Styrelse i Aten och Sparta

Aten

I Aten under antiken, testade man olika sätt att styra landet på. Några styrelsesätt som stammar från antiken används fortfarande idag, som monarki och demokrati. 

De första stadsstaterna styrdes av kungar. Ordet för styrelsesättet när man har en kung som är i makt, är monarki. Ordet kommer från monark (grekiska) som egentligen betyder "en som härskar ensam" men används som ordet för kung. Men så småning om, tvingades kungarna att dela med sig av sin makt till överklassen. Andra klasser ville också vara med och styra. Då utvecklades det nya styrelsesättet, demokrati. Med folkstyre menade inte atenarna att alla fick vara med och bestämma. Det var endast de fria männen som var över 21 år som fick rösta och delta i styret. Varken kvinnor eller de som inte räknades som fria, som slavar och bofasta främlingar, hade någon rösträtt.
I Aten fanns det en folkförsamling och ett råd. Man skulle kunna säga att det är ungefär som dagens riksdag och regering i Sverige. De vuxna och fria männen hade rätt att delta i folkförsamlingsmöten. Vid dessa möten fattades viktiga beslut, till exempel om man skulle kriga eller ej. Det fanns även ett råd som bestod av 50 män som utsågs genom lottning. Rådet skulle se till att deras beslut verkligen genomfördes.
Demokratin i Grekland var direkt, som betyder att man själv behövde vara med när alla beslut fattades, och man fick inte skicka någon som representerade en. Eftersom besluten fattades direkt, kunde skickliga talare som deltog påverka besluten. Demokratin i Grekland funkade oftast inte så bra, utan den utnyttjades av starka män och grupper för att driva igenom sin egna vilja.
Demokrati idag innebär att alla kvinnor och män som är medborgare och myndiga, har rätt att delta i alla politiska val. Dagens demokrati är för det mesta representativ som betyder att man väljer bud som representerar väljarna, till exempel riksdagsmän.

Sparta

I Sparta hade man klasser. Spartiaterna var den styrande klassen där män hade rösträtt och styrde landet. Perioikerna var mellanklassen. De var alla fria, men hade dock ingen rösträtt och lydde under spartiaterna. 

Heloterna var den absolut lägsta klassen och var mycket illa sedda av de högre klasserna. De hade ingen rösträtt alls, de var oftast slavar eller bönder som inte ägde sina marker själv. De betalade halva sina skörder till spartiaterna. Det kanske var demokrati eftersom det var flera stycken som drog slutsatser och beslutade tillsammans, men det låter även som diktatur.

I nuläget, så har alla myndiga medborgare i Sverige rätt till att rösta i riksdagsvalet och andra val. Personer som inte är svenska medborgare har endast rätt att rösta i kommunalval och landstingsval, om de varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen. I riksdagsvalen har endast svenska medborgare rösträtt, och i Europaparlamentsvalen kan EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige rösta.