Antikens Rom

Romarna erövrade den Apenninska halvön. Under 400-talet och 300-talet f.Kr. stred romarna mot olika grannfolk både norr och söder om Rom.

När romarna erövrat hela den Apenninska halvön fortsatte deras erövringar på andra sidan medelhavet. De besegrade fick behålla sin egen självstyrelse, vilket menar regler som gällde just deras område. Det kallas för "Halvt medborgarskap"

De erövrade områdena utanför den Apenninska halvön gjordes till provinser. Provinsborna hade inga politiska rättigheter i Rom. Folket i provinserna skulle betala skatt till Rom.

Romarna handlade med provinserna. Bland annat metaller, smycken, parfymer och tyger. Det transporterades mängder med vete från olika provinser via skepp.

De erövrade områdena började prata latin och klädde sig enligt romerskt mode. Romerska lagar infördes liksom romerska mynt och mått.

Patronen hjälpte klienterna mot att de röstade på honom. I Rom fanns det ej någon kung utan Rom styrdes utav folkförsamlingen och senaten. Alla MÄN hade tillträde till folkförsamlingen.

Folkförsamlingen utsåg två konsuler och en diktator. Om landet hamnade i ett krisläge kunde man välja en diktator som bestämde över Rom under 6 månader och hade all makt.

Folktribunerna bevakade folkets rätt mot överklassen och hade vetorätt.

Det fanns bland annat bönder, hantverkare, ämbetsmän, slavar och så vidare. Bönderna försökte odla upp jorden igen eller lämna deras egen gård och testade lyckan i rom, medans slavarna gjorde uppror 73 f.Kr. under ledning utav slaven Spartacus. Anledningen till att det blev ett inbördeskrig i rom var för att medelklassen och underklassen ställde krav på att få vara med och bestämma och för att få vara ämbetsmän. De var även inte så nöjda med att överklassen blev mycket rikare och behandlades bättre än underklassen och medelklassen och hade svårt att försörja sig. Julius Caesar var en av männen som styrde överklassen. Han ville erövra stora områden som Gallien. När han erövrat dessa områden återvände han tillbaka till Rom. Vid det tillfället så var han så mäktig att han blev diktator. När han blev diktator blev senatorerna rädda förlora sin makt som de hade. En grupp senatorer bestämde sig därefter att mörda Caesar år 44 f.Kr.

När Caesar mördades återställde de honom med en kejsare. Kejsarens namn var Augustus och blev ledare för Rom. Caesar hade försökt göra slut med senatens makt och det fortsatte Augustus med. Han tog makten i rom genom att samla på sig en del uppdrag. Augustus blev därmed ganska mycket i rom. Han blev överbefälhavare över armén och utsågs till senatens främsta ledamot. Han fick makten över pengarna vilket menar att han blev enväldig, och räknas därmed som som Roms förste kejsare.

Det fanns en stor skillnad på arbetsfördelningen i Rom mellan kvinnor och män. Kvinnorna skulle vara hemma och sköta allt arbete i hemmet medans barnen var på privatskolor.

Mannen gick till sitt jobb tidigt på morgonen. Underklassare/Medelklassare hade jobb som byggarbetare, hantverkare, hamnarbetare, gruvarbetare och så vidare.

Överklassarna arbetade inte med kroppen.

Barn till överklassare gick i skola hos privatlärare. De hade ämnen utomhus och hela undervisningen skedde utomhus. Eleverna i Rom fick i först och främst lära sig skriva, läsa och räkna. Men i finare skolor fick de också grekisk bildning i litteratur och filosofi.
Romarna roade sig ofta, de älskade att roa sig. De gick bland annat på gladiatorspel, teatrar, idrottstävlingar och så vidare. Vid religiösa helgdagar så anordnade Romarna  fester eller så firade dem framgångsrika människor, till exempel fältherrar. Det fanns så kallade husgudar och andar som skyddade Romarnas hem och mat. De kopierade grekernas gudar och gav dem romerska namn. 

Romarna hörde talas om Jesus budskap, exempelvis att sprida kärlek och att alla var lika mycket värda. Det leder till att slavar och kvinnor anslöt sig till kristendomen. Fler och fler anslöt sig till kristendomen, trots att kejsaren försökte hindra det. I slutet av 300-talet blev kristendomen den ända tillåtna religionen.

För att bygga upp Rom började man använda tegel och cement. Av det byggde de vattenledningar (akvedukt) som gick från bergen runt omkring Rom. Man byggde även fina palats, tempel, badhus och triumfbågar. De byggde kloaker för att slippa allt avfall. 

De byggde vägar för att soldaterna skulle kunna ta sig till erövrings platser snabbare och lättare, till exempel via appia. Man brukar kalla det för "Alla vägar bär till Rom."

I bagerierna och i gruvorna behövde man ved, och därför högg man ner träd som ledde till jorderusion (det menas med att det översta jordlagret sköljdes och blåstes bort.)
Gruvorna släppte ut gifter. I städerna blev sophanteringen också ett miljöproblem.


När romariket växte blev ekonomin dålig och man blev tvungen att ta ut högre skatt från folket. Människor började flytta från städerna till landet för att kunna odla sin egna mat. Romariket delades också i två delar, Västrom och Östrom. Germanerna började också göra motstånd, vilket menar att de hade inte en öppen yta att växa på utan de istället fick motstånd.



SVENSKA ARBETET 

Kända poeter

Vergilius & Catullus


Vergilius

Vergilius var en känd poet, han skrev mestadels Epos, han var författare för nationaleposet Aeneiden.
Epos är ungefär som en diktsamling. Han skrev om sin kärlek till landsbyggden.



(Uppdrag 8)

(Vergilius = Epos Cathullus = Lyrik. vilka är dom? vad skriver dom? och vilka genrer kommer från antiken?Vad är typiskt för dom olika genrerna?)

Författare, Historier och Genrer

Författare, Historier och Genrer

Romerna var väldigt besatta av grekernas sätt att leva på. 

En av de sakerna som romarna tog av grekerna var deras sätt att skriva på (skrivstil och genrer).

Genrerna som fanns i romarriket var myter, fabler, epos, drama och lyrik.

Myter var sagor om gudar och var till för att lära folk om gudar. Myter hade också alltid ett viktigt budskap som skulle lära människor.

Fabler var sagor där djuren var huvudpersonerna. Dessa berättelser var till för att lära människorna om vissa saker, till exempel att man inte ska ljuga, man ska vara nöjd med vad man har, med flera.

I genren epos, var texterna långa och skrivna på vers. Dessa berättelser handlade också alltid om någon hjälte och handlade ofta om krig.

Drama var en genre där slutet antingen var en tragedier (dåligt slut) eller en komedi (lyckligt slut).

De romerska författare samlades då och då för att tävla om vems drama berättelse som var bäst.

Den femte och sista genren var lyrik. Lyrik var en kort berättelse som var skrivna på vers.

Två stora författare som levde i Romarriket var, Verglilius och Catullus. Rom var var väldigt inspirerade av Grekerna. De tog många saker därifrån och en av dem var deras sätt att skriva och berättelser.Vergilius och Catullus skrev om några grekiska berättelser och dikter till deras egna sätt.Vergilius skrev epos (långa berättelser som är skrivna på vers) och Catullus skrev lyrik (korta berättelser skrivna på vers) 

Vergilius 

Publius Vergilius Maro föddes 15 Oktober 70 år f.Kr i staden Andes och dog 19 f.Kr. (51 år gammal).
Vergilius skrev om en väldigt känd, grekisk epos som kallades för Odyssén.
Vergilius version av Odyssén kallades för Aeneiden. Båda dessa berättelser handlar om samma saker. Båda har en hjälte och båda handlar om en man som sitter fast ute i havet under flera månader för att han sa att han var bättre en gudarna. Båda överlever gudarnas tester ute i havet. I Odyssén kommer hjälten tillbaka till den grekiska ön Ithaka och i Aeneiden kom hjälten till Rom eftersom det var en romersk författare som skrev om den. Hjälten hette Odyssés i Odyssén och Aeneas i Aeneiden.

Catullus 

Gaius Valerius Catullus föddes 84 år f.Kr. i en rik familj i Verona och dog 54 år f.Kr. (30 år gammal).
Catullus var en romersk poet som beundrade den grekiska lyrikern Sapfo väldigt mycket.
Catullus skrev liknande lyriker som Sapfo. Catullus skrev på samma sätt som Sapfo och om samma saker. Catullus lyriker handlade om hans kärlek till hans fru som han kallade för Lesbia i hans dikter.
Namnet Lesbia kom han på efterson Sapfo levde på ön Lesbos.

                                      Antikens Rom

                                      vilka områden som Romarriket erövrade

Romarna besegrade de andra folken och behärskade till slut hela den italienska halvön. på 200 talet f.k.r besegrade Romarna Karthago ett mäktigt rike i norra Afrika. Därefter behärskade Romarna hela Nordafrika. detta var en viktig erövring. för att de producerade mycket spannmål.

Under de följande århundradena besegrade Romarna område efter område i Europa och Asien.

Tillslut når de romerska soldaterna ända till Storbritannien, Norra Tyskland, södra Afrika, västra Spanien och till svarta havet.

            Vad innebar att besegrade folk fick "halvt medborgarskap" i Romarriket.

Halvt medborgarskap. det innebar att man hade i stort sett samma rättigheter som Romarna, men de fick inte rösta i de politiska valen. De blev tvungna att göra militärtjänst i romerska armén.

de måste också betala skatt till Rom och de slapp Romarna.

                                       Varför Romarna skaffade sig provinser.  

provinser var erövrade städer där man blev tvungen betala skatt. de som bodde där hade inga politiska rättigheter men fick ta värvning i armén.

I varje Provins styrde en Prokonsul från rom. han tog in skatt och upprätthöll lagen och höll ordning.

                    Vilka varor som de köpte och sålde samt vilka de handlade med.

skatterna från provinserna var en viktig inkomst för Romarna.

med pengarna kunde de köpa vete, metaller, lyxvaror, smycken, parfymer och tyger. varorna transporterades via hav och båt. de handlade med Provinser och Nordafrika.

                                       Hur Romarriket påverkade andra folk.

I ett stort rike som Romarriket var det viktigt att snabbt nå ut med information och order. den statliga posten hade ridande budbärare med häst och vagn. Genom det kom Romarna i kontakt med främmande folk.

det ledde till att Romerska tänkesätt och teknik spred sig till stora delar av världen. det som spreds var klädstil, teatrar, vägar, vattenledningar, torg och hus byggdes på Romerskt sätt.

centrum för romarriket var staden rom och det var härifrån staden styrdes. befolkningen bestod av fria män och kvinnor och slavar. de arbetade som jordbrukare eller som hantverkare. Det fanns många som var arbetslösa eller hade tillfälliga jobb.

längre upp i ordningen fanns handelsmän, officierar och lokala arbetsmän. ovanför de fanns fanns en stor överklass, de var stora jordägare och det var det främsta tecknet på rikedom.

skillnaden mellan klasserna var stor.

Från början var romarriket en republik. Det betyder att staten styrdes av allmänheten. I Roms republik styrde ingen kung.

Rom styrdes av folkförsamlingen och senaten.

om landet hamnade i krisläge kunde man välja en diktator.

många fattiga människor var så kallade klienter till rika. Den rika mannen kallades patron. Patronen gav de fattiga klienterna mat och andra gåvor samt hjälp när de behövde gå till domstolen,

För det röstade klienterna på denna patron i de politiska valen och att stödja honom i de politiska valen och att stödja honom i olika sammanhang.

Alla fria män hade rätt till att gå med i folkförsamlingen. ofta förekom inga diskussioner , man röstade ofta ja eller nej på förslagen från ämbetsmännen,

det fungerade inte som i Athen.

Ordet senat betyder gammal. de var före detta ämbetsmän. de var utsedda på livstid. deras uppgift var att vara rådgivare åt folkförsamlingen. de hade stort inflytande på Rom på grund av deras rikedom.

från början kom folktribunerna från lägre klasser. Deras uppgift var att bevaka folkets intresse mot överklassen. de hade rätt att stoppa senatens beslut och ändra ämbetsmännens domar. de hade också rätt att sammankalla folkförsamlingarna och senaten.

För att vara konsul behövde man mycket pengar. konsuln skulle anordna skådespel, tävlingar dela ut mat åt de fattiga och bygga tempel och andra byggnader.  

under republikens senare tid samlades senaten och konsulerna.

Under senare tid växte romarriket. Då började medelklassen och under klassen ställa krav på att vara med och bestämma. de ville även bli ämbetsmän. De var mycket missnöjda med att överklassen blev rikare medan de hade själva svårt att försörja sig.

Bönderna fick det svårare att klara sig. De var tvungen att ställa upp i armén. De var då borta från sina gårdar länge och när de kom tillbaka var jorden ofta förstörd och gårdarna förfallna.

Det uppstod snart nya strider. Denna gång kom ledarna från underklassen.

År 73 f.k.r gjorde en grupp slavar uppror under ledning av slaven Spartacus.

Slavarna gjorde ett värvningståg bland de fattiga.

Slavarna gav sig av mot Rom. Efter 2års krigande blev de besegrade av romerska armén.

Julius ceasar tillhörde den styrande överklassen och ville ändra på de fattiga. ceasar var fältherre och ville erövra stora områden i gallien.

Han skaffade sig rikedomar och lojala soldater. När han återvände till Rom var han så mäktig att han blev en diktator.

han blev populär och delade ut jord till de fattiga. Senatorerna blev då rädd att förlora sin makt så de mördade Ceasar

Efter hans död blev hans adoptivson Augustus Roms ledare. Ceasar hade försökt bryta ner senatorns makt och det försökte Augustus bygga vidare på.Han fick makten i Rom genom att göra en massa uppdrag. Efter det så blev Augustus överbefälhavare över armén. han fick samma rättigheter som folk tribunerna och han fick även ämbetsmännens uppgifter.

Senare så valdes han till överstepräst. Detta innebar att han hade all makt och blev roms första kejsare. kejsaren fick utse egna ämbetsmän som hade hand om rikets ekonomi och ledde armén. på detta sätt hade han makt över hela riket.

När Augustus blev kejsare var det 200år som kom i fred och den tiden kallades för pax romana.

Då växte handeln och kulturen och under den tiden blev Augustus allt rikare.

i efterhand sågs kejsaren som en gud.

Augustus ville bestämma allt själv. Men han var också noga att regeringen skulle få bestämma i olika beslut.

Han skaffade sig polis och brandförsvar. han skaffade poliskåren för att lagarna han gjorde skulle följas. i domstolen fanns inte bara domare utan det fanns även advokater och laglärda.

Han försökte även få de fattiga på sin sida genom att ge de mat. Han gjorde detta för att det inte skulle bli upptåg.

Rom var uppbyggt kring ett stort torg, som kallades forum. Där fanns det tempel till stadens skyddsgud, rådhuset och domstolen. på torget samlades man för att träffa klienter, vänner eller göra inköp. i Rom fanns så kallade saluhallar. saluhallarna hade flera våningar med saker man kunde köpa.

Rika familjer bodde i egna hus. ett sådant hus kallas på latin för domus. husen hade väggar utan öppningar mot gatan och istället dörrar och mindre öppningar mot gården. på sommaren flyttade man vill villor på landsbyggden.

villorna och husen i städerna var uppbyggd kring ett stort rum som kallades atrium.

i Rom fanns en arbetsfördelning mellan kvinnor och män. kvinnan styrde i hemmet. hon styrde över slavarna i rika familjer. Hon hade också ansvar för att maten skulle räcka och såg till att det gjordes kläder till familjen.

En så kallad husmoder skulle hålla kontakt med de döda förfäderna. en av Hennes viktigaste uppgifter var att föda barn, så släkten levde vidare. Dessa kvinnor fick inte rösta i domstolen.

Den Romerska kvinnan hade mer rätt än den grekiska kvinnan.

Mannen for till arbetet på morgonen. De fattigare männen jobbade med som byggnadsarbetare, hantverkare, hamnarbetare, gruvarbetare med mera. de rikare männen jobbade inte som kroppsarbetare. Under förmiddagen blev han tvungen ta emot sin klienter. på eftermiddagen kunde alla män träffas på badhus, bibliotek eller föreläsningar.

Barn med rika familjer hade privatlärare. undervisningen var ofta utomhus. flickor och pojkar i olika åldrar undervisas samtidigt.

Disciplinen var hård och undervisningen ganska enformig.

Fattiga barn gick inte i skola utan hjälpte till i hemmet.

en religion som kom från romerska provinsen palestina. var kristendomen. till rom spreds historier om jesus död och uppståndelse. många romare tyckte om tanken om ett evigt liv eter döden.

man tilltalades jesu tankar om att sätta kärleken i mitten och att alla är lika mycket värda, något som romarna inte gjorde i krigiska och klassindelade romerska samhället. därför gick många kvinnor, fattiga och slavar i rom med i kristendomen.

först förföljdes kristna för att de inte dyrkade kejsaren som en gud. på 300 talet fick de kristna tillåtelse att utöva sin religion. de kristna kunde nu öppet förkunna sin lära. då spreds kristendomen och allt fler gick med. i slutet av 300 talet blev kristendomen den enda tillåtna religionen.

Romarna var inte bara duktiga arkitekter och byggmästare, utan även duktiga uppfinnare. de gjorde en plog på hjul som drogs av oxar så de kunde plöja leriga jordar. de uppfann också harven och vattendrivna kvarnar och en enkel skördmaskin.  skördmaskinen bestod av av en trästång på hjul där satt det vassa knivblad som skar säden. maskinen drevs av en åsna.

romarna utvecklade tekniker byggnads principer som andra börjat med t.e.x att bygga valv.

de lärde sig också bränna tegel och blanda cement. tegel tillverkades av lera som packades i formar och brändes i ugn. tegelstenarna i byggnaderna hölls ihop av cement, som de gjorde av släckt kalk och en bergart som kallas vulkanisk tuff. då kunde de bygga större och bättre byggnader.

Romarna gjorde nya vägar genom sitt stora rike för att soldaterna i armén snabbt kunde färdas dit de skulle. vägarna var breda och belagda med platta stenar. flera vägar gick från rom och ut i landet. en av de mest kända vägarna var via appia som gick från rom och söderut.

Romarnas sätt att leva och arbeta i städerna och på landsbygden, utsatte naturen för stora påfrestningar.  miljöförstöringen blev ett växande problem i romarriket.

på 100 talet e.k.r var romarriket som störst. från 200 talet e.k.r blev det svårt att hålla samman det stora riket. de hade stora problem med ekonomi och miljöförstöringen. riket skadades av inre maktstrider och de fick problem med att skydda gränserna mot attacker från andra länder och folk.

vi har kvar badhusen, vi bränner fortfarande tegel och gör cement. vi har avloppssystem och rinnande vatten, vi har harvar, skördemaskin och kvarnar. vi blåser fortfarande glas.

Romerska författare

De 5 generna är Lyrik, Drama, Fabler, Epos Myter, Lyrik är tillsammans med epik och dramatik, en av skönlitteraturens tre klassiska huvudgenrer. på engelska betyder ordet lyric fortfarande låttext, medan genren kallas poetry.Drama finns i två gener Tragedi och Komedi. Tragedi är med ett olyckligt slut och komedi är med ett lyckligt slut. Myter var saga om gudar de lärde folk om hur man skulle vara . Fabler var sagor med ett budskap och med djur som huvudroll och lärde folk hur man ska göra i vissa situationer. Epos är en längre berättelse på vers. Kännetecknande för epos är bland annat att realistiska inslag blandas med mytiska på ett sätt som ligger sagan nära.

Catullus

Catullus är född 84 f,Kr. död 54 f.Kr. Han föddes i en rik familj i Verona. Han kom till rom som ung och blev där upptagen i en krets snillrika. Han har även tjänstgjort som officer i den romerska armen. En gång för tog han en resa till mindre Asien annars tillbringade han sin levnad i Rom.  25 av hans dikter handlar om hans kärlek till Lesbia. I andra utger han hat till Julius Caesar. Han skrev dikter och de som är typiskt är att de är korta.

Vergilius

Publius Vergilius Maro född 15 Oktober 70 f.Kr. i andes ganska nära Mantua i nuvarande Lombardiet i Italien. Han dog 21 September 19 f.Kr. Brindisi som är nuvarande Puglia i Italien. Han var en Romersk poet han är mest känd som författare till det romerska nationaleposet Aeneiden. I modern tid så ser man Vergilius som urromare för att hans ursprung inte är ifrån rom. Han kom tidigt till Rom för att studera och spreds troligen hans dikter. Som var riktigt bra.

Romarrikets Fall

Romarriket Faller

Under 100-talet var Romarriket i sin bästa form, de var störst och mäktigast, men bara hundra år senare ändrades det.
Romarriket blev allt svårare att hålla samman, ekonomin blev svårt att hålla samman och miljöförstöringen blev allt värre.
Inbördeskrig startades och romarna fick det svårare att försvara gränserna mot andra attackerade folk.

Ekonomi

Romarriket var ständigt i krig, detta är en anledning till att ekonomin kraschade eftersom att krigen kostade mycket pengar.

Statsförvaltningen och det kejserliga hovet tog också mycket pengar.

Det gjorde att befolkningen blev tvungna att betala mer i skatt.

Romarriket drabbades också av en hög inflation vilket gjorde ekonomin ännu värre.

Inflation betyder att penningvärdet sjunker. 

Penningvärdet sjunkte för att Romarriket importerade mycket varor från andra läder. De betalade med guld- och silvermynt. Ekonomin var redan dålig och de var tvungna att betala, så kejsaren böt ut guld- och silvermynten mot billigare metaller.

Det gjorde att mynt värdet sjunkte och det var det som ledde till deras kraftiga inflation, med andra 

ord så blev priserna högre och penningvärdet blev sämre.

Förstörda jordar

Jorden hade brukats så hårt under flera år och så att jorden blev utarmade (förstörd och utan näring) och dessutom förstörde jorderosionen stora jordområden.
Detta ledde till att det inte gick att försörja hela befolkningen, vilket leder till att allt flera dör av svällt.

Yttre och inre strider

Under Augustus tid fram till 100-talet e.Kr. levde romerna i en fredlig period.
Romarna var ständigt ute och erövrade nya ställen, men de blev aldrig attackerade av andra folk.
Andra folk började att attackera Romarriket emellertid efter år 180 e.Kr.
Germanerna i norra Europa var ett av de folken som började att attackera Romarrikets gränser.
Det blev allt svårare för härskarna att hålla riket samman.
Ibland hände det att soldaterna bytte ut sina ledare och upphörde den nya ledaren till kejsare.
I vissa tillfällen var det mer än en kejsare i riket samtidigt. Det ledde till att soldaterna och deras ledare fokuserade mer på makten i Rom än att försvara gränserna, vilket ledde till att anfallande folk bara kunde gå in i landet.

Försöket att rädda riket

När Diocletianus var kejsare under 200-talet e.Kr. blev det lugnare i riket. 

Dicoletianus byggde upp ekonomin och fixade rikets problem genom att styra allt centralstyrt.

Den nya kejsaren försökte också kontrollera människors liv. Han bestämde hur mycket allt skulle kosta. Han kontrollerade också människornas lön. Men dessa beslut kunde inte han göra helt själv, så han fick hjälp av många ämbetsmän.

Riket delas

Alla problem och attacker som uppstod i Romarriket gjorde att det inte gick att hålla det stora riket samman.

Romarriket delades upp i två delar (Östrom och Västrom) år 395 e.Kr.

Rikerna fick varsin kejsare och huvudstad. Västrom fick Rom som huvudstad och Östrom fick Konstantinopel som är det nuvarande Istanbul.

Problem i länderna uppstod emellertid, speciellt i Västrom.

Germanerna fortsatte att attackera Västrom och år 476 e.Kr. störtades deras kejsare och riket faller.

Östrom var dock fortfarande kvar och utvecklades till en stormakt. Östrom gick inte under förrän år 1453.

Romerska arvet

Romarriket gick under för många år sedan, men deras byggnader och olika tekniker finns används fortfarande idag.

Romarriket kom till exempel på att om man bränner tegel och cement, så kan man bygga stora och utvecklade byggnader. Denna teknik lever fortfarande vidare i dagens samhälle och används till samma sak.

Denna teknik var så stabil så att om man skulle vilja åka till Rom, så kan man till exempel ta en titt i romarrikets största arena, som var arenan Colosseum. Arenan byggdes för många, många år sedan men står fortfarande kvar.

Romerna uppfann också badhusen där män kunde ta det lugnt. Badhus är idag ett stort intresse för barn, men används också för eliteidrotter som simning och fridykning.

Om romarriket inte hade funnits, så hade vi kanske levt på ett helt annat sätt.

Vi hade kanske aldrig kommit på att man kan bränna tegel och cement för att bygga byggnader och vi hade kanske aldrig ens tänkt på att badhus kunde vara en sak.

 

Byggnader i Rom

Bygga Rom

En av de saker som romarna är  väldigt kända för idag, var deras byggnadskonst.

Än idag står några byggnader kvar tack vare denna byggnadskonst.

Romarna lärde sig och började att använda bränt tegel och cement.

De tillverkade tegel genom att packa lera i formar som sedan brändes i en ugn.

De använde dessa tegelstenar för att bygga hus, men utan cement skulle det aldrig hålla för att tegelstenarna satt inte fast utan det.

Cement tillverkade de med släckt kalk och vulkanisk tuff, som är en bergart.

Tack vare detta, kunde romarna bygga större, högre och mera komplicerade byggnader än någonsin förr.
Det gick åt väldigt mycket dricksvatten och vatten till badhus i romerska städer.
Men romerna hade uppfunnit vattenledningar som ledde rent vatten från bergen till städerna.
Akvedukter betydde vattenledningar och kommer från de latinska orden aqua (vatten) och duco (leda/föra).
Akvedukterna bestod av rännor av sten  som byggdes på höga pelare som bands samman hav valv.
För att vattnet skulle kunna rinna med ett jämt flöde får källan till staden, så lutade man bara rännan lite grann.
Den längsta akvedukten som gick till Rom var 3.4 kilometer lång.
Vattnet samlades i stora reservoarer inne i ständerna som rann vidare till brunnar i olika platser i staden via rör.
Många av vattenrören som användes innehåll bly som är ett giftigt ämne.
Inland hände det att blyn blandades med vattnet vilket ledde till att människor som drack det blev
förgiftade.


För att soldaterna snabbt skulle kunna ta sig till Rom och meddela att det är dags för krig eller uppror hotade, så anlade de nya vägar kors och tvärs genom riket.
Dessa vägar var breda och gjorda av platta stenar.
Via Appia var en kändare väg som gick från Rom och söderut.
Alla dessa vägar som gick till och från rom ledde till att ett ordspråk startade när man skulle beskriva hur landets vägnat såg ut. Detta ordspråk löd "Alla vägar bär till Rom".

Miljöförstöring

Naturen försämrades tack vare människornas sätt att arbeta och jobba.
Miljöförstöringen blev värre och värre hela tiden.
Den Italiska halvön hade gott om skog i början tills romerna började att hugga ner den för att få bränsle. Ved behövdes konstant för att kunna värma upp vattnet badhusen och ugnarna i bageriet.
Ved behövdes också för att smälta järnmalm och andra malmer i gruvorna.
När skogen var borta, så fanns det inget som skyddade jorden under vinterns stormar och regn. Detta ledde till jorderosion, vilket betyder att det översta lagret jord sköljdes bort.
När Romerna tog över Nordafrika, så fanns det mycket träd där. Men efter ett par år så var de nerhuggna för att få ny åkermark. Det ledde också till en jorderosion som gjorde Nordafrika till en öken.
Romerna utrotade också många djur som de jagade eller fångade och sedan skickade till Rom.

Romerna bröt mycket järnmalm, kopparmalm och guld i olika gruvor för att få tag i olika metaller.
När man hettade upp malmerna för att det skulle bli rent, så bildades slaggprodukter (Oanvändbart material som blev över).
Slagghögar bildades vid gruvorna. Från dem, läcktes giftiga ämnen ut som bly, kvicksilver och arsenik.
Byborna effekterade också miljön när de slängde sopor ut på gatan och i floder.
Floderna blev förstörda och gjorde både fiskar och människor sjuka.

I Rom fanns det olika sätt att skriva några av dem är myter, epos, fabler och lyrik.

Av fablerna skulle det lära folk och hur man skulle bete sig eller lära ut något. Och det var alltid djur som huvudpersonerna. Det är en kort kärnfull berättelse som inte gör anspråk på att vara sann. Fransmannen Jean de la Fontine som levde på 1600 talet skrev fabler på vers.

Myter handlar derimot om gammla Gudar och hur det bestemmde över människornas liv man känner inte till alla författare men man tror att många var diktare. Ordet myt betyder egentligen rätt och slätt.

Man använde drama ofta i teater spel. En drama kille är Sofokles. Sofokles har skrivit mer än hundra dramer 7 styckna av dem hundra har varit tragedien.

epos är en längre berättelse på vers och utgören subgenre till epiken. Termen andvänds även om längre berättande prosaframställning av skönlitterär art.

lyrik är tillsammans med epik och dramatik en av skönlitteraturens tre klassiska huvudgener. Ordet lyrik kommer ifrån ordet lyric på Engelska.

Några författare är Gaius Valerius Catullus, född 84 f.Kr. i Verona, död 54 f.Kr., var en romersk poet.
och Publius Vergilius Maro, född 15 oktober 70 f.Kr. i Andes nära Mantua i nuvarande Lombardiet i Italien, död 21 september 19 f.Kr. i Brindisi i nuvarande Puglia i Italien, var en romersk poet.

Romarna tog sättet att skriva från Grekland

Romarriket faller !!!

På 100 Talet efter Kristus så var romarriket som störst  och mäktigast. 100 år senare så blev det allt svårare att hålla samman det stora romarriket. Och de hade svårigheter med ekonomin och bekymmer med miljöförstöringen. De romerska riket skadades av inre maktstrider.  Och de fick svårigheter att hålla ordning på gränserna och attacker från andra.
Ekonomin
När de hade varit med i många krig så gick ekonomin ner eftersom att de kostade mycket pengar. Statsförvaltningen och kejserliga hovet slösade mycket pengar också. Folket tvingades att betala mer skatt där.

De romerska arvet


Romarnas sätt att ordna och ta hand om sitt rike. det var en förebild för senare tiders Europa.
Romarnas världsvälde skapade sig en dröm om åter bygga ett imperium. Där för kallades många härskare som Karl den store och flera andra för romerska härskare på medeltiden. En drömmen om ett enat Europa är fortfarande kvar.
Under Augustus regering så skedde något som skulle prägla Europas framtid. Jesus födelse de gjorde en ny religion Kristendomen. De blev en statsreligion under några av de senare kejsarna på 300 Talet. Från rom spreds kristendomen ut i Europa och till sist blev det en världsreligion.

Underhållning och Tron

Romerna roar sig

Teatrar, idrottstävlingar och gladiatorspel var en stor del av Rom då romerna älskade att roa sig.

Romerna anordnade också bland annat fester vid högtidliga tillfällen.

Romerna älskade att roa sig så mycket att det sattes folk liv på spel.

Ett bra exempel på detta är Gladiatorspelen.

Gladiatorspelen utspelades i arenan Colosseum som var den största arenan i Rom.

Arenan rymde ungefär 45 tusen jublande romer som ville underhålla sig.

I gladiatorspelen stred oftast man mot man, men i bland hände det att en person stred mot vilda djur.

Dessa djur var till exempel lejon och björnar.

Gladiatorerna som stred mot varandra var antingen slavar, krigsfångar eller förbrytare som blev tvingade att kämpa för sitt liv för folkets underhållning.

Dessa folkgrupper som skulle bli gladiatorer, skickades till en gladiatorskola där de skulle få lära sig lite om spelet. När de hade fått denna "utbildning", så var det dags att gå in på banan och göra sitt bästa för att överleva.

I slutet av spelet var det bara en gladiator kvar. Men det var inte riktigt helt över än. 

Åskådarna som hade varit och kollat på spelet, skulle får rösta ifall de tyckte att den sista gladiatorn skulle få leva eller inte.

Åskådarna skulle göra tumme upp eller tumme ner. Tumme upp betydde att gladiatorn skulle få leva och tumme ner betydde döden.

En annan typ av underhållning som människorna gick på var cirkusar.

Cirkus Maximus var en annan arena där folket kunde underfålla sig med spännande tävlingar.

I arenan kördes bland annat hästkapplöpning. I hästkapplöpning, var det 2 eller 4 hästar framför varje vagn. Spelet gick ut på att vara först i mål och skulle det vara så att någon ramlar av sin vagn, så kunde personen bli överförd och dödad.

Publiken hade favoriter och slog vad med andra om vem som skulle vinna.

De i publiken hade en fana med samma färg som deras favorits tunika för att visa vem de hejade på.

Religionsblandning i riket

Efter ett tag började romerna liksom grekerna, fundera på meningen med livet.

Romerna beundrade grekerna väldigt mycket. Det ledde till att romerna tog mycket av kulturen och kunskapen från grekerna. De tog också deras deras konst, religion och filosofi.

Romerna trodde att alla familjer hade en husgud och andra andar som skyddade hemmet och matförråden.

I varje hem fanns ett litet altare där man offrade någonting till gud varje dag.

Om det var någonting som man ville veta om gudarnas vilja, så kunde man offra ett djur i ett tempel.

I templet kunde man be särskilda personer att spå ens framtid i offerdjurets inälvor. 

Alla familjer hade sina egna gudar, men det fanns också gudar och gudinnor som gällde över hela romarriket.

Romernas gudar var också tagna från Grekland bara att de hade romerska namn.

Den största och mäktigaste guden var Jupiter som motsvarade grekernas Zeus. Två andra viktiga gudar var Mars, som var krigets gud och Venus som var skönhetens och kärlekens gudinna. När romarriket blev större, så kom soldaterna från romarriket i kontakt med andra religioner från öst som de sedan tog med sig tillbaka till Rom.

Kristendomen var en religion som kom från öst till Rom. Berättelserna om Jesu död och uppstående lockade många romer till denna religion.

Man pratade också om att Jesus tänkte att man skulle satte kärleken i mitten och att alla är lika mycket värde. Att alla var lika mycket värda var en sak som skiljde sig väldigt mycket eftersom Rom bland annat hade klassindelningar. Många kvinnor och lägre samhällsklasser gick med i kristendomen tack vare denna tanke.

De kristna hade det svårt i början eftersom de vägrade att dyrka kejsaren som en gud, men på 300-talet blev det tillåtet för kristna att utöva sin religion. Det gjorde att de kristna kunde öppet förkunna sig religion. Tack vare detta, så spreds Kristendomen väldigt mycket och det blev hela tiden fler anhängare. Redan i slutet av 300-talet, hade Kristendomen blivit så stor, att det blev det ända tillåtna religionen.

Författare

Författare
I Rom skrev man på många olika sätt. Till exempel fabler, drama, myter, lyrik och epos. I fablerna var det alltid djuren som var huvudpersonerna. Det skulle lära människorna om hur man skulle bete sig. På den tiden var fablerna inte för barn. Fablerna var för vuxna.
Myterna handlade däremot om de gamla gudarna och deras sätt att härska över människor. Ordet myt betyder egentligen berättelse. Författarna till myterna är okända.
Drama kunde handla om både humor och sorg. Man tävlade i drama. De humoristiska hade ett lyckligt slut och de sorgliga hade ett sorgligt slut. En känd person inom dramat hette Sofokles. Tragedi var ett sorgspel. Talet sju är magiskt. Sofokles har skrivit mer än hundra dramer men bara sju stycken har varit tragedier. Aiskylos har skrivit 80 stycken dramer. Bara sju stycken är bevarade. Dem andra är förlorade.
Den mest tragiska av alla tragediförfattare var Euripides. Han utvecklade också dramat. Människornas starka känslor eller passioner är viktigast i hans tragedier. de starka känslorna är sådana som svartsjuka och kärlek. Det typiska med lyrik var att det var korta texter skrivna på vers. Det typiska med epos var att det var långa texter skrivna på vers. Det var alltid en hjälte i huvudrollen. Det handlade mycket om krig.
Vergilius var född 15 oktober 70 f.Kr i Italien. Han dog 21 september 19 f.Kr i Italien. Vergilius var en romersk poet. Han är mest känd som författare till det romerska nationaleposet Aeneiden. Vergilius bevarade episka dikter.
Catullus var född i Italien. Catullus skrev lyriker och var romersk poet. Han skrev mycket om kärlek.
Sapfo är född på ön Lesbos i Grekland. Hon skrev lyriker.

Rom

På 200 talet e.kr blev det svårare att hålla riket allt samman. Romarna hade det svårt med pengar för miljöförstöringen. För det fick dem svårare att skydda landet tex gränserna, strider och attacker från andra folk. Alla krig kostade mycket pengar så då tvingade dem folket att betala mycket högre skatter. De importerade många varor från andra länder. Det betalade med guldmynt och silvermynt. För att få råd med alla varor drygade dem ut guldmynten och silvermynten med billigare metaller.

Tex att vi har kvar colosseum, cement, bränt tegel, badhus, avloppssystem, toaletter och rör system.

Romarna uppfann vattenledningar eftersom att de gick så mycket vatten till badhusen. Så de gjorde vatten ledningar som ledde vatten från bergen till staden. Vattenledningar kallades akvedukter och de bestod av rännor av sten. Rännorna byggdes på höga pelare som bands samman med valv. vatten ledningarna var fiffigt gjorda. De lurade hela tiden lite så att vattnet rann ut så de kom jämt från källan till staden. I staden samlades vattnet i stora voarer och där ifrån leddes vattnet i små rör till olika brunnar i staden. Folket fick hämta sitt vatten i små brunnar.Men de förmögna romarna hade vattnet i ledningar direkt till sitt hem. Många va rören innehöll bly, bly är ett giftigt ämne. Bly kom från rören och bly kom ut i vattnet och då drack människor det och blev förgiftade.  Den längsta akvedukten som gick var till rom och den var 91 kilometer lång och lutade 3,4 meter per kilometer.
Romarna gjorde tegel av lera som de packade i formar och sedan brände de i formar leran. Romarna gjorde cement med släckt kalk och bergart som kallas vulkanisk tuff. Med cement och tegel som de uppfann så kunde de göra större hållbarare byggnader än tidigare.
De uppfann även en plog med hjul som drogs av oxar. Och då blev det möjligt att ploga stora jord åkrar.


Alla vägar bär till rom


Romarna gjorde vägar kors och tvärs genom riket. De var viktigt för armen så det kunde färdas snabbare till andra delar av riket om det var uppror eller krig. Vägarna var bredda och belagda med platta stenar. Den mest berömda vägen var Via Appia som löpte från rom och söderut.


Miljöförstöringen


Människornas sätt att leva och arbeta i städerna och på landsbygden utsatte naturen för stora påfrestningar. Miljö förstöringen blev ett växande problem i det romerskariket.

ROMARRIKETS FALL

ROMARRIKETS FALL
Romarriket var störst och mäktigast på 100-talet e.Kr. Från 200-talet e.Kr blev det svårare och svårare att hålla samman det stora riket. Romarna hade stora ekonomiska problem och bekymmer med miljöförsörjning. Riket skakades av inre maktstrider och romarna fick problem med att skydda gränserna mot attacker från andra folk. De många krigen kostade mycket pengar. Stadsförvaltningen och det kejserliga hovet slukade också stora summor. Därför tvingades befolkningen att betala högre skatt. Utöver de höga skatterna drabbades romarna av hög inflation. Romarna importerade varor från andra länder. Varorna betalade de med guldmynt och silvermynt. För att ha råd att betala varorna drygade kejsarna ut guldet och silvret med billigare metaller. Därför försämrades myntets värde. Detta ledde till en kraftig inflation. Romarriket föll sönder och delades i två delar.

DET ROMERSKA ARVET
Romarnas sätt att ordna och sköta om sitt rike blev en förebild för senare tiders Europa.
Romarnas världsvälde skapade i sig en dröm om att åter igen bygga upp ett liknande imperium. Därför kallade sig Karl den store och flera andra medeltida härskare sig för romerska kejsare, trots att deras riken låg mer norrut. Drömmen om ett enat Europa går att följa ända in i våra dagars EU.
Under Augustus regering skedde också något som i allra högsta grad skulle prägla framtidens Europa - Jesus födelse. Det skulle ge upphov till en ny religion - kristendomen. Den blev statsreligion i romarriket under några av d senare kejsarna på 300-talet. Från rom spreds kristendomen vidare ut i Europa och blev till sist en världsreligion.

Hur det var att leva i Rom

Att bo i Rom

De rika bodde i egna hus. Husen dem bodde i kallades för domus på latin.
Husen hade väggar, men inte öppningar mot gården. Dörrarna och de mindre öppningarna var alltid mot gården. När det blev sommar och för varmt för att bo i husen, så bodde de i villor på landsbygden. På taken på både villorna och husen, fanns det en öppning där regn regnade ner och bildade en bassäng. Runt husen fanns det mottagningsrum, matsal, sovrum, kök och toalett.
De flesta golven var täckta med fina mosaiker och på väggarna fanns det stora väggmålningar och de använde varm luft under golven för att värma upp husen. De fattiga romarna bodde i en Insulae. Insulae betyder "Hyreshus" på svenska. De flesta hyreshusen hade omkring 6 våningar och öppningar både små och stora, ut mot gatan och mot gården. Dessa hyreshus var dock dåligt byggda och rasade ibland. Hyreshusen var som små lägenheter där människorna bodde trångt.
De fattiga använde stora fat med träkol för att värma upp husen. Nackdelen med detta var att träkolen ofta ledde till bränder runt om i städerna.
De hade gemensamma toaletter på gården och de fick tag i vatten genom att kvinnorna gick och hämtade det från en lokalbrunn. På bottenvåningen av hyreshusen fanns det öppna butiker mot gatan som kallades för tabernae.

Kvinnan

I Rom var kvinnans och mannens jobb uppdelade. Kvinnan stannade hemma och tog hand om allt som hade med hemmet att göra medans mannen var ute och jobbade.

Fast även då den romerska kvinnan tog hand om hemmet, så var hon mycket friare än kvinnorna i Grekland. Den romerska kvinnan hade bland annat rätt att röra sig utanför hemmet och hon fick följa med sin man på fester, skådespel med mera. Men hon fick däremot inte säga sin sak i domstolen och hon hade inget inflytande i den politiska delen Rom.

Om kvinnan levde rikt, så var det hon som bestämde över slavarna. Kvinnan hade också ansvar över att maten skulle räcka och att det kom nya kläder till familjen.

Husmodern var den som skulle upprätthålla kontakten med förfäderna. Husmodern var alltså hemmets prästinna. Hennes största uppgift var att få barn för att släkten skulle leva vidare. Så de romerska kvinnorna levde nästan hela sin liv gravida under denna tid.

Denna uppgift ledde också till att många kvinnor dog i barnsäng, Det vill säga efter eller under tiden som barnet föds. 

Kvinnorna var oftast klädda i en tunika med långa ärmar av antingen linne eller ylle. Över detta klädesplagg bar de ett stort tygstycke och ibland en mantel också. Den romerska kvinnan ägnade mycket tid varje dag på att sätta upp sitt hår på olika sätt och göra den fint.

Mannen

Mannen vaknade tidigt på morgonen för att kunna komma till sitt jobb.
De fattiga jobbade till exempel med, byggnadsarbete, hantverkare, hamnarbete och gruvarbete.
De rika jobbade med enklare jobb där de inte sysslade med kroppsarbete.
Han behövde bara ta emot klienter på förmiddagen. På eftermiddagen kunde både fattiga och rika män träffas i till exempel badhusen, biblioteken men också vid allmänna föreläsningar.
Mannen hade oftast på sig olika tunikor med en mantel ovanpå. Rika hade på sig en toga och en speciell mantel som draperades runt kroppen vid högtidliga tillfällen.
Togan var ett kännetecken av den frie mannen. Mannen hade ofta på sig olika smycken som ringar och spännen. Den romerske mannen var oftast kortklippt. Det är en tydlig skillnad mellan den romerska och grekiska mannen.

Barnen

Barn som levde i en rik familj hade en privatlärare som utbildade barnen.

Undervisningen skedde ofta utomhus där barn, både flickor och pojkar i olika åldrar undervisades på en och samma gång.

I början fick eleverna lära sig att läsa, skriva och räkna men i dom finare skolorna där i stort sätt bara barn från rika familjer fanns, fick man också lära sig om grekisk bildning i filosofi och litteratur. 

Barn som levde fattigt kunde inte gå i skolan för att familjen var för fattig. Det ledde till att de fick hjälpa deras föräldrar i deras arbeten.

Mat

God mat var en stor del i romarriket. Bröd var den viktigaste råvaran. Till brödet serverades bönor, rotfrukter, sallad med mera. De rika människorna åt ofta fisk.

Det som romarna drack till maten var antingen får- och getmjölk men också vin utspätt med med vatten.

Arbeten

Bagarna i Rom var jämnt upptagna. Eftersom bröd var en viktig mat och ungefär en miljon personen bodde i Rom, så var bagarna ständigt upptagna.
De som kunde, bakade såklart hemma men det var inte många som hade en ugn.
Bagaren fick säden från provinserna som sedan maldes på gården mellan stora kvarnhjul som drogs av åsnor men även slavar.
I bageriet, var många anställda. Deras jobb var att knåda degen och forma dem till bröd. Det var några särskilda personer som skötte om stenugnarna.
Priset bestämdes av vikten. Därför vägde man brödet innan det såldes.

Proletariatet var en grupp människor som var arbetslösa. Dessa människor ägde ingenting och levde på gatan. Om man hade tur, kunde man få tillfälliga arbeten när man var arbetslös. De arbetslösa levde i stort sätt på den mat som de styrande delade ut.

Slavarna var den lägsta samhällsklassen och kallades för verktyg.
Slavarna ägdes av andra personer och var därmed "ofria". Slavarna i romarriket kom på olika sätt. Några fattiga familjer, sålde sina barn till rikare familjer så att de skulle få pengar. Andra barn föddes hos en slavfamilj och växte därmed upp som en slav.
Romarriket var med i många krig där många av de fångarna som de fick under kriget, såldes som slavar. Slavarna i romarriket hade ingen rätt över huvud taget. De kunde misshandlas och även bli dödade av sin ägare utan några konsekvenser.

Soldaterna i romarriket var från början värnpliktiga bönder som i efterhand hade blivit yrkessoldater.
Soldaterna fick lön från en fältherre som ledde armén, men de levde framförallt på att plundra och lägga beslag på värdefulla ägodelar. Soldaterna var ofta i främmande länder, ute på krigståg men en stor del av tiden, tillbringades i härläger. Man kunde hitta de viktigaste härlägerna vid romarrikets gränser. Där vaktade soldaterna gränsen medans de blev utbildade till strid.
Soldaterna odlade sina egna grönsaker och födde upp sina egna djur men härlägren drog också till sig folk som ville sälja sina varor till soldaterna.

Rom

I rom så gick det åt mycket vatten så dem byggde vattenledningar som ledde färskt vatten från bergen till städerna. ledningarna kallades för akvedukter och bestod av rännor av sten dem som var på pelare. Romarna hade byggdet ledningarna så det alltid ran färskvatten.

Romarna var inga bra arkitekter och byggmästare, utan bar uppfinningar. Dem gjorde plog hjulet som drogs av oxar. Med plog hjulet blev det lättare att plöja mark. Dem utvecklade vattendrivna kvarnar och en enkel skördemaskin. Skördemaskinen bestod av en trästång på hjul där satt ett vassa knivblad. Romarna lärde sig att blåsa glas. romarna gillade de färgat glass.

Vägarna i Rom det var viktiga för soldaterna i armen. Armen skulle fort kunna fara till riket  på vägarna om det blev krig eller annat       

Romarna gillade att hålla sig ren därför bodde de flesta i hyreshus. Dem brukar  bada i badhus som kallas för termer. Där badar man offentligt man kan bada i varm bad och få massage. Det fungerade som en social plats. Man gick till offentliga toaletter.

Det fanns mycket skog men romarna högg ner det för bränsle. Dem behövde det för att värma badhusen. Och för att smälta alla malmer. Då när dem hade högt ner alla träd blev det svårt att leva under vintern. 79.e.kr fick vulkanen vesuvius ett extremt utbrott då fick Pompeji fly. I dag ligger Pompeji begravd under aska. När värmde upp malmen då blev det kvar slaggprodukter. Det blev för stora slagghögar så det läckte ut i naturen.

romarrike faller

hur romarriket föll

romarriket föll igenom att de var mycket krig inom riket som kostade mycket pengar så de hade lite pengar så då höjdes skatten och pengar blev mindre värda men kosten på allt höjdes. Och med så lite pengar blev de attackerade som de aldrig hade blivit förr. Tillslut så delades romarriket in i två delar för att de inte gick och hålla allt samman.

Det romerska arvet vad vi ärvde av romarriket

beundran över romerska statens organisation

då de hade ett sätt att hålla ihop riket och sköta om det

drömmen om ett europeiskt jätterike 

som romarna fortfarande hade velat bygga upp igen

kristendomen

På Augustus tid så kom Jesus födelse som blev en stor religion i romarriket och som sedan spreds och blev en världs religion

Så här byggdes Rom

ROM
Romarna är mest kända för sin byggnadskonst. Romarna utvecklade byggnadsprinciper som andra folk börjat med, till exempel konsten att bygga valv. Romarna lärde sig bränna tegel och blanda cement. Tegel gjorde de av lera som packades i formar och sedan brändes i en ugn. Med hjälp av tegel och cement kunde de bygga större, högre och mer komplicerade byggnader än tidigare.

Romarna gjorde nya vägar kors och tvärs genom sitt stora rike. Detta var viktigt för att soldaterna i armen snabbt skulle kunna färdas till rikets alla delar när krig eller uppror hotade. Vägarna var breda och belagda med platta stenar. Många vägar gick från Rom ut i landet. En av de mest berömda vägarna var Via Appia som gick från Rom söderut. "Alla vägar bär till Rom" blev ett uttryck som tydligt talade om hur landets vägnät såg ut.

Människornas sätt att leva och arbeta i städerna och landsbygden, utsatte naturen för stora påfrestningar. Miljöförsörjningen blev ett växande problem problem i romarriket. Människor och natur i romarriket hotades inte bara av miljöförsörjning utan också av naturliga katastrofer. År 79 e.kr. fick vulkanen Vesuvius ett våldsamt utbrott. Lava och aska begravde städer bland annat staden Pompeji. På grund av Vesuvius utbrott vet vi idag mycket om det dagliga livet i romarriket. Under askan har nämligen hus och föremål bevarats och sedan grävts ut av arkeologer.

Så här roade man sig i Rom!!!

De gick på gladiatorspel ,idrottstävlingar och teater. De anordnade också processioner och fester vid religiösa helgdagar eller för att fira framgångsrika fältherrar.
gladiatorspelen de var en kamp om liv och död. Den största arenan som var i rom hette Colosseum och fick plats med 45 000 människor. Människorna kämpade på liv och död i arenan inför jublande publik.

Romarna ville inte bara roa sig utan liksom grekerna fundera om vad som var meningen med livet. De tog mycket av sin kultur, konst och kunskap från grekerna De beundrade grekerna.

De hade också hus gudar romarna varje familj hade sin egen husgud och ande som skyddade huset och matförrådet. Varje dag offrade man något i ett litet altare till sin husgud. Om man ville veta något kunde man gå till ett tempel och offra ett djur så kunde någon spå ens framtid. Romarna hade tagit över de grekiska gudarna.

En religion som kom österifrån, från den romerska provinsen Palestina och de var kristendomen. Till rom spred berättelsen om Jesus död och hans uppståndelse. Många av romarna lockades av evigt liv efter döden. De tilltalades också om tankarna av Jesus om att alla människor hade samma värda. Som skiljde sig mycket från det krigiska och klassindelade romerska samhället.

Bygga rom

Att bygga rom

Uppfinningar/tekniker

Några uppfinningar som romarna kom på var vattenledningar, bränna tegel, blanda cement, plog på hjul, harven och vattendrivna kvarnar. 

Annat

vägarna bär till rom betyder att rom hade så riktigt många vägar kors och tvärs.

Ett stort hot i romarriket var miljöförstöringen den uppstod för att de högg så mycket ved till bränsle år städer och gruvor som man hade massa oanvändbar malm som man inte kunde använda så de började läka ut massa giftiga gaser i naturen och floder

Romarriket hur de levde

Romerska städer var byggda kring ett stort torg, som kallades forum. Där fanns tempel till stadens skyddsgud och rådhus en domstol fanns också. På det här torget träffade man bland annat släkt, vänner och klienter till inköp. Och i närheten av torget så låg bibliotek och badhus som var offentliga. Det fanns även saluhallar där man kunde köpa allt möjligt de var flera våningar. De rika familjerna bodde i egna hus. De husen var kallade på latin för domus. Huset hade inga öppningar mot gatan men den hade dörrar och mindre öppningar mot gården. Och på sommaren så flyttade man till landsbygden. Stadens villor och husen var byggda nära ett stort rum som hette atrium.I taket fanns en öppning och regnvattnet samlades upp i en bassäng under öppningen. Runt atrium fanns mottagnings rum,matsal,kök,sovrum och toalett. De här rummen var ofta vackra golven var täckta med mosaiker och väggarna var målade med väggmålningar. Visa hus var uppvärmda med varm luft under golven. De som var fattiga bodde i hyreshus de kallades även insulae. De var upp till 6 våningar höga och de var ofta dåligt byggda och rasade ibland samman. i hyreshusen fanns det små lägenheter och de som bodde där bodde trångt. De värmde husen med öppna fat med träkol och de orsakade ofta bränder i städer.

I rom hade de mycket klara arbetsfördelningar mellan män och kvinnor. Kvinnorna styrde hemmet.
Hon skulle sköta allt arbete i hemmet och i rika familjer styrde hon över slavarna. Kvinnan hade också ansvar för att maten skulle räcka och hon såg till att man gjorde kläder. hennes uppgift som var viktigast i emellertid var att föda barn för att släkten skulle leva vidare. kvinnorna var gravid i en stor tid av sitt liv och den var många som dog i  barnsäng. De romerska kvinnorna hyfsat fri om man jämförde med de grekiska kvinnorna. Hon hade rätt att vara utanför hemmet och hon fick följa med sin man till fester,skådespel och liknande. mannen var inte kvinnans förmyndare. Men hon hade inge inflytande i de politiska livet och hon kunde inte tala för sin egen sak inför domstol. De romerska kvinnorna var kläd i en lång tunika med långa ärmar av linne eller ylle och över den hängde ett stort tygstycke och gärna också en mantel.


mannen i rom.

Mannen gick till sitt arbete tidigt på morgonen. De fattiga jobbade som byggnadsarbetare, hantverkare, hamnarbetare, gruvarbetare med mera. Rika män jobbade inte med kropps arbete. men under förmiddagen så var det hans skyldighet att ta emot sina klienter. Mannen klädde sig i olika tunikor och ovan på dem hade de en mantel. Vid högtidliga tillfällen hade de rika romarna en toga, en särskild mantel som draperades konstfullt runt kroppen. mannen var kort klippt från skillnad till den grekiska mannen.



barn

Barn till rika föräldrar hade skola med en privatlärare. Undervisningen skedde för det mesta utom hus och man hade bara några tygstycken som skydd mot gatans larm. Pojkar och flickor i olika åldrar undervisades samtidigt. Disciplin var hård och undervisningen var ganska enformig. De fick i vanliga skolor först lära sig om läsa, skriva och räkna. I finare skolor fick de också lära sig om grekisk bildning i filosofi och litteratur. De fattiga barnen fick inte gå i skolan de hjälpte sina föräldrar istället.