Industrialiseringen

Industrialiseringen Fanny 9A

Industriella revolutionen. Så kallas den omvälvningen i mitten av 1700-talet som var en så stor förändring i människors sätt att leva, då ett samhälle som byggde på att människor arbetade som jordbrukare och bönder som försörjde sig själva, plötsligt och hastigt utvecklades till ett samhälle där större delen av befolkningen nu började arbeta i industrier runtom Storbritannien. Inte nog med hur människor numera arbetade, utan revolutionen påverkade även samtliga delar av samhället, allt ifrån hur människor och familjer såg ut, var och hur de bodde, till miljö och kommunikationen mellan människor. Det är en viktig tid som påverkade det dåtida samhället till att utvecklas till det samhället vi har idag.

Det som egentligen satte igång den industriella revolutionen var när bönder och jordbrukare efter lång tid med kalla vintrar och dåliga skördar börjat experimentera. En upptäckt de gjorde var att det var mycket effektivare att så fröna på rad efter varandra istället för att bara slänga ut fröna över sina fält. Det gav mer plats för fröna att växa och de fick mer mat av fröna i slutändan. Det krävdes dock mer arbete att så fröna bredvid varandra. Då hittade bönderna och jordbrukarna på att tillverka något slags hjälpmedel för att så fröna lättare och snabbare. Och de lyckades. De uppfann till exempel plogen, även såmaskinen. Dessa uppfinningar och effektiviserade metoder gjorde den snara industrialiseringen möjlig. De använde jorden hela tiden till massor av olika grödor, de hittade till och med nya växter, ett exempel är potatisen. Dock med dessa uppfinningar följde vissa problem. Många människors arbeten blev utbytta till de effektivare och billigare hjälpmedlen, och jordbrukarna blev därmed tvingade att bege sig till nära städer för att istället försöka hitta jobb där.

Självfallet så har ju maskiner och andra uppfinningar inte kommit till av sig själva, utan människor har uppfunnit dem med effektivitet i sikte. En uppfinning jag reflekterade över var vaccinet mot smittkoppor. Människor hade under lång tid lidit av smittkoppor, och bland de som blev drabbade dog var tredje person efter bara någon vecka. Det anses ha avlidit omkring 60 miljoner människor i Europa under 1700-talet, varav 96–98% var barn under 10 år. År 1796 så uppfann den engelske läkaren Edward Jenner ett vaccin mot dessa smittkoppor. Han upptäckte att mjölkerskor som hade blivit utsatta för kokoppor inte blev smittade av smittkopporna, utan de var immuna. Så en dag gav han vaccinet med kokoppor till en pojke och de väntade. När de väl försökte smitta honom med smittkopporna, var han immun. Det var en stor och fantastisk upptäckt för industrialiseringen. Människor frisknade till och befolkningar växte snabbare än någonsin förr. I staden London växte befolkningen under 1700-talet fram till 1800-talet från 1 miljon människor till hela 5,1 miljoner människor. 

När de blev så många människor helt plötsligt så var det många som inte fick så bra förutsättningar. Människor blev tvungna att leva trångt i baracker, usla miljöer och sjukdomar. Befolkningen runt dessa områden dog som flugor. Trots det kom det folk invandrande från alla möjliga platser i landet. Samtidigt som befolkningen ökade blev det större efterfrågan på arbeten och ännu fler uppfinningar gjordes, speciellt för att effektivisera arbetet för de som redan arbetade. Som Flygande Skytteln. Den hjälpte tygvävarna att bli ännu effektivare i sitt tygvävar arbete. Inte länge efter det så uppfanns spinnmaskinen Spinning Jenny av James Hargreaves. Maskinen kunde spinna upp till 8 trådar samtidigt, alltså den var åtta gånger så effektiv som en människa som spann för hand och endast kunde spinna en tråd åt gången. I rädslan för att bli arbetslösa slog arga spinnare sönder spinnmaskinen, men utvecklingen gick inte att stoppa. Bara två år senare efter Spinning Jennys premiär så utvecklade James maskinen ännu mer och spinnmaskinen kunde nu spinna upp till 100 trådar samtidigt. Massproduktion infördes på dessa spinnmaskiner och fabriker byggdes där det fanns hundratals av maskinerna för att få ut så mycket tråd och tyg som möjligt på så snabb tid som möjligt. 

Fabrikerna och spinnmaskinerna gick endast på vattenkraft, vilket innebar att fabrikerna endast fungerade om floderna forsade nog mycket vatten. Det kom till att bli ett problem senare, och då började man experimentera för att hitta en ny energikälla att driva fabrikerna och spinnmaskinerna med. Man uppfann tillslut ångmaskinen år 1765. Maskinen underlättade inte bara arbetet i fabrikerna, utan även arbetet i gruvor och tillverkningen av stål. Man hade under lång tid använt sig av vagn som gick på räls för att lätt förflytta resurser som malm. När ångmaskinen kom så underlättade den gruvarbetet då man satte ångmaskiner på dessa vagnar och man kunde nu lätt flytta på dem. Man byggde världens första offentliga järnväg mellan Stockton och Darlington i England, där ångloket The Rocket gjorde sin jungfruresa. Både folk och varor transporterades på loket. Sedan började man bygga fler järnvägar över hela landet.

När de nya fabrikerna byggdes var det många som sökte sig dit eftersom de krävde fler arbetare. Det skedde en stor förändring inom produktionen av varor i landet. Till skillnad från jordbrukets produktion, så massproducerade fabriker. Alltså, det producerades mycket mer än innan och de tillverkades mycket snabbare. Även till billigare pris, eftersom många fabriker använde sig av maskiner istället för att betala människor för att göra samma arbete, även fast de anställde människor till andra arbeten inom företaget. I början när fabrikerna var nya så var arbetsförhållandena långt ifrån de vi har idag. Idag har vi t.ex. sjukpenning, en ersättning istället för lön som man får om man blir sjuk. Men förr, under industrialiseringens första tid så var det inte så. Det fanns inga skyddsanordningar som skyddade de anställda under deras arbete. Jobbade man i t.ex. en fabrik med maskiner var det vanligt att maskiner slet av fingrar och händer. Kemikalier drabbade människors hälsa. Miljöer var smutsiga. Deras arbetsdagar var långa och oreglerade, det var inte ovanligt om de jobbade i åtminstone 14 timmar. Barnarbete var också vanligt under den här tiden. De utförde samma uppgifter som vuxna men de fick en tredjedels lön av vad de vuxna fick. Därför brukade hela familjer arbeta tillsammans för att få så mycket pengar som möjligt.

Under andra hälften av 1800-talet så förbättrades arbetsförhållandena på fabriker och andra arbeten. Storbritannien förbjöd barnarbete 1842 och att lagstifta om skyddsanordningar på fabriker. Sverige kom under senare år att till exempel förbjuda 15-åringar att jobba mer än 10 timmar per dag och 1913 infördes även folkpension för folk över 67 år.

Under 1920-talet och 1930-talet så växte det fram flera politiska rörelser i Europa. Odemokratiska rörelser som fascistiska och nazistiska partier på högerkanten av den politiska skalan, kämpade mot kommunistiska partier på den vänstra kanten. Det uppstod även rörelser som dessa i Sverige, som då upplevde ökade politiska motsättningar. Sverige fick ett nytt kommunistiskt parti som ville genomföra en väpnad revolution för att ta makten i Sverige. I Ådalen 1931 så sköt en svensk militär mot strejkande arbetare. Trots denna utveckling kom 1930-talet i Sverige att bli ett årtionde då politikerna hellre sökte samförstånd än konfrontation. Både arbetarrörelsen och arbetsgivarna var rädda för liknande händelser som den i Ådalen. Därför beslöt de sig för att samarbeta. Det blev starten på den svenska modellen.

Senare det årtiondet, så undertecknades 1938 ett historiskt avtal I Saltsjöbaden utanför Stockholm, mellan fackföreningsrörelsen och svenska arbetsgivare. Avtalet undertecknades av Landsorganisationen (LO), som representerade de svenska arbetarnas fackföreningar, och svenska arbetsgivarföreningen (SAF), som samlade stora delar av Sveriges företagare. De båda parterna bestämde vilka regler som skulle gälla på den svenska arbetsmarknaden när fackföreningar och arbetsgivare förhandlade om löner och andra arbetsvillkor. Både fackföreningarna och arbetsgivarna förstod att dessa förhandlingar skulle kräva många kompromisser för att bli framgångsrika. Den så kallade Saltsjöbadsandan blev ett av kännetecknen för den ”svenska modellen” som nu byggdes upp. Politikerna i riksdagen och regeringen skulle inte reglera löner och arbetsvillkor genom lagstiftning. Det skulle i stället ske genom frivilliga förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare – förhandlingar som byggde på samförstånd och en vilja att kompromissa. Senare kom begreppet ”den svenska modellen” även att stå för de många välfärdsreformer som framför allt socialdemokraterna införde under efterkrigstiden. Det gäller exempelvis socialförsäkringssystemet, den utbyggda sjukvården och skolsystemet.

Arbetslivet

Människor arbetar för att kunna försörja sig själva och sina familjer. När man arbetar så tjänar man pengar för att kunna ha någonstans att bo, köpa kläder och köpa mat. Det är viktigt och har alltid varit så sen första början. Dock var det vanligare förr i tiden att människor bytte föremål med varandra istället för att byta föremål mot pengar.

Det är viktigt att människor arbetar för att samhället ska kunna fungera. Om vi inte har arbetare så vet vi alla mycket väl att inget företag, ingen fabrik, ingen restaurang, ingen riksdag och ingen skola skulle funktionera. Allt skulle stanna. Utan människors arbetskraft skulle inte vårt samhälle fungera längre än någon timme. Hus skulle kylas ner, affärer stänger, flygplan ställs in och sjukhus stänger ner. Allting stänger. Därför är det viktigt att vi arbetar, för att kunna utveckla samhället och hålla ingång medan vi även skaffar pengar till att överleva.

När jag tänker på ämnen i skolan som jag tycker är roliga så blir det oftast lättare att hinna med de uppgifter och jag är även mer motiverad att faktiskt göra det arbetet inom just de ämnena. Jag har fler åsikter och tankar om ämnet som jag kan dela med mig av och det blir lättare att göra uppgifterna. Men är det ett ämne jag inte tycker är kul, eller något jag tycker är svårt, blir det att jag försöker skjuta undan det och istället göra de saker jag tycker är roliga. Jag är mindre motiverad att göra de uppgifterna och de blir svårare att lämna in. Jag får inte lika många åsikter och tankar om de tråkiga ämnena, vilket gör det svårt för mig att förstå allt det vi faktiskt pluggar. Det påverkar mitt arbete mycket i skolan beroende på vad jag tycker är roligt och vad jag har för intressen.

Eftersom att jag troligen kommer gå högskola efter jag har gått ut gymnasiet så kommer jag behöva studera i några år till. Vi säger att jag är 24 när jag ska ut i arbetslivet efter min utbildning. Med den utbildningen jag har, tror jag att jag har stora fördelar när jag ska söka jobb. Nuförtiden är det viktigt med en bra utbildning om man vill ha ett bra betalt jobb och då anställer man oftast de med höga och bra utbildningar. Det är stor efterfrågan just nu på människor med språkkunskaper, till exempel tolkar och översättare. Vi säger att jag har utbildat mig till det, då har jag nog stor chans att få precis det jobbet jag vill ha. Jag tror annars att arbetsmarknaden kommer se ganska lik ut den vi har idag. Sveriges befolkning ökar inte så mycket men tekniken rör sig framåt. Kanske kommer arbetsmarknaden vara mer digital.

Min syn på löner för kvinnor och män med samma yrke är simpel. Jag står starkt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jag tycker att det borde vara självklart att kvinnor med samma arbete som män ska ha precis samma lön. Vi är alla lika värda. Men om fallet är att en annan människa faktiskt är BÄTTRE och EFFEKTIVARE på sitt jobb så är det självklart att man får högre lön för sitt arbete. Men det ska inte skiljas åt på grund av kön. Det har egentligen ingenting att göra med hur effektiv eller hur intresserad man är av arbetet. Man ska ha lika arbetsförhållanden oavsett kön. Då kanske vi faktiskt får fler arbetare till de kvinnodominerande och mans-dominerande yrkena som alla står och skriker efter.

Fackförbund är de organisationer som förutom att förhandla fram kollektivavtal hjälper sina medlemmar med utbildning, karriärrådgivning och att medla i konflikter på jobbet. Den som upplever att arbetsgivaren inte följer reglerna eller på något sätt kränker eller trakasserar de anställda kan vända sig till sitt fackförbund för att få hjälp. Det är vanligtvis också facket som förhandlar för medlemmarnas räkning vid varsel och uppsägningar. Fackförbunden erbjuder också försäkringar, speciellt inkomstförsäkring, som ofta ingår i medlemsavgiften. De är då viktiga att ha eftersom de tar hand om de som arbetar och ser till att allting är rättvist och att arbetsgivarna inte bryter regler eller är kränkande mot arbetarna. De hjälper till att hålla kvar de bra arbetsförhållandena vi har i vårt samhälle, så att vi inte går tillbaka till de äldre dagarna då arbetsgivarna kunde praktiskt sätt behandla sina arbetare som slavar.

Arbetslösheten i Sverige är hög, ungefär 30% av befolkningen är arbetslösa. För att kunna sänka den höga siffran måste arbeten göras attraktivare. Lägre skatter för företagare som gör att de faktiskt vill stanna i eller komma till Sverige och ha sina företag här, och avskaffa massa extra avgifter de tvingas betala. Göra det billigare för småföretagare att anställa personal i form av moms o sociala. Provanställningar där AF får stå för lönen och liknande skulle kunna funka. Gör det lättare för ungdomar att ansöka till olika yrken.

Industrialiseringen + arbetslivet

Industrialiseringen

De förändringar som skedde i jordbruket i form av modernisering och effektivisering gjorde att det blev möjligt att få en industriell revolution. Inom jordbruket fanns nya och effektivare hjälpmedel som bland annat slåttermaskiner, slagverk och mejerimaskiner. Dessa bidrog till att man kunde framställa mer mat på kortare tid och med färre bönder. Fler av bönderna fick därför chansen att byta arbete och arbeta kring industrin istället för jordbruket.

Man kan dela upp industrialiseringens tekniska utveckling i tre olika steg, ångmaskinens tid, järnvägens tid och bilden, telefonen och elektricitetens tid.

Ångmaskinen var en mycket viktig uppfinning eftersom den kunde omvandla kol till energi. Med hjälp av detta kunde man till exempel tillverka mekaniska vävstolar och mycket mer.

Järnvägen var också en mycket viktig uppfinning eftersom man nu kunde frakta både varor och människor på ett effektivare sätt och med större avstånd än tidigare.

Bilen, telefonen och elektriciteten kom alla vid ungefär samma tidpunkt och bidrog till att samhället förändrades helt.

Alla dessa uppfinningar och många fler gjorde att arbetet blev väldigt effektivt. Nu gick det att framställa mycket mer varor på kortare tid än om man hade arbetat för hand. Detta bidrog också till att varorna blev mycket billigare så att allt fler människor kunde köpa det som såldes. Dessutom byggdes det fler fabriker så att fler fick möjligheten att arbeta. De som arbetade inom industrin var framförallt arbetare och borgare. De fick lön i form av pengar som de kunde använda till mat och bostad.

Det var först en tid senare som man insåg att man kunde specialisera sig på olika delar av yrket så att man på så sätt kunde få ett effektivare arbete. Det “löpande bandet” infördes, då kunde man till exempel låta en bil föras på bandet medan arbetare står i ordning på sidan om. Varje arbetare kan då göra sin specialiserade del på bilen.

En del fabriker hade mycket dåliga arbetsförhållanden. Det fanns knappt några skyddsanordningar så många personer blev skadade eller förgiftade av kemikalier. Arbetsdagarna var långa och barnarbete var mycket vanligt. Detta ledde till att många arbetare strejkade. De som valde att strejka kunde få hot kastade på sig och det var även en del som blev dödade (skotten i Ådalen 1931). Både arbetarrörelsen och arbetsgivarna var rädda för att en händelse som skotten i Ådalen skulle hända igen och därför valde de att gå ihop för att tillsammans göra skillnad. I Saltsjöbaden utanför Stockholm skevs sedan ett avtal mellan fackföreningsrörelsen och svenska arbetsgivare (Saltsjöbadsavtalet 1938). Detta ledde bland annat till att politiker i riksdagen inte skulle reglera löner utan att det istället skulle ske förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetslivet

Vi människor arbetar för att vi ska kunna ha ett fungerande samhälle. Vi behöver sjukvård, mat, boende mm. och utan människor som arbetar så skulle vi inte ha tillgång till detta. Man kanske inte tänker på det ofta men världen drivs av människor som arbetar och utan dem skulle vi dö ut. Runt om oss har vi t.ex. poliser och brandmän som skyddar oss varje dag, vi har jordbruksarbetare som odlar och framställer mat, vi har lärare som hjälper oss att få kunskap så att vi en gång ska få ett yrke och så småningom kunna ta över världen, vi har läkare som tar hand om oss ifall vi blir sjuka, vi har människor som arbetar med att försöka få samhället bättre, utan dessa och många fler skulle vi inte kunna ha ett fungerande samhälle.

De flesta som arbetar tänker nog mest på att man vill ha en bra lön för att kunna försörja sig och betala hyror, skatt och andra utgifter, kanske även få pengar över till sina nöjen och intressen. Utan inkomst så skulle det vara väldigt svårt att leva ett normalt liv. Jag ser på mitt arbete i skolan som en möjlighet att få utbildning så att jag ska kunna få jobb när jag blir äldre. För att hålla mig motiverad i skolan så tänker jag mycket på framtiden och att allt jobb kommer vara värt i slutändan eftersom jag då kommer få arbeta med det som jag är intresserad av. Om jag däremot inte skulle ta vara på utbildningen som jag får i skolan så skulle jag kanske inte få de betyg som krävs för att komma in på en gymnasielinje som jag är intresserad av och därmed inte heller ha möjligheten att få ett yrke som jag är intresserad av, därför ser jag skolan som en väldigt viktig del av mitt liv.

När jag ska ut på arbetsmarknaden (om ca 5-10 år beroende på hur lång utbildning jag kommer att ha) så kommer det framförallt vara brist på personal inom IT-yrken, läraryrken, sjukvårdsyrken (läkare, tandläkare, sjuksköterskor) och fordonsyrken (buss- och lastbilschaufförer). Jag tror dock inte att någon av dessa yrken passar mig förutom att jag möjligen skulle kunna tänka mig att arbeta inom vården.

Jag tycker att det är en självklarhet att män och kvinnor som utför samma arbete även ska ha samma lön. Jag förstår varför man t.ex. får bättre betalt om man kommer som kvinna och vill jobba inom IT eller något annat yrke som är mansdominerat och på grund av det får bättre betalt då företagen vill vara jämställda men samtidigt tycker jag att detta är fel. Jag tycker att alla ska få samma lön oavsett kön om man utför samma jobb.

Fackförbund är är en sammanställning av olika fackföreningar. De fungerar som en slags trygghet för arbetarna. Facket hjälper med bla. utbildning, konflikter på jobbet och karriärrådgivning. Man kan vända sig till sitt fackförbund ifall man tycker att arbetsgivaren beter sig dåligt eller inte sköter sig på jobbet. Facket ger dig även möjligheten att få försäkringar som t.ex. inkomstförsäkringen. Ofta förhandlar de också kring varsel och uppsägningar.

För att lösa bristen på arbetare inom vissa yrken så tycker jag att man ska höja lönen. En högre lön bidrar till att yrket blir mer attraktivt för många. För att få högre lön behöver man också höja skatten. Andra förslag för att göra ett yrke mer attraktivt kan vara att ändra arbetstiderna, ge betald utbildning mm.

/Linnea

Industrialiseringen och arbetslivet Ludvig 8A

Moderniseringen av jordbruket var det som gjorde industrialiseringen möjligt. Utvecklingen började vid mitten av 1700-talet i Storbritannien och spreds senare vidare. Men för att detta skulle vara möjligt, så började man med att utveckla jordbruket. Man gjorde bland annat så att små jordområden slogs ihop med varandra och skapade större farmar för att kunna göra jordbruket effektivare. De började också att använda uppfinningar som harvar och såningsmaskiner. Dessa revolutionerande uppfinningar gjorde jordbruket lättare och ännu effektivare.
Hela jordbrukets utveckling gick i sort sätt ut på att göra det välplanerat och effektivare, samtidigt som de producerade mera produkter än någonsin. De började också att odla nya saker som potatis, vilket var en stor matkälla.
Tack vare den agrara revolutionen, kunde bönder producera mera mat på kortare tid och vilket ledde till överskott av mat. Bönderna kunde nu sälja sin mat till folk som jobbar på industrier i städerna istället för att bara leva på din egna skörd.

Några viktiga maskiner som hjälpte till att modernisera jordbruket var bland annat, slåttermaskiner, tröskverk, mejeri maskiner och olika konserveringsmetoder.
Bönderna började också att använde vetenskapliga metoder för att förbättra sin skörd.
De starkaste exemplaren av en gröda valdes ut och planterades och de svagare slängdes bort.
Man började också att undersöka sjukdomar hos växter och djur skulle bekämpas.
Bönderna gav också näring åt åkrarna när de införde djupplöjning och växelbruk. Växelbruk innebär att man skiftar grödorna på ett fält för att därmed kunna på så mycket grödor som möjligt.

Ett nytt samhälle började att växa upp under slutet av 1700-talet och sedan vidare under 1800-talet. Det var nämligen så att fabrikerna började att växa upp. Fabrikerna konkurrerade ut hantverkarna vilket var ett stort ekonomiskt framsteg för samhället. Det kom också en mängd ny uppfinningar som ersatte människans muskelkraft, vilket sparade mycket energi.
Människor sökte sig från landet och in till städerna för att få jobba i stadens fabriker. Där blev de lönearbetare. Lönen de fick bestod av pengar som sedan användes för att köpa mat och betala av hyran. De som jobbade på landet hade istället naturaförmåner som mat och husrum men också en liten slant pengar, som det fick genom att sälja mat till människorna i staden.

Under första halvan av 1800-talet, så var det väldigt dåliga arbetsförhållanden i fabrikerna. Det fanns inga skyddsanordningar, maskiner slet av händer och fingrar och olika kemikalier förstörde människors hälsa.
I till exempel den svenska tändstiksindustrin, drabbades många människor för fosforförgiftning. Detta ledde till att käkben smältes ihop och till och med att några dog. Ersättning gavs väldigt sällan och sjukpenning fanns inte då, så det gav en stor ekonomisk konsekvens för en själv och sin familj att stanna hemma någon dag när man är väldigt skadad eller har ont. Dessutom jobbade många runt 14 timmar per dag.
På denna tid, var det som dagens fattiga länder, vanligt med barnarbete.
Barnen fick jobba lika hårt som de vuxna, 10 timmar på dag, 6 dagar i veckan fast mot en tredjedels lön. Detta var en väldigt tragisk tid för människorna. De fick slita nästan varje dag och barnen blev föräldralösa vid en väldigt tidig ålder.
Men mot andra halvan av 1800-talet, så förbättrades arbetsförhållandena/miljön för arbetarna.
Barnarbete förbjöds först i Storbritannien år 1842 och år 1881 förbjöds det för 15-åringar att jobba mer än 10 timmar på dag i Sverige. Skyddsanordningar fixades också på fabrikerna. År 1913 infördes folkpension för alla som var över 67 år gammal. Arbetstiderna reglerades i allt fler länder och jobbet på fabrikerna blev "mänskligare".

I Saltsjöbaden utanför Stockholm, undertecknades ett historiskt avtal mellan svenska arbetsgivare och fackföreningen som förändrade Sverige på ett bättre sätt. Saltsjöbadsavtalet kallas det huvudavtal som tecknades mellan Landsorganisationen (LO) och Svenska arbetsgivarföreningen. Detta är allmänna rättgrundsatser för konflikter mellan parter på arbetsmarknaden. Detta gav mera  möjligheter att ställa krav och organisera sig. Tack vare allt detta, så förbättrades bland annat arbetstiderna, säkerheten och lönen på arbetsplatserna.



Det finns många anledningar varför människor jobbar. En av alla anledningar till varför människor jobbar, är på grund av inkomsten. Utan en stabil inkomst, så kan man inte leva. För att kunna ta han om sig själv och sin familj, så måste man ha pengar för att kunna äta, köpa medicin, göra saker, betala skatt osv. Man gör det för att kunna leva ett normalt liv i stort sätt.
Men den största anledningen till varför människor måste jobba, är för att kunna hålla samhället uppe.
Om folk slutade att jobba, så skulle det inte gå att betala hyran. Detta leder till att man tappar sin boplats, men det kan leda till värre saker än så. Om inte skatten betalas, så försvinner saker som välfärden vilket vi har stor nytta av här i Sverige. 
En till sak som gör att samhället kan hållas uppe, är människornas intressen. Om ingen hade intresse för att jobba på till exempel banker eller bondgårdar, så skulle människorna inte kunna förvara sina pengar på något ställe eller kunna få någon mat.
Samma sak gäller för yrken som polis, brandmän osv. Utan folk som jobbade på dessa jobb, skulle samhället gå under.

Jag ser på mitt arbete som vilket som helst. Jag vet att det måste göras och att det kommer att vara värt det i framtiden. Men mitt intresse för de olika skolarbetena påverkar mitt betyg ganska mycket. Skolarbeten som jag gillar, läggar jag ner tid i för att det ska bli så bra som möjligt och för att få ett betyg bra betyg inom det arbetet, medans jag sällan har orken att göra mitt bästa på skolarbeten som jag tycker är ointressanta. Detta visar dock vilka jobb som skulle passa mig i framtiden eftersom att jag har bättre betyg i det som jag gillar.

Arbetsmarknaden för mig ser väldigt bra ut just nu. Ett jobb som jag har hyfsat stort intresse i är läkare vilket också är ett bristyrke (yrken där man tror att det kommer att saknas personal i framtiden). Att jobba som läkare är ett yrke som jag tycker är intressant just nu, men det kan ändras nästan när som helst.

Lönen för kvinnor och män ser väldigt bra ut just nu. På det flesta yrkena är det jämställt mellan män och kvinnor där båda har samma timlön och arbetsuppgifter. Men det ser fortfarande olika ut beroende på vilket land man bor i. Sverige har det väldigt bra när det kommer till jämställdhet, jämfört med länder i mellan-östern och andra fattiga delar av världen där kvinnor behandlas dåligt och måste stanna hemma och ta hand om barnen. Men även då det är bättre här i Sverige, så tycker jag fortfarande att lönen ska vara lika och att man går efter hur hårt och hur många timmar någon har jobbat. Inte deras kön.

Fackförbundens uppgifter är bland annat att förhandla fram kollektiv avtal, men det är också deras jobb att ge sin medlemmar utbildning, karriärrådgivning och att medla i konflikter på jobbet.
Det är också fackförbundens jobb att hjälpa anställde ifall de upplever att arbetsgivaren inte följer reglerna eller trakasserar/kränker anställda på jobbet.
Facket erbjuder också försäkringar som inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften.
Jag tycker att fackförbundens jobb är viktiga eftersom att de ser till att de anställda mår bra på sin arbetsplats och fixar så att arbetsgivaren följer reglerna ifall han/hon bryter dom.

Jag kan tänka på några saker som skulle kunna fixa bristerna på personal inom några olika yrken.
Yrken som har bris på personal och får sin lön i form av skatt (läkare, polis osv.), skulle man kunna höja lönen på. Om det är så att sjukvården har brist på personal, så kanske det är värt att lägga mera pengar av skatten på sjukvården för att locka människor att börja jobba där.
Man skulle också kunna börja med en typ av reklam där man lockar folk att prova på läkar yrket eller vad det nu är för ställe som har brist på personal. Om det till exempel är brist på personal i en frisörsalong, så kan företaget göra ett reklamblad eller lägga in reklam i tidningar, där man skriver att man söker personal. Det kan leda till att det kommer några på en jobbintervju, detta kanske leder till det blir flera anställda.