Uppdrag 1#2

Den högkultur som jag har studerat om är Egypten.
Det flesta i Egypten var bänder och var hemma och odlade eller födde upp djur. Man levde tillsammans med närmaste familjen, föräldrar, barn,  mor och farföräldrar. Det hade även olika samhällsklasser, och dom klasserna gick i.. slavar, bönder, hantverkare, skrivare, präster ämbetsmän och sist farao. Det är alla samhällsklasser.  Samhället styrdes av farao, dem hade diktatur med kungar och kejsare. Dom trodde på farao och lite andra gudar. Dom använde sig av hjulet och det har vi än idag. Det finns ganska så många mer uppfinningar

Romarrikets Fall

Romarriket Faller

Under 100-talet var Romarriket i sin bästa form, de var störst och mäktigast, men bara hundra år senare ändrades det.
Romarriket blev allt svårare att hålla samman, ekonomin blev svårt att hålla samman och miljöförstöringen blev allt värre.
Inbördeskrig startades och romarna fick det svårare att försvara gränserna mot andra attackerade folk.

Ekonomi

Romarriket var ständigt i krig, detta är en anledning till att ekonomin kraschade eftersom att krigen kostade mycket pengar.

Statsförvaltningen och det kejserliga hovet tog också mycket pengar.

Det gjorde att befolkningen blev tvungna att betala mer i skatt.

Romarriket drabbades också av en hög inflation vilket gjorde ekonomin ännu värre.

Inflation betyder att penningvärdet sjunker. 

Penningvärdet sjunkte för att Romarriket importerade mycket varor från andra läder. De betalade med guld- och silvermynt. Ekonomin var redan dålig och de var tvungna att betala, så kejsaren böt ut guld- och silvermynten mot billigare metaller.

Det gjorde att mynt värdet sjunkte och det var det som ledde till deras kraftiga inflation, med andra 

ord så blev priserna högre och penningvärdet blev sämre.

Förstörda jordar

Jorden hade brukats så hårt under flera år och så att jorden blev utarmade (förstörd och utan näring) och dessutom förstörde jorderosionen stora jordområden.
Detta ledde till att det inte gick att försörja hela befolkningen, vilket leder till att allt flera dör av svällt.

Yttre och inre strider

Under Augustus tid fram till 100-talet e.Kr. levde romerna i en fredlig period.
Romarna var ständigt ute och erövrade nya ställen, men de blev aldrig attackerade av andra folk.
Andra folk började att attackera Romarriket emellertid efter år 180 e.Kr.
Germanerna i norra Europa var ett av de folken som började att attackera Romarrikets gränser.
Det blev allt svårare för härskarna att hålla riket samman.
Ibland hände det att soldaterna bytte ut sina ledare och upphörde den nya ledaren till kejsare.
I vissa tillfällen var det mer än en kejsare i riket samtidigt. Det ledde till att soldaterna och deras ledare fokuserade mer på makten i Rom än att försvara gränserna, vilket ledde till att anfallande folk bara kunde gå in i landet.

Försöket att rädda riket

När Diocletianus var kejsare under 200-talet e.Kr. blev det lugnare i riket. 

Dicoletianus byggde upp ekonomin och fixade rikets problem genom att styra allt centralstyrt.

Den nya kejsaren försökte också kontrollera människors liv. Han bestämde hur mycket allt skulle kosta. Han kontrollerade också människornas lön. Men dessa beslut kunde inte han göra helt själv, så han fick hjälp av många ämbetsmän.

Riket delas

Alla problem och attacker som uppstod i Romarriket gjorde att det inte gick att hålla det stora riket samman.

Romarriket delades upp i två delar (Östrom och Västrom) år 395 e.Kr.

Rikerna fick varsin kejsare och huvudstad. Västrom fick Rom som huvudstad och Östrom fick Konstantinopel som är det nuvarande Istanbul.

Problem i länderna uppstod emellertid, speciellt i Västrom.

Germanerna fortsatte att attackera Västrom och år 476 e.Kr. störtades deras kejsare och riket faller.

Östrom var dock fortfarande kvar och utvecklades till en stormakt. Östrom gick inte under förrän år 1453.

Romerska arvet

Romarriket gick under för många år sedan, men deras byggnader och olika tekniker finns används fortfarande idag.

Romarriket kom till exempel på att om man bränner tegel och cement, så kan man bygga stora och utvecklade byggnader. Denna teknik lever fortfarande vidare i dagens samhälle och används till samma sak.

Denna teknik var så stabil så att om man skulle vilja åka till Rom, så kan man till exempel ta en titt i romarrikets största arena, som var arenan Colosseum. Arenan byggdes för många, många år sedan men står fortfarande kvar.

Romerna uppfann också badhusen där män kunde ta det lugnt. Badhus är idag ett stort intresse för barn, men används också för eliteidrotter som simning och fridykning.

Om romarriket inte hade funnits, så hade vi kanske levt på ett helt annat sätt.

Vi hade kanske aldrig kommit på att man kan bränna tegel och cement för att bygga byggnader och vi hade kanske aldrig ens tänkt på att badhus kunde vara en sak.

 

Byggnader i Rom

Bygga Rom

En av de saker som romarna är  väldigt kända för idag, var deras byggnadskonst.

Än idag står några byggnader kvar tack vare denna byggnadskonst.

Romarna lärde sig och började att använda bränt tegel och cement.

De tillverkade tegel genom att packa lera i formar som sedan brändes i en ugn.

De använde dessa tegelstenar för att bygga hus, men utan cement skulle det aldrig hålla för att tegelstenarna satt inte fast utan det.

Cement tillverkade de med släckt kalk och vulkanisk tuff, som är en bergart.

Tack vare detta, kunde romarna bygga större, högre och mera komplicerade byggnader än någonsin förr.
Det gick åt väldigt mycket dricksvatten och vatten till badhus i romerska städer.
Men romerna hade uppfunnit vattenledningar som ledde rent vatten från bergen till städerna.
Akvedukter betydde vattenledningar och kommer från de latinska orden aqua (vatten) och duco (leda/föra).
Akvedukterna bestod av rännor av sten  som byggdes på höga pelare som bands samman hav valv.
För att vattnet skulle kunna rinna med ett jämt flöde får källan till staden, så lutade man bara rännan lite grann.
Den längsta akvedukten som gick till Rom var 3.4 kilometer lång.
Vattnet samlades i stora reservoarer inne i ständerna som rann vidare till brunnar i olika platser i staden via rör.
Många av vattenrören som användes innehåll bly som är ett giftigt ämne.
Inland hände det att blyn blandades med vattnet vilket ledde till att människor som drack det blev
förgiftade.


För att soldaterna snabbt skulle kunna ta sig till Rom och meddela att det är dags för krig eller uppror hotade, så anlade de nya vägar kors och tvärs genom riket.
Dessa vägar var breda och gjorda av platta stenar.
Via Appia var en kändare väg som gick från Rom och söderut.
Alla dessa vägar som gick till och från rom ledde till att ett ordspråk startade när man skulle beskriva hur landets vägnat såg ut. Detta ordspråk löd "Alla vägar bär till Rom".

Miljöförstöring

Naturen försämrades tack vare människornas sätt att arbeta och jobba.
Miljöförstöringen blev värre och värre hela tiden.
Den Italiska halvön hade gott om skog i början tills romerna började att hugga ner den för att få bränsle. Ved behövdes konstant för att kunna värma upp vattnet badhusen och ugnarna i bageriet.
Ved behövdes också för att smälta järnmalm och andra malmer i gruvorna.
När skogen var borta, så fanns det inget som skyddade jorden under vinterns stormar och regn. Detta ledde till jorderosion, vilket betyder att det översta lagret jord sköljdes bort.
När Romerna tog över Nordafrika, så fanns det mycket träd där. Men efter ett par år så var de nerhuggna för att få ny åkermark. Det ledde också till en jorderosion som gjorde Nordafrika till en öken.
Romerna utrotade också många djur som de jagade eller fångade och sedan skickade till Rom.

Romerna bröt mycket järnmalm, kopparmalm och guld i olika gruvor för att få tag i olika metaller.
När man hettade upp malmerna för att det skulle bli rent, så bildades slaggprodukter (Oanvändbart material som blev över).
Slagghögar bildades vid gruvorna. Från dem, läcktes giftiga ämnen ut som bly, kvicksilver och arsenik.
Byborna effekterade också miljön när de slängde sopor ut på gatan och i floder.
Floderna blev förstörda och gjorde både fiskar och människor sjuka.

Underhållning och Tron

Romerna roar sig

Teatrar, idrottstävlingar och gladiatorspel var en stor del av Rom då romerna älskade att roa sig.

Romerna anordnade också bland annat fester vid högtidliga tillfällen.

Romerna älskade att roa sig så mycket att det sattes folk liv på spel.

Ett bra exempel på detta är Gladiatorspelen.

Gladiatorspelen utspelades i arenan Colosseum som var den största arenan i Rom.

Arenan rymde ungefär 45 tusen jublande romer som ville underhålla sig.

I gladiatorspelen stred oftast man mot man, men i bland hände det att en person stred mot vilda djur.

Dessa djur var till exempel lejon och björnar.

Gladiatorerna som stred mot varandra var antingen slavar, krigsfångar eller förbrytare som blev tvingade att kämpa för sitt liv för folkets underhållning.

Dessa folkgrupper som skulle bli gladiatorer, skickades till en gladiatorskola där de skulle få lära sig lite om spelet. När de hade fått denna "utbildning", så var det dags att gå in på banan och göra sitt bästa för att överleva.

I slutet av spelet var det bara en gladiator kvar. Men det var inte riktigt helt över än. 

Åskådarna som hade varit och kollat på spelet, skulle får rösta ifall de tyckte att den sista gladiatorn skulle få leva eller inte.

Åskådarna skulle göra tumme upp eller tumme ner. Tumme upp betydde att gladiatorn skulle få leva och tumme ner betydde döden.

En annan typ av underhållning som människorna gick på var cirkusar.

Cirkus Maximus var en annan arena där folket kunde underfålla sig med spännande tävlingar.

I arenan kördes bland annat hästkapplöpning. I hästkapplöpning, var det 2 eller 4 hästar framför varje vagn. Spelet gick ut på att vara först i mål och skulle det vara så att någon ramlar av sin vagn, så kunde personen bli överförd och dödad.

Publiken hade favoriter och slog vad med andra om vem som skulle vinna.

De i publiken hade en fana med samma färg som deras favorits tunika för att visa vem de hejade på.

Religionsblandning i riket

Efter ett tag började romerna liksom grekerna, fundera på meningen med livet.

Romerna beundrade grekerna väldigt mycket. Det ledde till att romerna tog mycket av kulturen och kunskapen från grekerna. De tog också deras deras konst, religion och filosofi.

Romerna trodde att alla familjer hade en husgud och andra andar som skyddade hemmet och matförråden.

I varje hem fanns ett litet altare där man offrade någonting till gud varje dag.

Om det var någonting som man ville veta om gudarnas vilja, så kunde man offra ett djur i ett tempel.

I templet kunde man be särskilda personer att spå ens framtid i offerdjurets inälvor. 

Alla familjer hade sina egna gudar, men det fanns också gudar och gudinnor som gällde över hela romarriket.

Romernas gudar var också tagna från Grekland bara att de hade romerska namn.

Den största och mäktigaste guden var Jupiter som motsvarade grekernas Zeus. Två andra viktiga gudar var Mars, som var krigets gud och Venus som var skönhetens och kärlekens gudinna. När romarriket blev större, så kom soldaterna från romarriket i kontakt med andra religioner från öst som de sedan tog med sig tillbaka till Rom.

Kristendomen var en religion som kom från öst till Rom. Berättelserna om Jesu död och uppstående lockade många romer till denna religion.

Man pratade också om att Jesus tänkte att man skulle satte kärleken i mitten och att alla är lika mycket värde. Att alla var lika mycket värda var en sak som skiljde sig väldigt mycket eftersom Rom bland annat hade klassindelningar. Många kvinnor och lägre samhällsklasser gick med i kristendomen tack vare denna tanke.

De kristna hade det svårt i början eftersom de vägrade att dyrka kejsaren som en gud, men på 300-talet blev det tillåtet för kristna att utöva sin religion. Det gjorde att de kristna kunde öppet förkunna sig religion. Tack vare detta, så spreds Kristendomen väldigt mycket och det blev hela tiden fler anhängare. Redan i slutet av 300-talet, hade Kristendomen blivit så stor, att det blev det ända tillåtna religionen.

Hur det var att leva i Rom

Att bo i Rom

De rika bodde i egna hus. Husen dem bodde i kallades för domus på latin.
Husen hade väggar, men inte öppningar mot gården. Dörrarna och de mindre öppningarna var alltid mot gården. När det blev sommar och för varmt för att bo i husen, så bodde de i villor på landsbygden. På taken på både villorna och husen, fanns det en öppning där regn regnade ner och bildade en bassäng. Runt husen fanns det mottagningsrum, matsal, sovrum, kök och toalett.
De flesta golven var täckta med fina mosaiker och på väggarna fanns det stora väggmålningar och de använde varm luft under golven för att värma upp husen. De fattiga romarna bodde i en Insulae. Insulae betyder "Hyreshus" på svenska. De flesta hyreshusen hade omkring 6 våningar och öppningar både små och stora, ut mot gatan och mot gården. Dessa hyreshus var dock dåligt byggda och rasade ibland. Hyreshusen var som små lägenheter där människorna bodde trångt.
De fattiga använde stora fat med träkol för att värma upp husen. Nackdelen med detta var att träkolen ofta ledde till bränder runt om i städerna.
De hade gemensamma toaletter på gården och de fick tag i vatten genom att kvinnorna gick och hämtade det från en lokalbrunn. På bottenvåningen av hyreshusen fanns det öppna butiker mot gatan som kallades för tabernae.

Kvinnan

I Rom var kvinnans och mannens jobb uppdelade. Kvinnan stannade hemma och tog hand om allt som hade med hemmet att göra medans mannen var ute och jobbade.

Fast även då den romerska kvinnan tog hand om hemmet, så var hon mycket friare än kvinnorna i Grekland. Den romerska kvinnan hade bland annat rätt att röra sig utanför hemmet och hon fick följa med sin man på fester, skådespel med mera. Men hon fick däremot inte säga sin sak i domstolen och hon hade inget inflytande i den politiska delen Rom.

Om kvinnan levde rikt, så var det hon som bestämde över slavarna. Kvinnan hade också ansvar över att maten skulle räcka och att det kom nya kläder till familjen.

Husmodern var den som skulle upprätthålla kontakten med förfäderna. Husmodern var alltså hemmets prästinna. Hennes största uppgift var att få barn för att släkten skulle leva vidare. Så de romerska kvinnorna levde nästan hela sin liv gravida under denna tid.

Denna uppgift ledde också till att många kvinnor dog i barnsäng, Det vill säga efter eller under tiden som barnet föds. 

Kvinnorna var oftast klädda i en tunika med långa ärmar av antingen linne eller ylle. Över detta klädesplagg bar de ett stort tygstycke och ibland en mantel också. Den romerska kvinnan ägnade mycket tid varje dag på att sätta upp sitt hår på olika sätt och göra den fint.

Mannen

Mannen vaknade tidigt på morgonen för att kunna komma till sitt jobb.
De fattiga jobbade till exempel med, byggnadsarbete, hantverkare, hamnarbete och gruvarbete.
De rika jobbade med enklare jobb där de inte sysslade med kroppsarbete.
Han behövde bara ta emot klienter på förmiddagen. På eftermiddagen kunde både fattiga och rika män träffas i till exempel badhusen, biblioteken men också vid allmänna föreläsningar.
Mannen hade oftast på sig olika tunikor med en mantel ovanpå. Rika hade på sig en toga och en speciell mantel som draperades runt kroppen vid högtidliga tillfällen.
Togan var ett kännetecken av den frie mannen. Mannen hade ofta på sig olika smycken som ringar och spännen. Den romerske mannen var oftast kortklippt. Det är en tydlig skillnad mellan den romerska och grekiska mannen.

Barnen

Barn som levde i en rik familj hade en privatlärare som utbildade barnen.

Undervisningen skedde ofta utomhus där barn, både flickor och pojkar i olika åldrar undervisades på en och samma gång.

I början fick eleverna lära sig att läsa, skriva och räkna men i dom finare skolorna där i stort sätt bara barn från rika familjer fanns, fick man också lära sig om grekisk bildning i filosofi och litteratur. 

Barn som levde fattigt kunde inte gå i skolan för att familjen var för fattig. Det ledde till att de fick hjälpa deras föräldrar i deras arbeten.

Mat

God mat var en stor del i romarriket. Bröd var den viktigaste råvaran. Till brödet serverades bönor, rotfrukter, sallad med mera. De rika människorna åt ofta fisk.

Det som romarna drack till maten var antingen får- och getmjölk men också vin utspätt med med vatten.

Arbeten

Bagarna i Rom var jämnt upptagna. Eftersom bröd var en viktig mat och ungefär en miljon personen bodde i Rom, så var bagarna ständigt upptagna.
De som kunde, bakade såklart hemma men det var inte många som hade en ugn.
Bagaren fick säden från provinserna som sedan maldes på gården mellan stora kvarnhjul som drogs av åsnor men även slavar.
I bageriet, var många anställda. Deras jobb var att knåda degen och forma dem till bröd. Det var några särskilda personer som skötte om stenugnarna.
Priset bestämdes av vikten. Därför vägde man brödet innan det såldes.

Proletariatet var en grupp människor som var arbetslösa. Dessa människor ägde ingenting och levde på gatan. Om man hade tur, kunde man få tillfälliga arbeten när man var arbetslös. De arbetslösa levde i stort sätt på den mat som de styrande delade ut.

Slavarna var den lägsta samhällsklassen och kallades för verktyg.
Slavarna ägdes av andra personer och var därmed "ofria". Slavarna i romarriket kom på olika sätt. Några fattiga familjer, sålde sina barn till rikare familjer så att de skulle få pengar. Andra barn föddes hos en slavfamilj och växte därmed upp som en slav.
Romarriket var med i många krig där många av de fångarna som de fick under kriget, såldes som slavar. Slavarna i romarriket hade ingen rätt över huvud taget. De kunde misshandlas och även bli dödade av sin ägare utan några konsekvenser.

Soldaterna i romarriket var från början värnpliktiga bönder som i efterhand hade blivit yrkessoldater.
Soldaterna fick lön från en fältherre som ledde armén, men de levde framförallt på att plundra och lägga beslag på värdefulla ägodelar. Soldaterna var ofta i främmande länder, ute på krigståg men en stor del av tiden, tillbringades i härläger. Man kunde hitta de viktigaste härlägerna vid romarrikets gränser. Där vaktade soldaterna gränsen medans de blev utbildade till strid.
Soldaterna odlade sina egna grönsaker och födde upp sina egna djur men härlägren drog också till sig folk som ville sälja sina varor till soldaterna.

Romarriket. Inbördeskrig och republiken blir kejsardöme

Samhällsklasser

Samhällsklasserna i Romarriket kallades för hierarki. Högst upp i hierarkin var jordägare. Att äga jord i romarriket var det främsta tecknet på rikedom. Under Jordägarna är Handelsmännen, Officerare och lokala Ämbetsmän.  Under dem kom Hantverkarna och bönderna. Sedan kom slavarna.

Skillnaden mellan klasserna var väldigt stor. En väldigt liten grupp var otroligt rika medans vissa satt ute på gatan och svälte. 

Inbördeskrig

När romarriket växte började folket i medel- och underklassen ställa krav på att få vara med och bestämma och att få vara ämbetsmän. De gillade inte häller att människorna i de rika klasserna blev att rikare medans de själva hade svårt att försörja sig.

Bönderna 

Bönderna var en av de grupper som fick det allt svårare att försörja sig. De blev tvungna att vara soldater i armén och tvingades vara borta från sina gårdar under långa perioder, vilket ledde till att gården var förstörd när de kom tillbaka. De kunde försöka att odla om marken, försöka att hitta någon ny mark eller ett nytt yrke. Hantverkare och arbetare fick konkurrens när bönderna flyttade in.

Det fanns inte många arbetstillfällen, vilket ledde till att många fick tillfälliga arbeten eller så fick te sitta på gatan och tigga.

Slavarna gör uppror

Nya strider bröts ut och denna gång var det från slavarna. År 73 f.Kr. gjorde en grupp slavar uppror som slaven Spartacus ledde. Slavarna startade ett värvningståg bland de fattiga i landsbygden och många förenade sig med slavarna.

Slavarna marscherade mot Rom, men efter två års krig vann den romerska armén över slavarna.

Spartacus dödades och flera tusen av överlevarna korsfästes längs vägen till Rom.

Ännu en gång hade överklassen visat sin makt över underklassen.

Republik blir kejsardöme

Caesar

En man som hette Julius Caesar, var en a de männen som tillhörde överklassen och han ville genomföra reformer för de fattiga. Julius var en fältherre som erövrade stora områden, till exempel Gallien. Han skaffade sig rikedomar och en armé av lojala soldater.
När han återvände till Rom, tog han med sig sin armé. Det gjorde han så mäktig, att han blev diktator.
Han blev mycket populär som diktator eftersom att han delade ut gjord till de fattiga.
Detta gjorde att senatorerna blev rädda över att förlora sitt inflytande i Rom.
Det gjorde att några senatorer slog sig samman och mördade Julius Caesar år 44 f.Kr.

Augustus

När Caesar dog, tog hans adoptivson Augustus över riket. Caesars mål under åren var att bryta senatens makt och det fortsatta Augustus med. Augustus tog makten genom att samla på sig flera uppdrag i riket.

Augustus blev överbefälhavare över armén och han utsågs till senatens främste ledamot.

Han tilldelades också samma rättigheter som folktribunerna och fick till och med andra ämbetsmäns uppgifter.

Han utsågs även till överstepräst. Detta innebar att han blev diktator och räknas som Roms första kejsare.

Kejsarens uppgift var att utse egna ämbetsmän som tog han om rikes ekonomi och ledde armén.

På det sättet fick han kontroll över hela riket. Tack vare Augustus, inleddes en period av fred på 200 år. Denna period kallades för "pax Romana" som betyder "Den Romerska freden".

Det var lugnt i riket och handeln och kulturen växte. Under tiden som det var kejsare, samlades allt mer makt och rikedom in till kejsaren själv.

Kejsaren utsåg oftast sin egna som till efterträdare, men ibland hände det att någon annan fick det.

Folket i romarriket såg kejsaren som en gud och började att dyrka honom som en.

Maya

Jag har studerat och samlat fakta om Maya och Mayaindianerna.

Religion
Religionen spelade en viktig roll i Mayas värld, kanske var den en bidragande orsak till att stammarna började bilda stadsstater. I dessa byggde de tillsammans enorma pyramider och tempel till gudarnas ära. Mayakulturen i Centralamerika varade i flera tusen år och var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska indiankulturerna. Mayaindianerna bestod av olika indianfolk som delvis hade en gemensam kultur. Mayariket  bestod av många stadsstater i nuvarande Mexiko, Guatemala, Honduras, Belize och El Salvador. stadsstaterna påmindes om dem som fanns i Grekland.

Samhällsklasser 

Mayaindianerna var uppdelad i fyra samhällsklasser, det fanns bönder, slavar, präster och statsledare. Bönderna bodde och skötte om sina egna lantbruk, odlade majs och bad till majsguden för att få en bättre skörd. Stadsledarna dom bodde bäst, dom tog hand om staden och hade högst makt. Prästerna dom hade det bra inte lika bra som stadsledarna. prästerna dom var väldigt smarta och bra på matte. slavarna dom jobbade åt bönderna och dom kunde bli offer till gudarna.

Gudarna
under mayaperioden hade de utvecklat sin arkitektur till stora tempel och pyramider som de byggde för att ära sina gudar. Gudarna var föreställda i blandad mänsklig och djurisk form. Det var himmels-, fruktbarhets- och dödsgudarna som dominerade. Det offrade blodsoffer till gudarna. 

Uppfinningar 

Mayafolkets lärda var intresserad av tidens gång. De framställde kalendrar som byggde på astronomiska observationer av solens och månens rörelser. Mycket känd är Tzolkinkalendern som bestod av 13 stycken 20 dygnsperioder som alla dagar är namngivna och representeras av var sin glyf i mayaskriften.

Vad odlade dom?

De byggde upp små städer med odlingar och de började transportera varor. De odlade majs, bönor, grönsaker (som paprika och squash) men också frukter.


hur föll civilisationen? 
civilisationen föll när det mellan 800 och 1000 e kr regnade 40% mindre vatten så att allting torkade ut. mayafolket blev så mäktiga att det till slut blev klasskillnaden bland folken. så levde de i flera hundra år tills miljöförstöring som försvann av jorden. det gjorde då att skördarna minskade och städerna övergavs. när spanjorerna kom fanns det inte mycket kvar av deras kultur så spanjorerna tog över.

Indien / Indusdalen

Indien / Indusdalen

Hej och välkommen till vårat tema med högkulturer. I detta området har vi studerat olika tidiga civilisationer som levde för många år sedan. 

Jag har då studerat Indien och städerna där, som runt ca. 5000 år f.Kr blev befolkade. Det började flytta in människor till Indien för att få tillgång till floden Indus. Floder leder till lyckat jordbruk. Området kring Indus, kallades för Indusdalen. Man ville oftast odla, därför att det gav mest resurser på den tiden. Innan människorna flyttade in, fanns det massor av skog och djungel. Men det dröjde inte länge innan människorna började hugga ner dessa och utnyttjade träden och områdena till sin odling och jordbruk, för att få åkermark. Folket kring Indus började bygga kanaler från floden, långt in på land. Man byggde även bevattningsanläggningar för att konstbevattna sina skördar och odlingar.

Städer

Människorna i Indusdalen bodde i enorma städer där upp till 40 000 människor kunde leva. Forskare har grävt fram kvarlevorna av två städer som började byggas redan runt 3000 år f.Kr. Städerna heter Mohenjo-Daro och Harappa. Eftersom forskare aldrig har lyckats tyda indusfolkets skrift, vet man inte så mycket om den här tiden eller folket.

Mohenjo-Daro hade breda gator som gick långa sträckor mellan norr och söder, Mellan öst och väst gick smalare gator. På det sättet delades staden in i kvarter.

Samhälle

Omkring 1700 år f.Kr kom ett främmande folk, arierna, in i landet norrifrån och tog makten med våld. Arierna var ett krigsfolk som levde som nomader (en folkgrupp som inte lever på endast ett ställe, alltså flyttar runt hela tiden) och försörjde sig på boskapsskötsel. De bosatte sig i små byar där de blev risodlare.

Männen plöjde åkrarna med enkla plogar dragna av oxar. Ris-plantorna drevs upp på mindre jordbitar och sedan planterade kvinnorna dem på fälten. Sedan skulle fälten stå under vatten ända tills ris-plantan blommade. Efter blomningen skördades riset och tröskades för att man skulle komma åt riskornen. Detta sätt att leva i små byar är fortfarande typiskt på den indiska landsbygden.

För att arierna skulle kunna behålla makten, så var de tvungna att kontrollera draviderna (den ursprungliga befolkningen). De gjorde detta genom att bland annat dela in befolkningen i olika klasser, som var kallade kaster. Den högsta kasten bestod av präster, efter den följde krigarkasten och till den tredje kasten räknades köpmän, hantverkare och bönder. Draviderna var oftast i den fjärde kasten, tjänare. Arierna delade in sitt egna folk i de tredje högsta kasterna.

Man föddes in i en kast och kunde inte byta kast. Man fick inte heller umgås med folk ur andra kaster, var man köpman fick man t.ex inte gifta sig med en kvinna ur tjänarkasten.

Det fanns också många människor som inte tillhörde någon kast alls. De kallades kastlösa och hade nästan inget värde i samhället.

Religion

Folket innan arierna hade olika religiösa traditioner, och sedan blandades de upp med ariernas religion och en tidig form av hinduism uppstod. Inom hinduismen hade tron på själavandringen stor betydelse. De handlingar man gjorde i sitt nutida liv, bestämde hur man skulle leva i sitt nästa liv. Den som hade levt ett syndfritt och rättvist liv, kunde födas i en högre kast medan den som levt ett mindre bra liv hamnade i en lägre kast eller så blev hen kastlös.

Omkring 500 år f.Kr. växte en ny religion fram i Indien som var buddhismen. Buddhismens idéer fördes fram av en man som hette Siddharta Gautama. Hans mål var att man skulle slippa återfödas. Han menade att man kunde frigöra sig från själavandringen.

Man var tvungen att motarbeta sin livstörst (längtan efter saker, upplevelser och annat som binder människor vid livet). När Gautama efter många år själv uppnådde ”den högsta insikten” blev han en buddha, en upplyst. Buddhas lära spreds både inom och utanför Indiens gränser.

Några gudar de trodde på var Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi från Hinduismen. Inom Buddhismen fanns det egentligen ingen gud, utan Siddharta som var en upplyst stod i centrum. Han var mer en läromästare och förebild som visade hur en buddhist skulle leva.

Inom Hinduism så får de kontakt med sina gudar genom att be och att offra. Det finns många gudar, och de flesta hinduer ber till den guden eller gudarna som passar bäst för just den dagen. Därför tillber de flesta till många gudar. Tillsammans med bön offras ibland mat och även blommor till gudarna som i gengäld välsignar maten.

Alla gudar firas vid sina egna speciella högtider.

När man dör, så tror buddhisterna på återfödelse, om man inte har befriat sig själv från samsara. Hinduerna tror också på återfödelse, men de tror även på att man kan hamna på platser som himlar och andra platser för en viss tid, och sedan återvänder man till jorden. En tredje tanke är att man träffar den Gud som människan tillbett under sitt liv, och får därför leva med den Guden. En fjärde tanke är att människan inte återföds till jorden, utan blir en del av den gudomliga kraften Brahman.

Brahman betyder ”världssjälen”, världsalltet, den gudomliga verkligheten. Kommer man till brahman så har man vunnit atmans sanna värde. 

Mayafolket Joakim

Mayafolket

I detta dokument kommer jag berätta lite om mayafolket, jag kommer bland annat berätta religion, levnadsförhållanden, samhällsklasser, samhället, uppfinningar/produkter och hur denna kultur försvinner. 

Samhällsklasser                         

Mayasamhället var uppbyggt på fyra olika samhällsklasser, det fanns bönder, slavar, präster och statsledare. Slavarna hade det dåligt, de blev oftast körda med och hade det väldigt dåligt, de blev också oftast offrade till solguden Ah Kinchil. Bönderna hade ett väldigt simpelt och enkelt liv, de byggde sina hus, de odlade din mat och de levde i samhället som en normal person. Jämfört med bönder bodde prästerna väldigt bra, de mesta präster hade också väldigt bra kunskaper som matematik och astronomi, man har hittat bevis av att präster kunde se hur månen rörde sig och med hjälp av det räkna ut att en solförmörkelse kommer ske om 30 år. Präster kunde också kommunicera med gudar. Statsledare hade det bäst, deras roll i samhället var att styra över riken och skydda invånarna.
                                       

Levnadsförhållanden

Den största delen av folket levde som bönder, de hade som sagt ett väldigt simpelt liv, de odlade mycket, bland annat odlade de majs, avokado, kakao och papaya. Det de odlade brukade de oftast äta själv inom familjen fast om det behövdes så skulle de sälja eller byta det mot andra nödvändiga saker. Varje nygift par var tvungen att bygga ett nytt hus mittemot föräldrarna (Det spelade ingen roll om vilkens föräldrar), varje hus hade två rum,ett av de var köket och det andra var ett sovrum som alla i familjen sov i.

När någon släcktmedlem dog så begravde man de under golvet under sitt nuvarande hus, man gjorde detta för att visa respekt för de döda fast också för att det var det enda sättet folk begravde människor. Man gjorde detta tills huset började lukta väldigt illa, då byggde man ett till hus som man gjorde exakt samma sak med.

 Kläderna under denna tiden var väldigt enkla, de bestod mest av ihop sydda tygbitar med hål i, nålarna de använde kunde bestå av ben från djur. Vissa föräldrar försökte få bebisarnas huvud att bli avlångt med hjälp av att spänna fast plankor i pannan på de, de gjorde detta för att ge bebisarna samma profil som deras majs gud som var mayaindianernas viktigaste gud. 

Hur styrdes samhällen?

Mayasamhället/mayastäder styrdes av en sorts person, den personen var "statsledare", statsledaren bestämde om hur saker skulle vara och vem som skulle bli avrättad om det hade begått ett brott. Mayasamhället hade en liten röst som kunde ge förslag fast det var mest diktatur, statsledaren gjorde vad han/hon ville och alla lyssnade för att de var för rädda att inte lyssna.

Religion?

Mayaindianerna hade många olika slags gudar, exempel på gudar kan vara Ah puch, Ah kinchil, Tohil och Xbalanque. Ah puch var en dödsgud som härskade över Metnal, Metnal var en av de nio våningarna av deras helvete. Man vet ej vad som hände i Metnal fast man fruktade det. Ah Kinchil var en solgud, på natten blev Ah Kinchil till en stor och fruktad jaguar gud. Tohil var eldens gud, det var han som gav mayaindianerna eld, det sägs också att han kunde undervisa och ge råd till folk som stirrade in i elden. Man vet inte så mycket information om Xbalanque men man vet säkert att det var deras mångud

Det fanns många olika slags sätt mayaindianerna kunde få kontakt med gud, exempel kan vara uppoffringar, religiösa händelser eller högtider. Präster och ibland statsledare brukade hålla i dessa händelser. Uppoffringarna kunde vara objekt eller slavar från antingen krig eller brott.

Uppfinningar?

För sin tid var mayafolket väldigt utvecklat på vissa saker som till exempel astronomi eller matematik. Mayafolket hade lyckats få fram kalendrar som bestod av exakt 365 dagar, dessa kalendrar brukade se ut som ett hjul så dagarna går runt och runt i en evighet. Dessa kalendrar används för att bland annat se när religiösa och cermoniska händelser skulle inträffa. Mayafolket var faktiskt de första som kom på en nolla i siffersystemet, de hade från 0 till 20, med dessa siffror kunde de räkna alla tal. 

Vad odlade de?
Mayafolket odlade en ganska stor variation av frukter, de odlade bland annat majs, kakao, papaya, bomull och avokado. Denna skörd brukade ej säljas för att i de mesta fallen så var det den enda mat källan en familj hade, fast om det var nöd kunde man byta eller sälja det. Om man skulle byta något med någon från en annan stad var man tvungen att göra farliga resor genom djungeln,  faror kunde till exempel vara andra människor eller vilda djur.

Hur föll civilisationen?

Mayafolket föll på grund av en massa anledningar, en av de var aztekerna, de var som mayafolket fast mycket mer brutala. Det var ungefär år 850 efter Kristus som aztekerna kom. Detta var däremot inte det enda problemet för mayafolket, spanjorerna kom och erövrade allt i des väg. År 1530 hade spanjorerna nästan erövrat allting och år 1697 föll den sista staden. Det var också mycket torka så de fick mindre mat under denna tid, detta leder till svält. Man kan säga att de tre anledningarna att mayafolket föll var svälta, aztekerna och spanjorerna.

John : R /Indien

Indusfolket 

 Området kring floden Indus på indiska halvön och det börjades befolkas under 5000f.kr.
Folket i Indusdalen boode i stora städer. I de största städer kunde det bo upp till 40000 människor.
Dem rikas hus var gjort av bränt tegel och hade oftast två våningar. Det hade badrum och toalett i husen och det fanns vattenledningar.

Samhällsklasser

Deras samhällsklasserna är präster, krigare, köpmän, hantverkare, bönder, tjänare och kastlösa.

Religion

Omkring 500f.kr växte en ny religion fram i Indien, buddhismen. buddhismens ideer fördes fram en man som hette Siddhartha Gautama. Hans mål var att inte återfödas.

Uppfinningar

Från dammarna grävde man kanaler ut till fälten. Mellan dammarna och kanalerna hade man slussar, en slags tunnlar under jordvallarna som kunde öppnas och stängas.

Odling

Dem odlade spannmål och bomull. När dem skörde så hade dem vattenbufflar och kor till hjäp.

Dem solde dyrbara krydor som kanel och peppar så vidare...

Varför kulturen försvann

Man vet inte hur eller varför kulturen försvann en av teorier är att dem hamnar i krig när Ariena är och hämtar mat. Då blev dem besegrade.

Kina

Kulturen som jag tidigare har arbetat med är Kina. I Kina så levde inte människorna speciellt bra, det var ofta missväxt och många fick gå runt hungriga, varje dag. Det var även många översvämningar och mycket krig som kunde förstöra hela byar och släkten. Befolkningen i Kina gick från 48 miljoner invånare till 16 miljoner bara på grund av alla naturkatastrofer och krig. Inom kulturen fanns det mestadels bönder som var mycket fattiga. De bodde ute på landsbygden och många av bönderna blev tvungna att bo i jordhålor på grund av deras dåliga ekonomi. Många blev även tvungna att sälja sina barn som slavar för att för att få ihop pengar till att överleva.

Under den tiden var Kina uppdelat i fem samhällsklasser, de fem klasserna var köpmän, hantverkare, bönder, medlemmarna av den blivande klassen och kejsaren. Högst upp i rangordningen var kejsaren som ansåg sig vara himlens son och hade mycket makt. Medlemmarna av den blivande klassen kom näst, de var de enda som kunde läsa och skriva. Sedan kom bönderna, det var de som stod för matproduktionen och därför var de viktiga för resten av befolkningen. Sedan kom köpmännen som tillverkade saker alla behövde och sist kom köpmännen.

Det var kejsaren tillsammans med sina ämbetsmän som styrde över kulturen. Kejsaren ansåg sig vara mäktig och bestämde det mesta, alltså var det diktatur. Han var mycket stäng och kunde straffa folk genom att ta ifrån dem deras marker och tvinga dem att göra slavarbete.

Kineserna trodde på skapelsemyter som förklarade världens uppkomst. De trodde t.ex. att när Pan Gu (en av gudarna de trodde på) dog så förvandlades hans andedräkt till vind och moln, hans ögon förvandlades till solen och månen osv. Kineserna dyrkade även sina förfäder. Under långa ceremonier försökte man prata med sina förfäder och försöka få råd om livet och annat. De hade även olika skrivtecken som de trodde att de kunde använda för att få kontakt med förfäderna.

Kineserna var mycket uppfinningsrika. Några av deras uppfinningar är papper, boktryckarkonst, spadar, hackor, krutet, fyrverkerier, kompassen, siden osv. De sålde antagligen deras uppfinningar. De odlade saker som ris, korn, vete, råg, majs, bomull med mera.

Kulturen finns kvar än idag men har förändrats en del. Idag finns det inte kvar lika mycket slavarbete och bönder klarar sig bättre nu än vad de gjorde förr. Kineserna fortsätter med att uppfinna olika produkter och idag är Kina en världens största marknadsförare.

//Linnea Sundqvist 7a

KINA

Den högkulturen som jag har studerat om är Kina.
dom levde under att tjäna sina förfäder samt att dom var mycket fattiga eftersom att dom flesta var bönder och hade inte så mycket inkomster. Många var så fattiga att dom måste bo i jordhålor och somliga blev tvungna att sälja sina egna barn.
Människorna i Kina var uppdelade i fem olika samhällsklasser. Det var bland annat köpmän, hantverkare, bonde och medlem av den bildande klassen. Dom som levde som bäst i rangordningen stod kejsarna som folk trodde var benådade av gudar. Efter det kom den bildande klassen som var dom ända som kunde läsa och skriva och på grund av det så fick dom stor respekt. Sedan kom bönderna som stod för mat produktionen. Alla behövde mat så därför var bönderna ytterst viktiga. efter bönderna kom det hantverkare i klassen. Dom tillverkade saker människorna behövde.
I Kina hade dom en kejsare som dom dyrkade. Dom trodde att på grund av hans makt så var han benådad av gudarna. Och om dom trotsar honom så trotsar dom gudarna.
Dom trodde mycket på att dom skulle återförenas med sina förfäder efter döden i himlen. Därför tyckte dom att man skulle ta med sig jordiska ägodelar även i nästa liv. I Kina hade dom vissa gudar dom trodde extra mycket på som exempelvis Pan Gu. När Pan gu dog så förvandlades hans andedräkt till vinden och molnen, hans ögon blev sol och måne och hans svett blev till dagg osv. En annan gud som dom trodde på var Nu gu. Nu gu modellerade mänskliga figurer av lera som det sägs ska vara dom rika, dom fattiga människorna sägs vara dom som hon bara skvättade runt omkring sig när hon inte orkade mer. I Kina uppfann dom till exempel verktyg som till exempel spadar, hackor och plogspetsar till jordbruket. Före Kristus födelse uppfann även Kina krutet som vi i dagsläget har stor nytta av samt boktryckarkonsten. Kineserna odlade olika grödor som vete, majs och bomull samt att dom på sätt och vis odlade ris. Ris var väldigt viktigt för kineserna. Via handlingsvägarna så såldes det oftast exempelvis salt och spannmål. Dom färdades över kanaler och vägar som höll ihop dom större städerna.
Kulturen enligt mig har aldrig försvunnit bara förändrats och utvecklats genom tiden.

Indien /Ludvig 7a

Indusfolket

I Indien bodde folket i stora städer som hade runt 40 tusen invånare.
Två av dessa städer hette Mohenjo-Daro och Happara.
I Mohenjo-Daro gick det stora och breda gator från norr till syd och lite smalare gator från väst till öst. Detta delade in staden i regelbundna kvarter.
De rika bodde i mitten av staden i hus gjorda av bränt tegel. De flesta rika hade hus med 2 våningar, ett badrum med toalett, vattenledningar och kloaker medans de fattiga bodde i enkla hus som låg vid utkanten av staden. Det fanns också sädesmagasin där man förvarade säden. Detta går att jämföras med dagens banker.

Samhällsklasser

I Indien fanns det också samhällsklasser. Den högsta klassen var prästerna som i deras religion kallas för brahimer.
Den andra klassen var krigare och ämbetsmän.
Den tredje klassen var bönder, köpmän och hantverkare.
Den fjärde klassen var tjänare och slavar och den lägsta klassen var klasslösa/kastlösa.
I början levde ett folk som kallades för Dravider i Indien. Men under 1700 år f.kr. kom arierna (ett krigarfolk) till Indien och tag makten. De tog makten över befolkningen och marken, där de började att plantera för sig själva. Men för att få behålla makten och kontrollera Draviderna, skapade de samhällsklasser. Alla som tillhörde Arierna var i de tre högsta klasserna medans Draviderna var antingen tjänare/slavar eller kastlösa.

Religion

Folket i Indien trodde på Hinduismen. Forskare tror att Hinduismen skapades när arierna kom till Indien år 1700 f.kr. och deras religion blandades med Dravidernas. Man dagens Hinduer påstår att Hinduismen alltid har funnits. Arierna och Draviderna trodde på jättemånga gudar, men det finns 3 stycken huvudgudar. Dessa gudar är Brahma, Shiva och Vishnu.

Uppfinningar

Indusfolket uppfann uppfinningar som Tärningen och slussen. Tärningen använde de till olika bordspel. Slussarna använde de till att bestämma över vattnets riktning. När de kunde bestämma över vattnets riktning, kunde de konstbevattna fälten. Men detta funkade inte så bra för att vattnet som de konstbevattnade med var saltvatten, så när vattnet avdunstade på sommaren var det bara ett täcke med salt på fälten, vilket förstörde fälten.

Odling

I Indusdalen odlade folket bland annat, spannmål och bomull.
De använde djur som vattenbufflar för att göra odlingen och skörden lättare.
När de hade nog med spannmål och bomull, åkte handelsmännen västerut för att handla med Sumerna.

Hur kulturen försvann

Man vet inte exakt hur kulturen försvann, men forskare har olika teorier.
Den första teorin är att Arierna lämnar Indus för att skaffa mera mat. Men när de är borta, hamnar de i krig och blir besegrade. Forskare tror detta eftersom att arkeologer har hittat 40 stycken skället som visar att de var med om våld.
Den andra teorin handlar om att folket var med om en miljöförstöring. De tror att det inte gick att odla mat vilket ledde till att folk tog livet av sig och svälte till döds. De som tror på denna teorin tycker inte att 40 stycken skället bevisar att en stad med 40 tusen invånare dog i krig.
Den tredje teorin handlar om att folket dog i en naturkatastrof. De tror att vattennivån ökade och dränkte staden.

Indien

Jag har studerat Indien under några veckors tid och detta är en kort sammanfattning av mitt arbete...


Folket i Indusdalen


Kulturen bildades på den indiska halvön och där valde folket att bygga sina hem vid Indusfloden för sin egen överlevnad. Med ständig tillgång till vatten förenklades det vardagliga livet. Tack vore närheten av vatten kunde de då bygga kanaler som bevattnade deras åkrar som i sin tur sedan ledde till mycket mat och ett växande folk på grund av bra hälsa. Nackdelen med detta sätt var att skogarna i närheten höggs ner för mer åkermarker och då skadades naturen under processen.  När folket vid Indusdalen växt sig nog stort bosatte de sig i storstäder där det fanns kring 40 000 medborgare.


Samhällsklasser


Det rika i städerna blev mer och mer i behov av något slags uppdelningssystem ju mer befolkningen växte och tillslut bildades samhällsklasser. Människorna blev indelade i olika kaster eller folkgrupper för att kunna behålla makten och kontrollera samhället. Vissa kaster räknades som mer värda än andra till exempel att präster ansågs mer värda än krigare, krigare i sin tur ansågs mer värda än köpmän, hantverkare och bönder. Tjänare ansågs inte värda så mycket alls men värst var de kastlösa, de som inte tillhörde någon kast ansågs vara värdelösa. De var de kastlösa som fick göra allt ”smuts jobb” och de hade lite mat, pengar och kläder. Om man föddes i en kast kunde man inte byta kast eller gifta sig med någon från en annan kast.  I stadens utkant bodde de fattiga till exempel kastlösa eller tjänare och längre in mot centrum bodde de mer "värdefulla" folket.


Religion


Eftersom de bodde i Indien tillhörde de flesta buddismen eller hinduismen.

Hinduismen kom till när ariernas och ursprungs befolkningens tro blandades. Tron om själavandringen var extremt viktig inom hinduismen, det som man gjorde nu drabbade sitt nästa liv. Hade man levt ett bra liv skulle man återfödas i en högre kast och hade man levt ett dåligt liv skulle man födas i en lägre kast, därför var kastlösa värdelösa för att det ansågs levt ett dåligt liv i sitt förra liv och att de var deras straff. Inom hinduismen trodde man att gud kunde visa sig genom andra gudar och gudinnor. Andra gudar och gudinnor visar olika sidor av den högsta guden. Det finns många gudar och gudinnor men det tre vanligaste är Vishnu som behåller ordning i världen, Brahma som skapar liv och Shiva som är kraftens gud, han både förstör och bygger upp. Man kontaktar gudarna genom böner och offer.

Hinduismen och buddismen är inte så olika. Buddismen byggde på mannen Siddhartha Gautama som ville slippa själavandringen, slippa återfödas genom att avstå att längta efter saker och upplevelser, släcka sin livstörst. Han såg livet som ett enda stort lidande. Gudar var inte så viktig inom buddismen men det var viktigare att man skulle sluta återfödas. När man uppnått det tillstånd då man släckt sin livstörst blir man en buddha precis som Siddhartha Gautama blev efter många år, en upplyst och då slipper man återfödas och hamnar i Nirvana. Nirvana är ingen himmel, det är bara ett enda mörker där man slipper allt lidande.

Styrelse

Det var när Arierna kom till Indien som de tog över makten. De tidigare fredloga och lyckliga landet blev nu kontrollerade av Arierna. De placerade sig själva bland de tre högsta kasterna och agerade som härskare över resten av befolkningen. Alltså var de diktatur eftersom folket inte fick hjälpa till att bestämma. Men ju högre upp i kastsystemet ju mer makt ansågs man ha så tekniskt sätt var det kastsystemet som hade störst makt.

Odling & Marknadsplatser


Bönderna odlade mycket spannmål och bomull. Bomullen omvandlades sedan till tyger som de sålde vidare. Än idag är Indien känd för sin stora tillgång till bomull. För att skörda sina åkrar tog de ofta hjälp av kraftiga vattenbufflar. På marknader såldes mycket guld, silver och brons


Uppfinningar


Indien var precis som Egypten en snabb kultur att utvecklas och därför stod de för många uppfinningar som till viss del används än idag. De uppfann till exempel konstgjord bevattning som används för att reglera vatten och så uppfann de tärningen. Tärningen används än idag och används dessutom på samma sätt, för nöjets skull. De var först i världen att göra sin egen bildskrift men forskarna idag har än inte kunnat tyda deras bildskrift. Som förväntat var de även först i världen att använda sig av bomull.


Kulturens förintelse


Dagens forskare vet inte vad exakt som utplånade kulturen men de misstänker att det kan ha att göra med den förstörda naturen eller epidemier.


/Alva Lundberg 7A

Kina Högkultur

Jag har studerat och läst om Kina .

För några 1000 år sedan i Kina så levde människor olika. De som hade mer pengar eller var med i den ''bildande klassen'' var högre uppsatt och hade mer pengar och större hus. Medans de fattigare ibland bodde i jordhålor och var tvungna att sälja sina barn som slavar för att få pengar.

Vem styrde samhället?
I Kina så styrdes samhället av en kejsare. Folket trodde att han var benådad av gudarna eller att han själv var en gud. Han kallade sig själv för ''himmelens son''. Små bönderna var tvungna att betala skatt till kejsaren och var ibland tvungna att utföra byggnadsarbeten åt honom. Kina var uppdelat i fyra samhällsklasser och en kejsare. Först kom köpmän sedan hantverkare efter det kom bonde och dem som högst upp var de som var medlem av den bildande klassen. De i den bildande klassen kunde skriva,läsa och var mycket respekterade. Kejsaren anordnade till och med en egen skola åt dem. Bönderna var viktiga eftersom att de producerade landets mat. Hantverkarna skapade nödvändiga saker man kunde använda i det dagliga hushållet.

Längst ner stod köpmännen. De tillverkade inget själv utan blev oftast rika med hjälp av varorna som hantverkarna tillverkade. Kineserna var duktiga på att göra mediciner av örter och hade också kunskap om akupunktur.

Troende
I Kina så hade man något som kallades för skapelse myter som förklarade hur världen uppstått.Som t.ex  Pan Gu. När han dog så förvandlades han andedräkt till vinden och molnen,hans ögon blev sol och måne och hans svett blev dagg. De i Kina trodde på högre makter som olika ande djur och gudar.

Uppfinningar
Kina har uppfunnit några av de viktigaste uppfinningarna som t.ex spadar,hackor,plogspetsar mm.
Det var nödvändiga uppfinningar som de kunde använda till jordbruket. De kom även på boktryckarkonsten konsten som vi har stor nytta va idag. Innan pappret uppfanns så ristade man in tecken på bamburibbor. Man har hittat många tecken och skrifter bevarade i denna form.

Handel
Med dessa redskap kunde de i Kina även odla olika saker. Dem odlade ris,hirs och vete.
De folk som bodde i områdena runt Kinas gränser ville äga dyra saker som tillverkades i mittens rike.
I början så handlade det mest om plundring men under en senare tid så blev det att byta saker med varandra.Siden var det populäraste att byta saker mot som t.ex siden mot hästar osv.
Handeln var möjlig tack vare att handelsmännen använde kameler för att frakta varor. Kamelerna orkade att bara upp till 200kg i den torra öknen.

Hur försvann kulturen?
Kulturen finns kvar än idag.

Inka folket

Välkomna

Välkomna till Bergskolans världskorrespondenter. Här kommer eleverna rapportera om....