Vilka
förändringar i jordbruket som gjorde industrialiseringen möjlig?
Svar: För
att industrialiseringen skulle bli möjlig behövde man ändra på mycket saker i
det icke-industriella Sverige. Dessa
stora förändringar skedde mest inom jordbruket. En stor förändring var att man
slog ihop små jordbitar till större vilket gjorde arbetet mer effektivt. Man gjorde
även mer ordentliga diken och jordbruket blev rationellt vilket menas att man
planerade det så att det skulle gå mycket snabbare och effektivare.
Man använde
sig även av något som hette växelbruk, det menas att man använde jorden konstant
till olika sorters grödor. Det uppkom även nya växter som potatis vilket det
odlades stora mängder av. Den agrara revolutionen gjorde att bönderna
producerade större mängder med mat men på grund av maskinerna behövde det inte
lika mycket arbetskraft och detta gjorde även att maten räckte till mer
människor. Bönderna kunde då sälja mat till städerna och de personer som inte
jobbade inom jordbruket var tvungna att söka arbete i industrierna.
Vilka
uppfinningar var viktiga i utvecklingen och hur de bidrog och underlättade i
utvecklingen?
Svar:
Maskiner av olika slag började uppstå och underlätta arbetet och göra det mer
effektivt för arbetarna. Harvar och såningsmaskiner gjorde arbetet på
jordbruket mycket snabbare och mer effektivt eftersom att den ena gjorde
räfflor i jorden och den andre sådde frön i stora mängder. Bönderna behövde
endast en häst som drivkraft och behövde därför inte ägna energi till att så
och räffla för hand. I industrin kom det också nya uppfinningar som t.ex den
flygande skytteln och spinning Jenny.
Den flygande
skytteln och spinning Jenny var två stycken vävstolar. Tyger började massproduceras
och började säljas för billigare priser och efterfrågan efter tygerna blev
större, dessa två maskiner var större vävstolar som flyttas från hemmen till
fabriker. En av de mest viktiga uppfinningar var Ångmaskinen. Denna uppfinning
kunde driva alla sorters maskiner med ångkraft.
Denna maskin underlättade speciellt gruvarbetet och tillverkningen av
stål eftersom att man inte nu var tvungen att använda muskelkraft utan ångkraft
från ångmaskinerna. Maskinerna var dessutom starkare än gruvarbetarna och de
andra vilket gjorde att det gick snabbare att t.ex skjutsa in och ut arbetare
ur gruvan. Michael Faraday skapade den första elektiska motorn. Och Thomas Alva
Edison tog patent på den första glödlampan. Bensinmotorn var också väldigt
viktig under denna utveckling eftersom att de flesta motor efter ett par år
blev bensin drivna. Flygmaskinen skapades av John Ericsson som skapade en ny
fantastisk maskin som nu kallas för flygplanet. Den löpande bandet var även en
mycket viktig uppfinning eftersom att det effektiviserade arbetet.
Andra
viktiga uppfinningar:
Separatorn,
den separerade grädden från mjölken
Trefatssystemet
som leder ström genom längre ledningar
Telefonen,
en apparat man kunde kommunicera med andra
Solventilen
som gjorde att fyrarna tänds och släcks automatiskt
Kullager som
gjorde att maskiner snurrade enklare
Dynamiten
uppfanns och underlättade gruvarbetet
Skiftnyckeln uppfanns och gjorde vridmoment
lättare
Propellern
uppfanns
Hur
förändrades produktionen i och med de nya fabrikerna?
Svar: Industrialisering
inleddes inom textilindustrin, järn och stål blev grunden i den industriella
utvecklingen. De första att dras in i maskinernas tidsålder var
textilindustrin, järnindustrin och kolindustrin. Ångmaskinen var en viktig
uppfinning som kunde omvandla kol till energi och kunde enkelt driva maskiner
såsom vävstolar och gruvpumpar inom främst textilindustrin, järnindustrin och
kolindustrin. I mitten av 1800 talet
hade stora delar av världen industrialiserats. Nu var det järnvägar och
ångbåtar som fraktade varor och människor över större sträckor och avstånd. Det
var även nu som stål började att massproduceras.
År 1825
invigdes världens första offentliga järnväg mellan Stockton och Darlington. Det
var där ångloket The rocket gjorde sin första resa. Mot slutet av 1800 talet
var det bilindustrin, elindustrin och oljeindustrin som var dominerande. Den
kemiska industrin var väldigt viktigt och även telegrafer och telefoner. Det
var även här flygindustrin uppstådde.
Denna
tekniska utvecklingen ledde till den störa och snabbaste samhällsomvandlingen i
historien. Varorna blev nu billigare eftersom att nu tack vare de nya
maskinerna kunde industrin då skapa större mängder varor än tidigare. Att t.ex
framställa 50kilo bomullstråd tog flera år för en handspinnare medans det bara
tog några dagar för maskinerna. Men när arbetstiden sjönk så sänktes även
priserna. Fler och fler kunde nu köpa de industriella produkterna.
Hur
arbetsförhållandena och arbetsmiljön var i början?
Svar:
Arbetsförhållandena under början av industrialiseringen var väldigt dåliga, i
industrialiseringens början var det väldigt dåliga förhållanden och många dog.
Det fanns inga skyddsanordningar, maskinerna kunde göra så att man förlorade
fingrar och händer och kemikalier förstörde hälsan. Inom tändsticksindustrin
drabbades många arbetare av fosforförgiftning vilket ledde till att deras
käkben smälte ihop. Det gavs inte heller nästan någon ersättning och
sjukpenning existerade ej.
Det skapades
så småningom folkrörelser som
protesterade mot olika saker som t.ex Arbetsrörelsen som ville att det bara
skulle vara 8 timmars arbetsdag och säkrare arbetsplats. Det fanns även
nykterhets rörelsen som tyckte att man drack för mycket alkohol på både
arbetsplatser och andra ställen vilket ledde till olyckor. Det var även en
folkrörelse som ville ha allmän rösträtt.
Barn utnyttjades även i t.ex gruvor eftersom
att de var nog små för att krypa i de trånga farliga gruvgångarna. Om man fick
allvarliga skador fick man inte ihop pengar och fick då svår fattigdom. Barnarbete
var väldigt vanligt för, i tändsticksfabrikerna så utförde barnen samma
arbetsuppgifter som de vuxna fast de fick endast en tredjedels lön. Barnen
arbetade ungefär 10 timmar om dagen i dessa fabriker 6 dagar i veckan.
Människorna som jobbade väldigt hårt slet ofta ut sig och många av barnen blev
föräldralösa.
Hur
arbetsförhållandeförändrades och förbättrades med den nya svenska modellen?
Svar: Under
den andra halvan av 1800 talet blev situationen bättre på arbetsplatserna och
även samhället. Storbritannien var de första som förbjöd barnarbete och även
att lagstifta om skyddsanordningar i fabriker. Andra länder började så
småningom göra samma sak. I senare 1800 tal förbjöds 15 åringar att arbeta mer
än 10 timmar per dag och i tidig 1900 tal kom folkpension för alla som var över
67 år. Arbetstiden började regleras i flera olika länder och det var nu som
industrin blivit mer mänsklig. Under 1900 talet så uppstod flera odemokratiska
rörelser fram i Europa.
Både
fascistiska och nazistiska partier var på höger kanten av den politiska skalan
kämpade mot kommunistiska revolutionärer på den vänstra kanten. Det upplevdes
även politiska motsättningar i Sverige, Sverige fick ett kommunistiskt parti
som ville göra en väpnad revolution för att ta över makten i Sverige. I Ådalen
sköt Svensk militär mot strejkandearbetare. Trots denna utveckling kom ett
årtionde i Sverige då politikerna hellre ville ha samförstånd än konfrontation.
Det var både arbetsrörelsen och arbetsgivarna som var rädda för att liknande
saker som i Ådalen skulle förekomma. Det var därför de ville samarbeta. Detta
blev starten på den Svenska modellen.
Vad
Saltsjöbadsandan innebar för arbetslivet?
Svar:
Utanför Stockholm i saltsjöbaden undertecknades ett viktigt historiskt avtal
mellan svenska arbetsgivare och fackföreningen. Avtalet blev undertecknat av
Landsorganisationen det är de som företrädde de svenska arbetarnas
fackföreningar och svenska arbetsgivarföreningen som samlade stora delar av
Sveriges företagare. Båda parterna gjorde så att de bestämde vilka regler som
skulle gälla på Sveriges arbetsmarknad när olika fackföreningar och
arbetsgivare skulle kräva och behöva kompromisser
Varför människor arbetar och varför det är viktigt?
Svar: Det
finns flera anledningar varför människor arbetar och varför det behövs. En
anledningar är att människorna måste kunna tjäna pengar och få inkomster av att
arbeta. De behöver detta för att kunna sköta om sig själv och eventuellt
familj. Man måste kunna betala skatt, hyror och andra saker. Man måste kunna
köpa kläder, mat och andra grejer du kan behöva. Fritid är även viktigt för att
man ska ha lite kul. De flesta människor
tycker att deras arbete är riktigt roligt och kanske bara gör det för att gör
det de gillar. Men det finns även vissa som bara gör det för pengar och kanske
inte tycker att arbetet man håller på med är så kul.
De som
tycker det är kul gör det inte alltid för pengar utan även för att göra en
själv och andra lyckliga. Men det måste även finnas arbetare som jobbar med
olika saker i samhället för att det ska fungera. Alla kan inte jobba med samma
sak eftersom att det då skulle saknas människor som specialiserar sig på saker
som behövs. Som om det inte t.ex skulle finnas några anställda på bankerna i
ett samhälle skulle ingen kunna sätta in sina pengar och detta skulle såklart
leda till stor kaos. Folk hade gått runt
med stora summor pengar på sina kort vilket skulle leda till mer bedrägeri i
sin tur skulle leda till mer stölder. Fängelserna skulle då inte kunna hålla
upp med alla bedragare och skulle då få problem med fulla fängelse.
Poliserna
skulle då antagligen tyckt att deras arbete varit väldigt stressigt vilket
leder till att kanske många av de säger upp sig. Och om samhället förlorar
mycket poliser skulle det inte kunna skicka ut lika många patruller till olika brottsplatser.
Jobb är så viktiga för att ett samhälle skulle kunna fungera. Om det skulle saknas arbeten skulle det fått
stora sidoeffekter.
Hur du ser
på ditt arbete i skolan och hur det kan påverka ditt arbete?
Svar: Jag
ser på mitt skolarbete som om det skulle vara ett normalt arbete. Jag tänker
att det ska göras för att jag ska kunna gå längre i framtiden. Jag ser på mitt
arbete som ett riktigt viktigt arbete. Det är dock lite skillnad på ett normal
arbete och ett skolarbete. Ett normal arbete fokuserar nästan bara på ett
område t.ex bygg. Medans skolarbetet innehåller flera olika ämnen och områden i
varje ämne.
I skolan har
vi skolarbetet för att kunna skaffa ett arbete i framtiden. Om man bara tänker
sig att skolarbetet är avgörande kommer det att påverka dig på ett positivt och
bra sätt eftersom att du antagligen då kommer att fördjupa dig och lära dig mer
om just det området. Om man inte bryr sig och bara lär sig på ytan kommer du
inte kunna skaffa lika många jobb i framtiden.
Om man inte
bryr sig och bara tycker allting i skolan är tråkig kommer man inte långt
eftersom att det påverkar betygen. Om man har den dåliga inställningen att
allting inom skolan är tråkigt kommer du aldrig ha någon lust att arbete och
kommer aldrig att tycka att det är kul om du inte ändrar på din inställning.
Hur ser du på kvinnor och män som har samma arbete?
Svar: Idag
ser det lite olika ut på olika arbetsplatser. Det är oftast jämställt och lika
på arbetsplatser när det gäller lön och vilka arbetsuppgifter man har. Men det
kan se olika ut. Det har varit mycket om det här med att lönen ser olika ut
mellan kvinnor och män på vissa arbetsplatser. Att män t.ex tjänar mer än
kvinnor. Själv tycker jag att det ska vara jämställt mellan kvinnor och män eftersom
att de båda är människor som arbetar hårt för att få sin månads lön. Jag tror
att lönen är väldigt jämställd på alla kommunala arbeten eftersom att det är
lag på detta.
Det beror
även på vilken plats man har inom ett arbete. Om man är chef, bara anställd
osv. De som är högre upp får högre lön eftersom att de har mycket kunskaper och
har specialiserat sig inom detta. Man kommer antagligen komma på högre platser
om man har jobbat med ett arbete riktigt länge. Det har länge varit genom
historien och är på vissa ställen i världen fortfarande så att kvinnorna jobbar
i hemmet medans männen far och arbetar och försörjer familjen. Men på de flesta
ställen i världen är det inte på detta viset och vem som helst kan få vilket
jobb som helst vare sig du är man eller kvinna.
Vad har
fackförbund för uppgifter?
Svar: De
förhandlar inte bara om kollektivavtal utan även hjälper sina medlemmar med
utbildning, karriärrådgivning och även ena i konflikter på jobbet. Om man
skulle känna att man blir kränkt eller trakasserad av arbetsgivaren kan man
vända sig till sitt fackförbund för att få hjälp. Det är oftast fackförbundet
som förhandlar när medlemmar ska säga upp säg eller vid räkning vid varsel.
Facket erbjuder även på
Hur kan vi
lösa problemet med bristen på arbetare inom vissa yrken i framtiden?
Svar: Man
skulle kunna lösa det på en massa sätt. Ett av sätten skulle såklart vara att
höja lönen på vissa arbeten som verkligen behöver det. Men det skulle även göra
att staten förlorade massa pengar som kunde gått till andra saker som att
förbättra samhället. Ett annat sätt skulle vara att sänka antalet timmar man
jobbar per vecka vilket också skulle ha sidoeffekter vilket skulle vara att det
skulle saknas arbetare flera timmar i veckan när man kanske verkligen skulle
behöva de.
Ett till
sätt skulle kanske att vara att låta de anställda ha lite kontroll och bestämma
lite granna över arbetet. Man skulle även kunna lägga ut annonser osv för att
locka folk att börja jobba på ett arbete. Man skulle t.ex kunna skriva att man
skulle ha en test dag för att pröva på. Det skulle nog locka en massa människor
att testa på yrket vilket kanske leder till att någon börjar jobba där.
Ett mycket bra blogginlägg om industrialiseringens utveckling och påverkan på arbetslivet förr samt förutsättningarna på dagens arbetsmarknad.
SvaraRadera/Eva-Lena