärläger nästan hela livet, medan hustrurna levde hemma på gården. Eftersom männen var borta så mycket, hade kvinnorna ett stort ansvar och också betydligt större frihet än andra grekiska kvinnor. 

De övervakade arbetet i jordbruket och kunde även delta i aktiviteter utanför hemmet, till skillnad från atenska kvinnor som bara fick stanna hemma och göra sysslor. Flickorna tränade för att bli fysiskt starka, och till skillnad från de atenska kvinnorna, fick de lika mycket mat som pojkarna. Kvinnorna i Sparta hade generellt mer frihet och inflytande än andra grekiska kvinnor.