Författare och Teatrar

Författare och Teatrar

Genrer

Genrer var något som fanns i antikens Grekland exempelvis myter, fabler, epos, lyrik och drama.

Myter

Myterna under antikens Grekland handlade oftast om gudar och hur de härskade och bestämde över människorna. I myterna fanns det dessutom nästan alltid ett budskap. Budskapen kunde exempelvis vara inte ljuga, inte ta något föregivet, inte ta för hastiga beslut och så vidare. Så som vi vet idag så var det Hesiodos som först nedtecknade den första myten. Hesiodos var en grekisk skal som var verksam omkring 799-600 f.kr. han är västvärldens äldste kände poet, och antingen han eller Homeros var den äldste författaren.

det fanns många kända myter som till exempel Pyramos och Tisbe, Kung Midas och orfeus och eurydike. Pyramos och Tisbe är en liknande historia till våran så kallade Romeo och Julia. Myten handlar om två personer som egentligen är förbjudna till att träffa varandra. Men det dem andra inte visste var att de brukade träffas i smyg vid en spricka i en mur. De beslöt sig då en dag till att träffas vid ett bestämt träd utanför staden. Trädet var ett mullbärsträd med vita frukter. Tisbe kom först till trädet men då dök ett lejon upp och Tisbe vart rädd. Hon hon sprang och gömde sig. På marken tappade hon sin slöja. Lejonet såg då slöjan och rev sönder den och blodade ner den. När Pyramos kom till platsen så fick han syn på slöjan och vart ledsen. Han vart så ledsen så han högg sitt svärd rakt i bröstet och dog. Sedan när Tisbe såg Pyramos död så beslutade hon sig för att hugga svärdet i sitt eget bröst. Jag tror att bokens budskap var om att inte ta för hastiga slutsatser. Det vill säga han behövde inte hugga svärdet rakt i bröstet på direkten, han kunde ha väntat i några minuter för att verkligen se att det var sant, hans handling orsakade då dödsfall för både han och hans älskade.

Kung Midas var en myt som handlade om en kung som släppte in en berusad man. mannen fick stanna i tio dagar. som tack fick Midas en önskning av vinguden Dionysos. Midas önskade då att allt han röde skulle bli till guld. Dionysos så då till midas att det var en dålig ide men Midas lyssnade inte. Midas fick sin önskning tillslut men ångrade sig snabbt. Han bad om att Dionysos skulle ta tillbaka önskningen, och det gjorde han. Det är lite till av myten men jag tror att man redan nu har fattat vad budskapet med myten är att man inte ska göra som man själv vill och lyssna på andra. man kan som säga att man inte ska vara så enfaldig.

Orfeus och Eurydike var en myt om en man vid namn Orefeus. Han var sån till sångens gudinnan Kalliope. Orefeus var gudomligt bra på att sjunga. Han hade en älskade som hette Eurydike. Eurydike dog en dag av ett ormbett. Orfeus beslöt sig för att ta sig ner i underjorden och hämta tillbaka henne. De lovade Orfeus att få tillbaka henne på ett villkor. På vägen fick inte Orfeus vända sig om och se på henne. Vägen var lång och Orfeus längtade efter att få se sin hustru. Han kunde inte hålla sig och vände sig om. I samma ögonblick så försvann Eurydike. Han gick tillbaka men fick inte åka över floden. Orfeus stannade där i sju dagar innan han vände tillbaka till jorden igen. Men när han kom tillbaka till jorden så vart han söndersliten av backantinnor. Jag tror att budskapet med denna myt var att ha tålamod. För om han hade väntat tills de hade kommit upp så hade de båda nog varit i liv.

Fabler

En fabel är en kort berättelse, som ofta har ett djur i huvudrollen. I en fabel visar det något om hur illa det kommer att gå. Av fabler ska människor, främst barn lära sig hur man uppför sig. Vi vet inte idag några kända fabel skrivare. Några kända fabler är exempelvis hunden och benet, pojken som skrek varg och lejonet & musen. Pojken som skrek varg handlar om en pojke som skötte fåren. En dag hade pojken långtråkigt och skrek till människorna "Varg, varg.". Människorna kom då dit för att stoppa vargen men pojken hade bara ljugit för folket. Senare den dagen så ser pojken en varg komma smygandes och attackerade hans får. Han skriker då "varg, varg" men ingen tror honom eftersom ingen tror en lögnare inte ens om han talar sanning. Jag tror att budskapet med denna berättelse var att inte ljuga för det kan sluta illa i slutändan.

Epos

Epos är väldigt långa berättelser som är oftast skrivna på vers för att det ska vara enklare att komma ihåg. Berättelserna handlar oftast om kärlek, Krig och kampen mellan gott och ont. Det finns också hjältar i en epos som kallades för "övermänniskor". Två kända författare var Homeros och Sofokles. Homeros har skrivit Iliaden och Odysséen, Dessutom har båda samma handling. De båda berättelserna handlar om de trojanska kriget, ända skillnaden är att man får följa olika personer och hjältar under krigets gång.

Lyrik

Lyrik eller så kallat för poesi eller dikt. Lyrik är en text som innehåller mycket känslor och som epos är den också skriven på vers. Sapfo är en känd kvinnlig poet. Sapfo levde på en ö vid namn Lesbos, Där höll Sapfo en skola för kvinnor. I skolan undervisade hon exempelvis längtan, bröllop och kärlek. Man trodde trots det att hon var lesbisk eftersom att hon skrev sådana dikter till sina elever. Ordet lesbisk kommer faktiskt dessutom ifrån ön lesbos. Sapfo var gift med en man, men med hennes dikter så kunde man tro att hon även gillade människor av detsamma kön.

Dramer

Några kända dramaförfattare som levde under antikens Grekland var exempelvis Sofokles (år 496-406 f.kr), Aiskylos ( år 525-456 f.kr) och Aristofanes (år 450-385 f.kr). Sofokles har gjort en hel del dramer och han har även sju bevarade. År 466 f.kr vann Sofokles Aiskylos i en dramatävling.Sofokles utvecklade då tragedin. Aiskylos har vad man vet skrivit 80 dramer av dem så finns det för tillfället bara sju bevarade. det fanns en serie som bestod av tre dramer som Aiskylos var mest känd över. Triologin kallades för Orestien och handlade mestadels om svek, hämnd och mord. Aristofanes var en författare och jobbade mest med komedier. Det han drev oftast och mycket om var om kända personer och politiker. Lysistrate kallades hanns mest kända komedi

Första teatrarna

I Aten kom de första teatrarna. Tidigare hade de olika religiösa skådespel, dessa började handla allt mer om människan och människans känslor och mindre om gudar.skådespelen utvecklades sedan en hel del och man började istället med dialoger på scenen. Dialogerna var en körledare och en körgrupp.man började efter det att använda sig utav olika författare och deras berättelser som man genom skådespel skulle visa för publiken. man började att sätta på masker på skådespelarna så att man skulle se vilken sorts roll skådespelaren skulle ha på sig. Än idag kan man få synd på en mask. Masken kan då visas som en symbol för teater. 

Allt hade plötsligt utväcklats till det som vi idag kallar för teatrar. folket uppskattade detta väldigt mycket. Man öppnade utomhusteatrar med stora starka läktare som då kunde rymma upp till 20 000 personer och då kunde man  dessutom tävla inom de olika delarna. man spelade upp ett antal teatrar och sedan fick publiken bestämma vilken som var bäst. Det var på den tiden så man tävlade inom teatrar.

man hade på den tiden två olika inriktningar inom teatern, de två inriktningarna var  två var tragedi och komedi. Tragedi berättade och visade att snabbt så kan lycka ändras från att vara dels posetiv till att i slutändan bli negativ. tragedi handlar oftast om sorg och olycka . En känd sådan var exempelvis Dionysosteatern, den kan spelas på teatrar än idag. Komedi är motsatsen till tragedi. Komedierna är lyckligare och roligare och har enligt mig ett mycket bättre slut. Min favorit av tregedi och komedi är nog komedi. Det är nog ganska förutsägbart men det tyckte jag ändå var bra att ta upp. Varför jag tycker det är roligare är nog för att komedi är mycket gladare och positivare än tragedi.