Hur det var att leva i Rom

Att bo i Rom

De rika bodde i egna hus. Husen dem bodde i kallades för domus på latin.
Husen hade väggar, men inte öppningar mot gården. Dörrarna och de mindre öppningarna var alltid mot gården. När det blev sommar och för varmt för att bo i husen, så bodde de i villor på landsbygden. På taken på både villorna och husen, fanns det en öppning där regn regnade ner och bildade en bassäng. Runt husen fanns det mottagningsrum, matsal, sovrum, kök och toalett.
De flesta golven var täckta med fina mosaiker och på väggarna fanns det stora väggmålningar och de använde varm luft under golven för att värma upp husen. De fattiga romarna bodde i en Insulae. Insulae betyder "Hyreshus" på svenska. De flesta hyreshusen hade omkring 6 våningar och öppningar både små och stora, ut mot gatan och mot gården. Dessa hyreshus var dock dåligt byggda och rasade ibland. Hyreshusen var som små lägenheter där människorna bodde trångt.
De fattiga använde stora fat med träkol för att värma upp husen. Nackdelen med detta var att träkolen ofta ledde till bränder runt om i städerna.
De hade gemensamma toaletter på gården och de fick tag i vatten genom att kvinnorna gick och hämtade det från en lokalbrunn. På bottenvåningen av hyreshusen fanns det öppna butiker mot gatan som kallades för tabernae.

Kvinnan

I Rom var kvinnans och mannens jobb uppdelade. Kvinnan stannade hemma och tog hand om allt som hade med hemmet att göra medans mannen var ute och jobbade.

Fast även då den romerska kvinnan tog hand om hemmet, så var hon mycket friare än kvinnorna i Grekland. Den romerska kvinnan hade bland annat rätt att röra sig utanför hemmet och hon fick följa med sin man på fester, skådespel med mera. Men hon fick däremot inte säga sin sak i domstolen och hon hade inget inflytande i den politiska delen Rom.

Om kvinnan levde rikt, så var det hon som bestämde över slavarna. Kvinnan hade också ansvar över att maten skulle räcka och att det kom nya kläder till familjen.

Husmodern var den som skulle upprätthålla kontakten med förfäderna. Husmodern var alltså hemmets prästinna. Hennes största uppgift var att få barn för att släkten skulle leva vidare. Så de romerska kvinnorna levde nästan hela sin liv gravida under denna tid.

Denna uppgift ledde också till att många kvinnor dog i barnsäng, Det vill säga efter eller under tiden som barnet föds. 

Kvinnorna var oftast klädda i en tunika med långa ärmar av antingen linne eller ylle. Över detta klädesplagg bar de ett stort tygstycke och ibland en mantel också. Den romerska kvinnan ägnade mycket tid varje dag på att sätta upp sitt hår på olika sätt och göra den fint.

Mannen

Mannen vaknade tidigt på morgonen för att kunna komma till sitt jobb.
De fattiga jobbade till exempel med, byggnadsarbete, hantverkare, hamnarbete och gruvarbete.
De rika jobbade med enklare jobb där de inte sysslade med kroppsarbete.
Han behövde bara ta emot klienter på förmiddagen. På eftermiddagen kunde både fattiga och rika män träffas i till exempel badhusen, biblioteken men också vid allmänna föreläsningar.
Mannen hade oftast på sig olika tunikor med en mantel ovanpå. Rika hade på sig en toga och en speciell mantel som draperades runt kroppen vid högtidliga tillfällen.
Togan var ett kännetecken av den frie mannen. Mannen hade ofta på sig olika smycken som ringar och spännen. Den romerske mannen var oftast kortklippt. Det är en tydlig skillnad mellan den romerska och grekiska mannen.

Barnen

Barn som levde i en rik familj hade en privatlärare som utbildade barnen.

Undervisningen skedde ofta utomhus där barn, både flickor och pojkar i olika åldrar undervisades på en och samma gång.

I början fick eleverna lära sig att läsa, skriva och räkna men i dom finare skolorna där i stort sätt bara barn från rika familjer fanns, fick man också lära sig om grekisk bildning i filosofi och litteratur. 

Barn som levde fattigt kunde inte gå i skolan för att familjen var för fattig. Det ledde till att de fick hjälpa deras föräldrar i deras arbeten.

Mat

God mat var en stor del i romarriket. Bröd var den viktigaste råvaran. Till brödet serverades bönor, rotfrukter, sallad med mera. De rika människorna åt ofta fisk.

Det som romarna drack till maten var antingen får- och getmjölk men också vin utspätt med med vatten.

Arbeten

Bagarna i Rom var jämnt upptagna. Eftersom bröd var en viktig mat och ungefär en miljon personen bodde i Rom, så var bagarna ständigt upptagna.
De som kunde, bakade såklart hemma men det var inte många som hade en ugn.
Bagaren fick säden från provinserna som sedan maldes på gården mellan stora kvarnhjul som drogs av åsnor men även slavar.
I bageriet, var många anställda. Deras jobb var att knåda degen och forma dem till bröd. Det var några särskilda personer som skötte om stenugnarna.
Priset bestämdes av vikten. Därför vägde man brödet innan det såldes.

Proletariatet var en grupp människor som var arbetslösa. Dessa människor ägde ingenting och levde på gatan. Om man hade tur, kunde man få tillfälliga arbeten när man var arbetslös. De arbetslösa levde i stort sätt på den mat som de styrande delade ut.

Slavarna var den lägsta samhällsklassen och kallades för verktyg.
Slavarna ägdes av andra personer och var därmed "ofria". Slavarna i romarriket kom på olika sätt. Några fattiga familjer, sålde sina barn till rikare familjer så att de skulle få pengar. Andra barn föddes hos en slavfamilj och växte därmed upp som en slav.
Romarriket var med i många krig där många av de fångarna som de fick under kriget, såldes som slavar. Slavarna i romarriket hade ingen rätt över huvud taget. De kunde misshandlas och även bli dödade av sin ägare utan några konsekvenser.

Soldaterna i romarriket var från början värnpliktiga bönder som i efterhand hade blivit yrkessoldater.
Soldaterna fick lön från en fältherre som ledde armén, men de levde framförallt på att plundra och lägga beslag på värdefulla ägodelar. Soldaterna var ofta i främmande länder, ute på krigståg men en stor del av tiden, tillbringades i härläger. Man kunde hitta de viktigaste härlägerna vid romarrikets gränser. Där vaktade soldaterna gränsen medans de blev utbildade till strid.
Soldaterna odlade sina egna grönsaker och födde upp sina egna djur men härlägren drog också till sig folk som ville sälja sina varor till soldaterna.