måndag 24 april 2017

Antikens Rom

ANTIKENS ROM
Staden Rom grundades på 700-talet f.Kr. vid floden Tibern och omkring 500 f.Kr. hade en stor stad vuxit fram. Det var ungefär samtidigt som som Athen blev den ledande stadsstaten i Grekland. Romarna förklarade snart krig mot sina grannar på den italienska halvön.
När romarna lagt hela den italienska halvön under sig fortsatte de sina erövringar på den andra sidan Medelhavet. Romarna behärskade hela Nordafrika eftersom det var ett bördigt område. Där producerades mycket spannmål, som kunde fraktas till Rom. Under de följande århundradena ockuperade romarna område efter område i Europa och Asien.

De erövrade områdena utanför den italienska halvön gjordes till provinser. Befolkningen i provinserna skulle betala skatt till Rom.Provinsborna hade inga politiska rättigheter i Rom, däremot fick de ta värvning i armen. I varje provins styrde en prokonsul, som var utskickad från Rom. Hans uppgifter var att ta upp skatt och upprätthålla lag och ordning. Han fick besked från Rom om hur mycket skatt han skulle driva in. Provinsborna fick emellertid ofta betala mycket mer och mellanskillnaden stoppade prokonsuln i egen ficka. Skatterna från provinserna var en viktig inkomst för romarna.

Romarna kom i kontakt med många främmande folk i imperiet och romerska tänkesätt och teknik till mesta del av världen. I de erövrade områden började man tala latin och klädde sig enligt dem romerska modena. Teater, vägar, vattenledningar, torg och hus byggdes på de romerska sättet. Romerska lagar, romerska mynt och mått infördes.

De besegrade folken fick behålla sin lokala självstyrelse. Medborgarna fick halvt medborgarskap i romarriket. Det innebär att de i stort sätt hade samma rättigheter som romarna, men de fick inte rösta i politiska val. Invånarna som bodde där innan romarna kom, var tvungna att göra militärtjänst i den romerska armen. De blev också tvungna att betala skatt till Rom, som romarna själva inte behövde göra. Efter ett tag fick fler och fler människor från den italienska halvön, fullt medborgarskap. Det innebar att de slapp betala skatt och fick rätt att rösta i politiska val. Precis som romarna.

Romarna handlade med provinserna. Dessutom kunde de inte klara sig utan spannmål från provinserna. Från Nordafrika och andra provinser skeppades enorma mängder vete. Handeln med provinserna omfattade också metaller och lyxvaror, som smycken, parfymer och tyger. Varorna transporterades framför allt till sjöss. Handelsutbytet blev lättare av att man inom romarriket hade samma myntslag och samma måttsystem.  

Antikens Grekland

Athen var tillsammans med Sparta en av de ledande stadsstaterna i Grekland. Trots att Sparta och Athen låg nära varandra so levde människorna mycket annorlunda.


Huvudsakligen arbetade kvinnorna hela dagarna i hemmet. Eftersom att varje hushåll tillverkade nästan allt familjen behövde hemma där fanns det mycket att göra där. Hon skulle bland annat kardemumma, spinna och väva, sy kläder, mala säd, hämta vatten vid brunnarna, laga mat, offra till hemmets skyddsgudar, uppfostra barnen och till sist skulle hon även ge slavarna arbetsuppgifter.
Kvinnan lämnade sällan bostaden, hon fick inte delta i aktiviteter utanför hemmet och inte heller ta några viktiga beslut.
Kvinnorna stod alltid under förmyndarskap, först under sin far och sedan under sin make och slutligen under den äldsta sonen. Om manen dog levde dom fläta kvinnorna ett mycket friare liv.
Fadern bestämde vem dottern skulle gifta sig med och äktenskapet grundades hemskt sällan på kärlek utan syftet var bara att skaffa barn, man ville helst ha söner eftersom att det ansågs att bara dom kunde föra släkten vidare.
Kvinnorna bar en dräkt som bestod av ett stort tygstycke som var svept runt kroppen och satt fäst med nålar och band. Dräkten var gjord av ylletyg eller linnetyg och den gick hela vägen ner till fötterna och till sist hade dom håret uppstoppad med ett band.


Mannen var i praktiskt taget nästan aldrig hemma förutom när han sov och åt. Han hade mycket att göra och skulle bland annat försörja familjen. Han skulle bland annat handla mat, delta i politiska möten, diskutera politik och filosofi och till sist gå på teater och idrotts tävlingar.
Dom rika grekiska männen sysslade inte mad kroppsarbete eftersom att det ansågs vara ovärdigt. Där emot gick han till agorá eller gymnasierna för att träffa andra. Gymnasierna var offentliga anläggningar och det var där männen satt diskuterade politik och filosofi och de senaste skvallret. Annars för att ägna sig åt idrott
Dom fattiga männen brukade bland annat jobba som hantverkare i verkstäder, som bagare, byggnadsarbetare eller som bönder.
När manen var ungefär 30 år gammal gifte han sig med en kvinna som oftast var betydligt mycket yngre, både före och under äktenskapet kunde mannen ha kärleksaffärer vid sidan om.
Killarna hade lik som tjejerna ett stort tyg stycke på sig som svepte runt kroppen och en del hade även en mantel och håret uppstoppat i en fläta.


Barnen var jätte viktiga framförallt sönerna för det var bara dom som ansågs kunde föra släkten vidare. Många barn dog tidigt speciellt flickorna eftersom att det var pojkarna som fick den bästa maten och omsorgen och ibland kunde man även stoppa ut oönskade döttrar att dö i till exempel skogen.
De flesta barnen roade sig med dockor, trädjur och skallror. När dom blev lite äldre skulle pojkarna lära sig sin fars yrke och flickorna skulle lära sig hushållssysslorna av sin mor.
I de rika familjerna fick även döttrarna lära sig läsa va sin mor eller en husslav. Pojkarna gick i privatskola där dom bland annat fick lära sig läsa, skriva, räkna, spela instrument och gymnastik. Sedan när männen fyllt 18 fick dom en millitärutbildning som dom gick i i flera månader. 

Dom rika familjerna bodde i ett fint sten hus med en kringbyggd gård. Fasaden mot gatan hade inga öppningar förutom porten in till huset. De stora husen värmdes upp av stora fat med glödande träkol. 

Dom fattiga människorna levde i enkla hus längs trånga och smutsiga gator, husen var byggda av soltorkat tegel och de rum som lång mot gatan fungerade också som butiker eller verkstäder.
I de alla familjer åt det huvudsakligen bröd till frukost och lunch och till de kunde dom ha getost, oliver eller fikon. För de fattiga familjerna bestod oftast middagen av korngröt med några grönsaker som var täckta av olivolja, medans de rika unnade sig fisk och kött som fågel och lam, dom hade även mer grönsaker och drack vatten eller vin som var utspätt med vatten till middagen.

Dom flesta greker var bönder och även i athens utkanter fanns det ett stort antal jordbrukare oftast hade en bonde bara ett litet stycke jord att försörja sig och sin familj på. dom odlade oliver, vete, korn, frukt och grönsaker de viktigast djuren var åsnor, får och getter. 


SPARTA

Spartianerna av hela tiden tvungen att skydda sig mot heloterna, som ofta gjorde uppror mot dom. Men det var inte bara heloterna som hotade det fanns massa andra fiender utanför spatas gränser. därför var det jätte vigtigt för spartanerna att ha en bra arme och hela livet inrättades efter armens krav.
redan när pojkarna vart sju år fick dom flytta till statliga skolor där dom uppfostrades till ett liv i hären. genom hård fysisk träning fick dom lära sig att klara av hunger, köld och trust. dom som räknades som goda soldater i sparta skulle äta enkel mat, vara listig och ge korta, sakliga svar.
kvinnornas uppgift var att föda friska barn som kunde bli goda soldater. alla barn undersöktes av statens ädlast gjorde mo barnet var friskt och starkt mog att få leva, och det inte var det dödades de.

kvinnarna och mennen var i regel 18 år när de gifte sig mannen bodde i militär lägret nästan hela livet medans kvinnan levde hemma på gården. eftersom att mennen var så mycket borta så mycket hade kvinnorna ett stort ansvar och också ganska stor frihet. kvinnorna övervakade arbetet i jordbruken och brukade även vara med på aktiviteter utanför huset. flickorna tränades för att bli fysiskt starka och dom fick till skillnad från athens flickor likan mycket mat som pojkarna. dom hade med frihet och inflytande än andra grekiska flickor.


/Amanda Eklund

Kreta & Athen


Kreta


Kreta var den första högkulturen i Europa och bildades cirka 2000 år före Kristus. Egypterna och kretensarna hade god kontakt med varandra och därför liknar målningarna i kreta de i Egypten. Den goda kontakt mellan dem gjorde att kretensarna och nord Europas befolkning inte hade lika god kontakt.  Så kallade palats städer fanns också runt om i Kreta och en av de kändaste är Knossos. Där handlades det vin, olivolja och säd som förvarades i stora krukor.  


Drottningens rum i palats städerna var speciellt och dekorerades med väggmålningar av delfiner som representerade intelligens och fred vilket byggde på kretas välutvecklade och fredliga kultur. Kretensarna hade inte många fiender och försökte att inte skaffa några, de skötte sitt. I drottningens rum fanns även världens första vattentoalett som konstruerades för 3500 år sedan. Tack vore de fina samhället inspirerades de till sagor och legender som vissa än idag är kända. Speciellt flickan som döpt vår världsdel, Europa.


Athen


Havet var en levnadsförutsättningen för befolkningen i Athen. På grund av det bergiga landet blev de dåligt om odlingsmarker och därför fick de dra extra nytta av havets tillgångar. De drog därför nytta av handeln och handlade med båtar och fartyg som transportmedel. Stadsstater bildades som fristäder, där det kunde skydda sig mot eventuella fiender. Därför byggdes en försvarsmur och hus byggdes innanför den skyddande muren och därmed bildades även de grekiska poliserna. Högst upp på bergen bildades även tempel till stadens guds ära.  De bildades även kolonier på grund av brist på matvaror och den ständigt ökade befolkningen. Kolonierna blev bra handelsplatser och kom därför att kallas handelskolonier eller jordbruks kolonier.


De köptes bland annat spannmål, timmer, järnmalm och koppar. Lyxiga varor var elfenbensarbeten. Det såldes olivolja, vin och krukor som de hade gott om. Man köpte och sålde dessa varor runt medelhavet. Men grekernas handel och ekonomi byggde på slavarbete. Slavarna hade en stor del i grekernas liv, de sydde kläder, skördade åkrarna, bröt guld i gruvorna och tog hand om hushållet.


Den grekiska och romska kulturerna kallas tillsammans för antiken.. Antiken kallas i sin tur för  "Europas rötter"  brukas också kunna beskriva den gemensamma kulturen eftersom de finns spår av grekisk och romsk kultur än idag. Några exempel på spår som finns kvar är Demokrati, monarki, teater och olympiska spelen.

// Alva Lundberg 7A

Antikens Grekland

Kreta

Kreta var den första högkulturen i Europa och bildades kring 2000 år f.Kr. Kretensarna handlade ofta med rika länder och hade därför mycket bra kontakt med bland annat egyptierna. Därför kan man se vissa likheter mellan just Kreta och Egypten.

Kretensarna var mycket fredliga och duktiga på att driva handel. Fördelen med Kreta var att det låg mitt i medelhavet och blev därför en plats där handeln var viktig.

Palatset i palatsstaden Knossos var en mycket berömd plats på Kreta. Dit kom invånare och lämnade vin, säd, olivolja och mycket mer som de sedan lagrade i stora krukor inne i palatset. I palatset hade även drottningen ett eget rum som var prytt med delfiner på väggarna. Drottningens rum var mycket speciellt eftersom hon hade världens första vattentoalett inne i rummet.


Aten

Grekernas levnadssätt påverkades av landskapet genom att de bodde i ett område som var mycket bergigt. På grund av det bergiga landskapet så hade de dåligt med odlingsmarker och därför var också handeln mycket viktig för överlevnaden. Genom handeln kunde de få mat och annat som de behövde för att överleva men de kunde också sälja saker som vin, krukor och olivolja. Såklart så köpte de också spannmål som koppar, timmer och järnmalm och ville man lyxa till det så köpte man elfenben. En av de viktigaste handlingsvarorna var slavar. De var viktiga eftersom att de gjorde mycket arbeten. Man handlade oftast med andra länder som befann sig runt medelhavet.

I början så hade man inga pengar utan man bytte varor med varandra istället. Så småningom fick varje stad hade egna mynt som var tryckta med stadens skyddsgud eller gudinna på. Trycket på mynten skulle vara ett bevis på att de var äkta.

Stadsstaterna inom Aten växte snabbt och bildade så småningom kolonier. Stadsstater började växa genom dalgångar som bildades på bergstoppar nära odlingen, blev man anfallen av fiender så kunde man fly dit. Sedan så började torg att bildas och dit kom bland annat köpmän och hantverkare. Torgen blev centrum när hus började byggas runt. Till sist så byggde man även en försvarsmur och det var då man kunde börja kalla området för en stadsstat.

Kolonierna växte fram när befolkningen ökade och det blev ont om mat, då begav sig människorna till nya områden och skapade fler odlingsmarker och gårdar.

Antiken menas att kulturen har regerat i flera hundra år. Grekland har varit en sådan kultur och därför kan man kalla kulturen för "Antikens Grekland". Kulturen kallas även för "Europas rötter", det beror på att man idag kan se många spår av den grekiska kulturen i dagens samhälle.

/Linnea Sundqvist 7a

fredag 21 april 2017

Maya



Jag har studerat och samlat fakta om Maya och Mayaindianerna.

Religion
Religionen spelade en viktig roll i Mayas värld, kanske var den en bidragande orsak till att stammarna började bilda stadsstater. I dessa byggde de tillsammans enorma pyramider och tempel till gudarnas ära. Mayakulturen i Centralamerika varade i flera tusen år och var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska indiankulturerna. Mayaindianerna bestod av olika indianfolk som delvis hade en gemensam kultur. Mayariket  bestod av många stadsstater i nuvarande Mexiko, Guatemala, Honduras, Belize och El Salvador. stadsstaterna påmindes om dem som fanns i Grekland.

Samhällsklasser 
Mayaindianerna var uppdelad i fyra samhällsklasser, det fanns bönder, slavar, präster och statsledare. Bönderna bodde och skötte om sina egna lantbruk, odlade majs och bad till majsguden för att få en bättre skörd. Stadsledarna dom bodde bäst, dom tog hand om staden och hade högst makt. Prästerna dom hade det bra inte lika bra som stadsledarna. prästerna dom var väldigt smarta och bra på matte. slavarna dom jobbade åt bönderna och dom kunde bli offer till gudarna.

Gudarna
under mayaperioden hade de utvecklat sin arkitektur till stora tempel och pyramider som de byggde för att ära sina gudar. Gudarna var föreställda i blandad mänsklig och djurisk form. Det var himmels-, fruktbarhets- och dödsgudarna som dominerade. Det offrade blodsoffer till gudarna. 

Uppfinningar 
Mayafolkets lärda var intresserad av tidens gång. De framställde kalendrar som byggde på astronomiska observationer av solens och månens rörelser. Mycket känd är Tzolkinkalendern som bestod av 13 stycken 20 dygnsperioder som alla dagar är namngivna och representeras av var sin glyf i mayaskriften.


Vad odlade dom?
De byggde upp små städer med odlingar och de började transportera varor. De odlade majs, bönor, grönsaker (som paprika och squash) men också frukter.


hur föll civilisationen? 
civilisationen föll när det mellan 800 och 1000 e kr regnade 40% mindre vatten så att allting torkade ut. mayafolket blev så mäktiga att det till slut blev klasskillnaden bland folken. så levde de i flera hundra år tills miljöförstöring som försvann av jorden. det gjorde då att skördarna minskade och städerna övergavs. när spanjorerna kom fanns det inte mycket kvar av deras kultur så spanjorerna tog över.




torsdag 13 april 2017

Indien / Indusdalen

Indien / Indusdalen


Hej och välkommen till vårat tema med högkulturer. I detta området har vi studerat olika tidiga civilisationer som levde för många år sedan. 

Jag har då studerat Indien och städerna där, som runt ca. 5000 år f.Kr blev befolkade. Det började flytta in människor till Indien för att få tillgång till floden Indus. Floder leder till lyckat jordbruk. Området kring Indus, kallades för Indusdalen. Man ville oftast odla, därför att det gav mest resurser på den tiden. Innan människorna flyttade in, fanns det massor av skog och djungel. Men det dröjde inte länge innan människorna började hugga ner dessa och utnyttjade träden och områdena till sin odling och jordbruk, för att få åkermark. Folket kring Indus började bygga kanaler från floden, långt in på land. Man byggde även bevattningsanläggningar för att konstbevattna sina skördar och odlingar.

Städer

Människorna i Indusdalen bodde i enorma städer där upp till 40 000 människor kunde leva. Forskare har grävt fram kvarlevorna av två städer som började byggas redan runt 3000 år f.Kr. Städerna heter Mohenjo-Daro och Harappa. Eftersom forskare aldrig har lyckats tyda indusfolkets skrift, vet man inte så mycket om den här tiden eller folket.
Mohenjo-Daro hade breda gator som gick långa sträckor mellan norr och söder, Mellan öst och väst gick smalare gator. På det sättet delades staden in i kvarter.

Samhälle

Omkring 1700 år f.Kr kom ett främmande folk, arierna, in i landet norrifrån och tog makten med våld. Arierna var ett krigsfolk som levde som nomader (en folkgrupp som inte lever på endast ett ställe, alltså flyttar runt hela tiden) och försörjde sig på boskapsskötsel. De bosatte sig i små byar där de blev risodlare.
Männen plöjde åkrarna med enkla plogar dragna av oxar. Ris-plantorna drevs upp på mindre jordbitar och sedan planterade kvinnorna dem på fälten. Sedan skulle fälten stå under vatten ända tills ris-plantan blommade. Efter blomningen skördades riset och tröskades för att man skulle komma åt riskornen. Detta sätt att leva i små byar är fortfarande typiskt på den indiska landsbygden.
För att arierna skulle kunna behålla makten, så var de tvungna att kontrollera draviderna (den ursprungliga befolkningen). De gjorde detta genom att bland annat dela in befolkningen i olika klasser, som var kallade kaster. Den högsta kasten bestod av präster, efter den följde krigarkasten och till den tredje kasten räknades köpmän, hantverkare och bönder. Draviderna var oftast i den fjärde kasten, tjänare. Arierna delade in sitt egna folk i de tredje högsta kasterna.
Man föddes in i en kast och kunde inte byta kast. Man fick inte heller umgås med folk ur andra kaster, var man köpman fick man t.ex inte gifta sig med en kvinna ur tjänarkasten.

Det fanns också många människor som inte tillhörde någon kast alls. De kallades kastlösa och hade nästan inget värde i samhället.

Religion


Folket innan arierna hade olika religiösa traditioner, och sedan blandades de upp med ariernas religion och en tidig form av hinduism uppstod. Inom hinduismen hade tron på själavandringen stor betydelse. De handlingar man gjorde i sitt nutida liv, bestämde hur man skulle leva i sitt nästa liv. Den som hade levt ett syndfritt och rättvist liv, kunde födas i en högre kast medan den som levt ett mindre bra liv hamnade i en lägre kast eller så blev hen kastlös.

Omkring 500 år f.Kr. växte en ny religion fram i Indien som var buddhismen. Buddhismens idéer fördes fram av en man som hette Siddharta Gautama. Hans mål var att man skulle slippa återfödas. Han menade att man kunde frigöra sig från själavandringen.
Man var tvungen att motarbeta sin livstörst (längtan efter saker, upplevelser och annat som binder människor vid livet). När Gautama efter många år själv uppnådde ”den högsta insikten” blev han en buddha, en upplyst. Buddhas lära spreds både inom och utanför Indiens gränser.
Några gudar de trodde på var Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi från Hinduismen. Inom Buddhismen fanns det egentligen ingen gud, utan Siddharta som var en upplyst stod i centrum. Han var mer en läromästare och förebild som visade hur en buddhist skulle leva.

Inom Hinduism så får de kontakt med sina gudar genom att be och att offra. Det finns många gudar, och de flesta hinduer ber till den guden eller gudarna som passar bäst för just den dagen. Därför tillber de flesta till många gudar. Tillsammans med bön offras ibland mat och även blommor till gudarna som i gengäld välsignar maten.
Alla gudar firas vid sina egna speciella högtider.

När man dör, så tror buddhisterna på återfödelse, om man inte har befriat sig själv från samsara. Hinduerna tror också på återfödelse, men de tror även på att man kan hamna på platser som himlar och andra platser för en viss tid, och sedan återvänder man till jorden. En tredje tanke är att man träffar den Gud som människan tillbett under sitt liv, och får därför leva med den Guden. En fjärde tanke är att människan inte återföds till jorden, utan blir en del av den gudomliga kraften Brahman.
Brahman betyder ”världssjälen”, världsalltet, den gudomliga verkligheten. Kommer man till brahman så har man vunnit atmans sanna värde. 

onsdag 12 april 2017

Grekland Uppdrag 1

Europas första högkulltur skapades redan på 2000 talet f Kr på ön Kreta.
Kretensarna drev handeln med en rika delen av värden som på den tiden låg utanför Europa. Kretensarna hade tät kontakt med egyptierna men ingen alls med Europas nordliga befolkning. Och det är därför det finns klara likheter mällan de gamla målningarna i Kreta och de som samtidigt gjordes i Egypten.

Det bildades många palatsstäder och en ut av dom berömdaste är den i Knossos. Till platset strömmade det tribut från invånarna i form av säd, olivolja, och andra förnödenheter som lagrades i stora krukor.

Drottningens rum pryddes av en fin stor väggmålning med en passande bild. I drottningens rum fanns även en modärn vattentornet och värdens första konstruerades för 3500 år sedan

GREKLAND

Grekernas levnadsätt påvärkades mycket av landskapet eftersom att de var mycket bergigt, på grund av det fanns det inte nog  med åkerjord men det var även svårt att ta sig fram över bergen. I stället andvände grekerna sig av vattnet, det var de engelska havet som band samman människor så väl längs fastlandets kuster som på öarna. Kusten och öarna hade många naturhamnar där både fartyg och båtar kunde ta sig in. På så sätt vart grekerna duktiga sjömän och färdades längs Medelhavets kuster där dom handlade med varandra och andra.

Grekland brukar kallas för antikens Grekland. Det som menas med antiken är att den grekiska och den romerska kulturen som följde därefter tillsammans brukade kallas för de.
Antiken brukar kallas för Europas rötter eftersom att man kan se många spår av grekisk och romersk kultur där än idag.

På den här tiden växte det fram många nya städer, och dom växte fram på så sätt att från början bodde bönderna i dalgångar nära de märk de odlade. De brukade bygga festningar uppe på bergstopparna dit dom kunde fly när fiender närmade sig.
Så småningom började husen byggas runt ett torg i närheten av fästningen. Tillsut blev torgen centrum för allt som hände i staden var där och även hantverkarna och köpmänen kom dit. Högst upp på bergen uppfördes även ett tempel till stadens nuvarande gud.
Runt staden byggdes en försvarsmur och varje stad bildade en egen stad, en så kallad stadsstat. Den del av staden som låg högst upp kallades akropol.

Grekerna skaffade sig kolonier eftersom att stadsstaterna växte snabbt och började så småningom skaffa sig kolonier runt medelhavet. En koloni var ett område som låg utanför de egna landet som grekerna styrde över.
Anledningen att Grekland skaffade sig kolonier var att befolkningen kraftigt ökade och det blev ont om mat och därför begav dom sig till andra områden för att skaffa föda. Många greker utvandrade sig från hemstaden och bosatte sig i kolonierna.
Grekland skaffade sig också nya kolonier för att kunna sälja sina varor till människor som bodde där, dessa kolonier blev handelskolonier snarare än jordbrukskolonier.

De grekiska stadsstaterna och kolonierna blev handel grunden till samhället. Jordbrukarna inriktade sig på att producera sånt som gick bra att sälja och det var fram för allt olivolja och vin. I staden tillvärkades bland annat sånt som hade anknytning till handeln. Det var till exempel krukor för att transportera oljan och vinen i, dom tillverkade även massa andra produkter som kunde säljas.
Grekerna köppte råvaror runt medelhavet och viktiga råvaror var spannmål, timmer, järnmalm och koppar.
En annan viktig handelsvara var slavar och det var dom som utförde en mycket stor del av arbetet i Grekland. Det var dom som bröt guld och silver i gruvorna, de sådde och skördade, dom tillverkade kläder och redskap och tillsist då skötte dom även om hushållen. Grekerna var helt beroende av slavar, man brukade seja att Grekland hade en ekonomi byggd på handel och slavar.

Amanda Eklund

antikens grekland




de första stadsstaterna väver fram bönderna odlade och byggde massor av hus byggdes runt om ett torg och mur byggdes för försvar. tempel köpmän hantverkare till stans gud. åkerjordfixades polis kom till polis sökte man skydd hos när finden kom.
templet var centrum i fästningen.
högst upp på bergstoppen byggdes det ett tempel till stadens gud.




uppdrag 2
hur var deras levnadsförhållanden för män kvinnor och barn i aten och sparta
vad gjorde kvinnan. kvinnan arbetade huvudsakligen i hemmet där hade hon mycket att göra eftersom varje hushåll tillverkade nästan allt familjen behövde. kvinnan skulle bland annat .karda spina och väva .sy kläder .mala säd .hämta vatten vid brunnen .laga mat .offra till hemmets skyddsgudar .föda och uppfostra barn .ge slavarna arbetsuppgifter. en kvinna fick inte lämna hemmet under aktiviteter eller nåt annat. hon fick alldrig ta några viktiga beslut.
VAD GJORDE MANNEN
mannen var praktiskt taget inte hemma mer än när han åt och sov vilket var för han arbetade hela dagarna. mannen skulle bland annat: .försörja familjen .handla mat .delta i politiska möten .diskutera politik och filosofi .gå på teater och idrottstävlingar. den fattige mannen arbetade bland annat som hantverkare i verkstäder som bagare som byggnadsarbetare eller som bonde. mannen gifte sig när han var 30år med en betydligt yngre kvinna.
VAD GJORDE BARNEN
barnen var viktiga framförallt sönerna. det gällde at föra släkten vidare. många barn dog tidigt. fler flickor än pojkar dog eftersom pojkarna fick den bästa  maten och den mesta omsorgen. dessutom satte man oönskade döttrar att dö. de minsta barnen roade sig med leksaker som dockor trädjur och skallror. när de blev lite äldre skulle pojkarna lära sig faderns yrke och flickorna fick lära sig hushållssysslor av sin mor och andra kvinnor.


uppdrag 3
DEMOKRATI FOLKET STYR
även andra klasser ville vara med och bestämma och därför utvecklades i athen ett nytt styrelsesätt demokrati. ordet demokrati är grekiska för folkstyre och kommer av orden demossom betyder fol och kräteo som betyder härska. med folkstyre menade athenarna inte alla nfick vara med och bestämma. de var endast de fria männen över 21 år som fick rösta och delta i styrelsen. varken kvinnor eller de som inte räknades som fria män till exempel slavar bofasta främlingar hade någon rösträtt.

rösträtt hade dom som var över 21 år och  var fria män inga slavar eller bofasta främlingar och fruar fick inte rösta  


uppdrag 4


                       

                                               

Antikens Rom Max 7:A






Antikens Rom


Vilka områden Romarriket erövrade

Romarna gick ut i strid och besegrade de andra rikena på den italienska halvön. Det betydde att de härskade över ön. På 200-talet f.kr erövrade Romarna ett mäktigt rike i Nordafrika som kallades för ''de Carthago''. Det ledde till att de styrde hela Nordafrika. Detta var en väldigt viktig erövring för romarna eftersom att producerades en massa spannmål här. Under de senare århundraden som kom erövrade romarna område efter område i världsdelarna Asien och Europa. Tillslut så kunde de Romerska soldaterna nå till det som idag är Storbritannien,Norra Tyskland,södra Afrika,västra Spanien och ända bort till svarta havet.




Vad det innebar med att besegrade folk fick halvt medborgarskap

Det som innebar med halvt medborgarskap var att man fick ha sina egna regler, man fick i största delen ha samma rättigheter som Romarna. Men man fick inte rösta politiskt och det var dessutom tvungna att betala skatt och göra militärtjänst.Men  Romarna slapp betala skatt.




Varför Romarna skaffade sig provinser?

Provinserna var städer som Romarna erövrat, de som bodde där var tvungen att betala skatt till Romarna. Människorna som bodde i provinser hade inte alls lika mycket rättigheter och i varje provins styrde en människa som kallades för Prokonsul,denna person är en Romare som styr i en Provins. Prokonsulen ser till att lagarna följs och att alla betalar skatt.





Vilka varor som de köpte och sålde

Skatterna från provinserna var en väldigt viktig inkomst för Romarna. Med pengarna kunde de köpa vetet,olika metaller,och olika lyxvaror som t.ex smycken: Varorna som köptes transporterades via havet. och man hade samma mynt och måttslag i dessa länder.Det gjorde det lättare och man slapp då betala tull. Det handlade med Nordafrika och olika provinser.






Hur Romarriket påverkade andra

Rom var ett stort rike och då var det viktigt att snabbt gå ut med information och order. Den statliga posten använde sig av hästar för att dela ut order och information. genom det kom romarna i kontakt med flera främmande folk och det ledde till att romarnas sätt att tänka spred sig i världen. Det som spreds var klädstil,Teatrar,vägar,vattenledningar,torg och flera hus byggdes nu på romersk vis. Till och med lagar,mynt och mått spreds i vissa delar av världen.


Antikens rom

Centrum för romarriket var rom och det var härifrån som allt styrdes. Från början var romarriket en republik det betyder att staten styrs av allmänheten. I den romerska republiken styrde ingen kung. Rom styrdes av något som hette senaten och folkförsamlingen. Om landet hamnade i krisläge då valde man en diktator. Denna person hade all makt i 6 månader. De fattiga romarna kallades för klienter av de rika romarna. De rika romarna kallades för patroner. De rika patroner gav de fattiga klienterna mat och andra gåvor som t.ex hjälp när de skulle till domstol. För det så röstade klienterna på denna patron i politiken.

Alla fria män hade rätt att gå med i folkförsamlingen. I denna församlingen förekom knappt några diskussioner man röstade ja eller nej på förslag som ämbetsmännen tagit fram. I senaten satt de som tidigare varit ämbetsmän som var utsedda på livstid. Deras uppgift var egentligen bara att vara rådgivare till de i folkförsamlingen, men för att det var så rika hade de stort inflytande i rom.
Från början kom folktribunerna från de lägre klasser. Deras uppgift var att bevaka folkets intresse för överklassen. Dem hade rätten att stoppa senatens beslut och folkförsamlingens domar.
För att vara konsul behövde du mycket pengar. Konsulernas uppgift var att de skulle anordna skådespel, tävlingar, dela ut mat till de fattiga och bygga tempel och andra romerska byggnader. Under republikens senare tid gick makten till senaten och konsulerna.


Samhällsklasserna
Befolkningen bestod av fria män,kvinnor och slavar. Samhällsklasserna kallades för hierakin. Först så kom de som jobbade i jordbruket och hantverkarna. Efter de som kom mellan klasserna som var handelsmän,officerare och lokala ämbetsmän. Och högst upp så fanns en överklass som var jord ägare. De var de rikaste i romarriket. Under senare tid växte romarriket. Det ledde till att medelklassen och underklassen började att ställa krav på att vara med och bestämma. De ville helt enkelt vara ämbetsmän. Det var även mycket missnöjda med att överklassen blev rikare och rikare medans de hade svårt att försörja sig och sina familjer. En grupp som fick det allt svårare var bönderna. De var tvungna att gå med i armén och var då tvungen att vara borta från sina gårdar länge. När de kom tillbaks var gårdarna oftast förstörda.

Det uppstod snart även nya strider. Men denna gång kom ledarna från underklassen. ett exempel på detta var år 73 f.kr. Då gjorde en grupp med slavar uppror. Slavarna leddes av slaven Spartacus. Många förenade sig med slavarna och de började att röra sig mot rom. Slavarna blev ändå besegrade av de romerska armén 2 år senare.


Julius Caesar och Augustus


Julius Caesar tillhörde överklassen och ville ändra på reglerna för de fattiga. Caesar var en fältherre och han erövrade stora områden i Gallien. Han skaffade rikedomar och lojala soldater. När han återvände från sina erövringar var hans armé så stor och mäktig att han blev diktator i Rom.
Han blev väldigt populär genom att dela ut jord till de fattiga. Caesar blev så mäktig och känd i rom att senatorerna blev rädda att förlora makten helt. Det ledde till att senatorerna mördade Caesar.
Efter hans död så tog hans adoptivson Augustus över makten. Caesar hade försökt att ta bort makten från senaten och Augustus fortsatte. Han fick makten i Rom genom att samla på sig en massa uppdrag.

Efter det så blev han senatens främste ledamot och överbefälhavare i armén. Han fick samma rättigheter som folktribunerna och fick även ämbetsmännens uppgifter. Senare så valdes han även till överstepräst. Detta innebar att han hade all makt och blev då Roms förste kejsare.

Kejsaren fick utse egna ämbetsmän som hade hand om rikets ekonomi. På detta sättet hade han makt över hela riket. När Augustus blivit kejsare kom det 200 år med fred. Den tiden kallades för
``Pax Romana´´. Då växte handeln och kulturen som mest. Och Augustus blev då även rikare och rikare. I efterhand så sågs Augustus som en gud. Augustus ville bestämma allt själv men han var även noga med att regeringen skulle få bestämma i olika beslut. Han skaffade sig även polis och brandförsvar. Poliskåren skapades för att lagarna han gjort skulle följas. I domstolen fanns inte bara domarna utan även advokater och laglärda. Han försökte även få de fattiga på sin sida genom att ge de mat och förnödenheter. Han gjorde detta för att det inte skulle förekomma demonstrationer och upptåg. Detta var ett väldigt effektivt sätt eftersom att han nu hade makt över hela romarriket.


Levnadsförhållanden

Rom var byggd kring ett stort torg. Det var för att det var tempel för gudarna där. Man samlades där för att göra inköp och träffa vänner. I Rom fanns stora saluhallar där man kunde köpa allt möjligt. De rika familjerna bodde i egna hus. Husen hade väggar utan öppningar mot gatan och de hade mindre öppningar mot gården istället för dörrar. När den varma sommar kom flyttade man till hus på landsbyggden. Husen var byggda kring ett stort rum som kallades för ``Atrium´´. I taket fanns ett stort hål där regnvattnet kom in där det samlades upp i en stor bassäng.Kring ``Atriet´´fanns mottagningsrum,matsal,sovrum,kök och toalett. En del av husen var även uppvärmda.De fattigare romarna bodde i hyreshus. De var ofta dåligt byggda och kunde rasa ihop när som helst. De bodde trångt och värmde husen med osäkra spisar. Det ledde ofta till bränder.

Det var stor skillnad mellan kvinnor och män i Rom. Kvinnorna styrde i hemmen. Hon skulle ta hand om hemmet och om det var en rik kvinna styrde hon över slavarna.Hon tillagade maten och sydde kläder. Det fanns en i huset som kallades för ``husmodern´´. Hon höll kontakt med de döda förfäderna i huset. Men hennes viktigaste uppgift var att föda barn så att släkten levde vidare.

Dessa kvinnor fick inte vara med och rösta i de politiska valen. Hon hade inte heller rätt att säga till om någonting i domstol.Den romerska kvinnan hade mer rätt än den grekiska kvinnan.
Mannen for till arbetet tidigt på morgonen. De fattigare männen arbetade med jobb som byggnadsarbetare,hantverkare,hamnarbetare,gruvarbetare och mera. De rikare männen jobbade inte med kroppsarbete men var tvungen att ta hand om sina klienter. På eftermiddagen fick alla män träffas i badhus,bibliotek och andra ställen.

De rika barnen i Rom hade privatlärare. De var oftast utomhus och lärde sig. Oftast hade de bara tygstycken som skyddade mot gatan. pojkar och flickor i olika åldrar fick lära sig samtidigt. Det var viktigt hur man skulle sköta sig och det man lärde sig var väldigt enformigt.Barnen lärde sig att läsa,skriva och räkna. Fattiga barn gick inte i skolan utan hjälpte till i hemmet.

Hur de roade sig?

Romarna gillade att roa sig. De gick på teater,idrottstävlingar och gladiatorspel.  De anordnade fester på helgdagar eller så firade de en fältherre det gått bra för. I gladiatorspelen handlade det om att kämpa på liv och död. Gladiatorerna stred ofta man mot man men ibland kämpade de mot djur. Den största och kändaste Arenan var Colosseum. Gladiatorerna var oftast slavar,krigsfångar eller förbrytare. Det fanns även sportarenor. Där kördes det bland annat hästkapplöpningar. Publiken hejade då på den som de trodde skulle vinna.

Tro

Sedan äldre tider har andeväsen spelat stor roll. Till dem hörde Larerna. Man trodde att varje hus hade sina Larer som skyddade dem. de som var man hade något som hette ''Genius''. Det var mannens själ och skyddsande. Det var alltså viktigt att vara sams med sin själ. I de rikare familjerna hade man ett litet altare till mannen i husets genius.Vid det altaret gjorde ceremonier som t.ex att offra. Istället för mannens genius hade kvinnan något som hette ''Juno''.En rik man kunde sätta en bild på sig själv på altaret och sedan låta tjänarna och slavarna dyrka honom. Alla medborgare var tvungna att göra detta men på en bild av kejsaren och dyrka honoms genius. Om man inte gjorde det blev man straffad. Romarna tog även ideén från Egypten och Babylonien om att kejsaren var gudomlig.  Några av kejsarna tvingade till och med folket att dyrka dem. Det fanns även folk som levde efter Astrologin och filosofin som Romarna senare utvecklade . Varje Romersk familj hade även en husgud som skyddade deras hem och mat. För att dyrka dem så offrade man på ett litet altare. Om man ville veta något om gudarna så offrade man djur i ett tempel. Men det var bara vissa personer som kunde få kontakt med gudarna genom att använda djurets inälvor.

Kristendomen kom från öster från en romersk provins som hette Palestina. Berättelser om Jesu död och uppståndelse spred sig allt mer. Många romare tänkte på att få ett evigt liv. Man tänkte även på att sätta kärleken i centrum och att alla var lika mycket värda. Det ledde till att många kvinnor och slavar gick med i kristendomen.I början blev medlemmarna i religionen förföljda för att de inte dyrkade kejsaren,men under 300-talet blev religionen tillåten och under denna period spreds den som mest. I slutet av 300-talet var kristendomen den enda tillåtna religionen.


Hur rom byggdes och miljöförstörningar
Romarna är mycket kända för sin byggkonst. Det står än idag kvar teatrar,akvedukter,saluhallar och tempel. Romarna utvecklade också olika byggnader och kom på att blanda cement och bränna tegel. Med hjälp av det kunde de bygga mer komplicerade,större och högre hus. I de romerska städerna gick stora delar av dricksvattnet till badhusen. De byggde vattenledningar från olika källor som åkte till städerna. De ledningarna kallas för akvedukter. Akvedukterna byggdes på höga pelare. De var smart byggda eftersom att de lutade. Det gjorde att vattnet hela tiden rann. Vattnet samlades sedan upp i reservoarer och leddes efter det till brunnar. De som bodde i staden hämtade sedan vatten i brunnarna. Men de rika fick sitt vatten direkt till huset.Men vissa ledningar innehöll bly och detta ledde till att många blev förgiftade.


Romarna var väldigt noga med att vara rena. De flesta bodde i hus utan vatten och var då tvungna att tvätta sig i offentliga badhus. Badhusen kallades för termer. i städerna fanns även offentliga toaletter som kallades för Forcia.På toaletterna satt man brevid varandra på rad. När man var på toa träffade man en massa människor som man kunde diskutera och prata med. Man kunde sitta på toaletterna i flera timmar. De fanns en stor kloak som hette Cloaca Maxima. Den ledde allt avfall till floden Tibern. Den fylldes med slam,luktade illa och gav många sjukdomar.


I Roms centrum byggde man stora byggnader som kallades för ``skrytbyggnader´´.  De var stora byggnader som byggdes för att imponera på besökare. de var oftast så stora att de täckte hela kvarter.Romarna var inte bara duktiga på att bygga hus. De uppfann nämligen en plog på hjul som man kunde sätta på oxar för att plöja tunga marker. De utvecklade även skördemaskinen som drivs av en åsna. De utvecklade också kvarnar så att de drevs på vatten. Att blåsa glas var även en grej som Romarna gillade att göra.
Romarna gjorde nya vägar kors och tvärs över hela romarriket. Detta var för att Armén skulle kunna ta sig fram snabbt. Vägarna var breda och bestod av platta stenar.Många av vägarna gick från Rom och ut i det stora landet. Det är det som menas med uttrycket ``alla vägar bär till Rom´´.

När människorna började att använda nya sätt att jobba på i staden,på landet och ute i naturen så utsattes miljön för stora förstörningar. Detta var ett stort problem i romarriket.Från början fanns det många träd på den italienska halvön. Men romarna högg ner träden för att få bränsle eftersom att det behövdes bränsle för att värma stadens badhus och hålla igång ugnar. man behövde det även för att smälta järnmalm och andra sorters malm. När skogen var nedhuggen förstörde regnet jorden och sköljdes bort. Nordafrika var förut också täckt av massa träd men de högg romarna också ner för att få mark att odla på.Detta ledde till att många Nordafrikanska ställen blev till öken. Många djur dog även av att romarna fångade och dödade de till sina arenor. I gruvor runt om rom högg man olika sorters malm för att göra metaller. Staten ägde gruvorna och slavarna jobbade i dem.När man smälte järnet blev det kvar rester som kallas för slaggprodukter. Efter ett tag växte det stora högar av slagg runt gruvorna. Från dem läckte det ut giftiga ämnen i naturen som t.ex kvicksilver och bly. Men det var inte bara det här som orsakade förstörningar utan även när folk kastade avfall på gatorna som hamnade i kloakerna. Detta ledde till att floder och sjöar blev förgiftade och många djur och människor blev sjuka.


Roms Undergång


På 100-talet var romarriket som mäktigast men på 200-talet blev det allt svårare med deras ekonomi och miljöförstöringar. Riket blev skakat av inre strider om makt och av attacker av andra folk. Krigen kostade väldigt mycket: Det kejserliga hovet och statsförvaltningen använde mycket pengar. Folket i Rom tvingades då att betala mycket högre skatter. Förutom höga skatter drabbades de även av inflation. De var då tvungna att köpa mat och andra produkter från andra länder. Men detta ledde även till att det blev mycket dyrare. Då gjorde kejsaren mynt av billigare metaller för att spara på pengar. Men det hjälpte inte eftersom att mynten då blev mindre värda. Allt detta skapade en ekonomisk katastrof i romarriket. Många flyttade ut på landsbygden på grund av det som hänt. Städerna som tidigare varit viktiga håller nu på att förfalla eftersom att de förlorat hantverkare och affärsverksamheten. På landsbygden försökte folket själva att överleva genom att odla och tillverka det de behövde. men för att göra detta behövde  de pengar och det enda de hade var mynt som knappt var värda något.


Under tidigare tid hade godsägarna köpt slavar som kunde sköta om jordbruket. Men när romarna inte längre kunde erövra fick de inga krigsfångar och detta ledde till att det blev stor förminskning av slavar. Istället använde då godsägarna de småbönder som knappt kunde klara sig på sina egna gårdar. Men småbönderna hade inte råd att betala den förökade skatten och var då tvungna att ge sin jord till godsägarna. Småböndernas godsägare kunde då skydda dem mot de som tog in skatten och ge dem mat. I gengäld gjorde småbönderna sysslor åt godsägaren. Småbönderna hade inte ens rätt att flytta från godsägarna. Men de flesta jordarna var förstörda och det ledde till att man inte kunde försörja folket. Romarna hade haft fred i riket ända från Augustus blev kejsare. De hade förut varit ute på erövring men inte blivit attackerade av andra länder och folk. Men nu när riket hade det svårt attackerade folk från norra Europa. Och de t var inte bra för romarriket eftersom att ledarna hade det nog svårt med alla problem. För ledarna och soldaterna handlade det inte längre om att skydda gränserna utan ta makten i rom och detta ledde till att många fiender kom in i riket.


Under senare tid blev diocletianus Kejsare och under slutet av 200-talet blev det allt lugnare i Rom. Den nye kejsaren byggde upp ekonomin och byggde även upp riket genom att styra det centralt. Men kejsaren försökte kontrollera folks liv. Han bestämde hur mycket mat,varor och andra saker skulle kosta. Han bestämde även hur mycket lön alla skulle få. Men han kunde inte göra allt detta själv så han fick hjälp av ämbetsmännen.Under 300-400-talet blev rom indelat i två delar. Dessa var Västrom och Östrom. Detta ledde även till Östrom gick under först under 1400-1500 år e.kr när Östrom blivit en stormakt.

Det vi har kvar av Romarriket i dag är en massa byggnader och tekniker. Romarna lärde sig att bränna tegel och det gör vi än idag, en till teknik de använder är att blanda cement för att göra mer komplicerade,större och längre byggnader och hus av. Om man åker till Rom kan man än idag se delar av gamla byggnader från Romarriket. En av de kändaste du än kan se idag är colosseum som var den största arenan i Rom där gladiatorer och djur förut kämpade på liv och död. Romarna var även en av de första som kom på att använd toaletter och kloaksystem. Men det ledde till att det blev stor miljöförstöring. En till byggnad/skapelse vi fortfarande använder lite va idag är akvedukter. Romarna använde de för att frakta vatten från bergskällor till städer.Det finns fortfarande kvar gamla akvedukter från Romarrikets tid. Romarna uppfann även badhuset. Romarna var riktiga storbadare.Utan romarna kanske vi inte skulle leva som vi gör idag.

Författare

I Rom fanns det olika sätt att skriva på. Det vi jobbat om är Fabler,Drama,Lyrik,Myter,Epos. I fablerna var det alltid djur som var huvudpersonerna. Det skulle lära människorna om hur man skulle bete sig. Myter handlar däremot om gudar och hur de bestämde över människornas liv. man känner inte till författarna men man tror att många av de var diktare. Ordet myt betyder egentligen berättelse. Dramer kunde både vara tragedier och komedi .Tragedierna hade ett sorgligt slut. Och de humoristiska hade ett lyckligt slut. De ska även underhålla folk.

 Två romerska författare var Vergilius och Catullus. En  Det som är typiskt för Epos är att de är långa och att de är skrivna i vers. De är även alltid med en hjälte i denna saga. Aniaden är en romersk epos som är skriven av Vergilius. Han skrev den efter Odyssen som är en grekisk berättelse. Fast den romerska versionen handlar om en annan hjälte som heter Aneas. Istället för att den grekiska hjälten kommer till ithaka kommer den romerska hjälten till Rom. Aneas åkte runt på havet länge eftersom att gudarna sa att han inte fick komma hem igen. De sa det för att Aneas sagt att det var han som gjorde att de vann ett krig.
Vergilius föddes den 15 oktober 70 f.kr. Han var egentligen inte romersk men kom för att studera i rom. Under en senare tid blev han nationalpoet. 84 f.kr,

Catullus skrev lyrik och lyrik är korta texter som är skrivna på vers. Catullus blev inspirerada av Sapfo. Hon och han skriver mest om kärlek.Han föddes 84 f.kr. Många av Catullus texter handlade om sin kärlek till Lesbia.


onsdag 5 april 2017

Mayafolket Joakim

Mayafolket

I detta dokument kommer jag berätta lite om mayafolket, jag kommer bland annat berätta religion, levnadsförhållanden, samhällsklasser, samhället, uppfinningar/produkter och hur denna kultur försvinner. 


Samhällsklasser                         

Mayasamhället var uppbyggt på fyra olika samhällsklasser, det fanns bönder, slavar, präster och statsledare. Slavarna hade det dåligt, de blev oftast körda med och hade det väldigt dåligt, de blev också oftast offrade till solguden Ah Kinchil. Bönderna hade ett väldigt simpelt och enkelt liv, de byggde sina hus, de odlade din mat och de levde i samhället som en normal person. Jämfört med bönder bodde prästerna väldigt bra, de mesta präster hade också väldigt bra kunskaper som matematik och astronomi, man har hittat bevis av att präster kunde se hur månen rörde sig och med hjälp av det räkna ut att en solförmörkelse kommer ske om 30 år. Präster kunde också kommunicera med gudar. Statsledare hade det bäst, deras roll i samhället var att styra över riken och skydda invånarna.
                                       

Levnadsförhållanden

Den största delen av folket levde som bönder, de hade som sagt ett väldigt simpelt liv, de odlade mycket, bland annat odlade de majs, avokado, kakao och papaya. Det de odlade brukade de oftast äta själv inom familjen fast om det behövdes så skulle de sälja eller byta det mot andra nödvändiga saker. Varje nygift par var tvungen att bygga ett nytt hus mittemot föräldrarna (Det spelade ingen roll om vilkens föräldrar), varje hus hade två rum,ett av de var köket och det andra var ett sovrum som alla i familjen sov i.

När någon släcktmedlem dog så begravde man de under golvet under sitt nuvarande hus, man gjorde detta för att visa respekt för de döda fast också för att det var det enda sättet folk begravde människor. Man gjorde detta tills huset började lukta väldigt illa, då byggde man ett till hus som man gjorde exakt samma sak med.

 Kläderna under denna tiden var väldigt enkla, de bestod mest av ihop sydda tygbitar med hål i, nålarna de använde kunde bestå av ben från djur. Vissa föräldrar försökte få bebisarnas huvud att bli avlångt med hjälp av att spänna fast plankor i pannan på de, de gjorde detta för att ge bebisarna samma profil som deras majs gud som var mayaindianernas viktigaste gud. 

Hur styrdes samhällen?

Mayasamhället/mayastäder styrdes av en sorts person, den personen var "statsledare", statsledaren bestämde om hur saker skulle vara och vem som skulle bli avrättad om det hade begått ett brott. Mayasamhället hade en liten röst som kunde ge förslag fast det var mest diktatur, statsledaren gjorde vad han/hon ville och alla lyssnade för att de var för rädda att inte lyssna.

Religion?


Mayaindianerna hade många olika slags gudar, exempel på gudar kan vara Ah puch, Ah kinchil, Tohil och Xbalanque. Ah puch var en dödsgud som härskade över Metnal, Metnal var en av de nio våningarna av deras helvete. Man vet ej vad som hände i Metnal fast man fruktade det. Ah Kinchil var en solgud, på natten blev Ah Kinchil till en stor och fruktad jaguar gud. Tohil var eldens gud, det var han som gav mayaindianerna eld, det sägs också att han kunde undervisa och ge råd till folk som stirrade in i elden. Man vet inte så mycket information om Xbalanque men man vet säkert att det var deras mångud


Det fanns många olika slags sätt mayaindianerna kunde få kontakt med gud, exempel kan vara uppoffringar, religiösa händelser eller högtider. Präster och ibland statsledare brukade hålla i dessa händelser. Uppoffringarna kunde vara objekt eller slavar från antingen krig eller brott.

Uppfinningar?

För sin tid var mayafolket väldigt utvecklat på vissa saker som till exempel astronomi eller matematik. Mayafolket hade lyckats få fram kalendrar som bestod av exakt 365 dagar, dessa kalendrar brukade se ut som ett hjul så dagarna går runt och runt i en evighet. Dessa kalendrar används för att bland annat se när religiösa och cermoniska händelser skulle inträffa. Mayafolket var faktiskt de första som kom på en nolla i siffersystemet, de hade från 0 till 20, med dessa siffror kunde de räkna alla tal. 

Vad odlade de?
Mayafolket odlade en ganska stor variation av frukter, de odlade bland annat majs, kakao, papaya, bomull och avokado. Denna skörd brukade ej säljas för att i de mesta fallen så var det den enda mat källan en familj hade, fast om det var nöd kunde man byta eller sälja det. Om man skulle byta något med någon från en annan stad var man tvungen att göra farliga resor genom djungeln,  faror kunde till exempel vara andra människor eller vilda djur.

Hur föll civilisationen?

Mayafolket föll på grund av en massa anledningar, en av de var aztekerna, de var som mayafolket fast mycket mer brutala. Det var ungefär år 850 efter Kristus som aztekerna kom. Detta var däremot inte det enda problemet för mayafolket, spanjorerna kom och erövrade allt i des väg. År 1530 hade spanjorerna nästan erövrat allting och år 1697 föll den sista staden. Det var också mycket torka så de fick mindre mat under denna tid, detta leder till svält. Man kan säga att de tre anledningarna att mayafolket föll var svälta, aztekerna och spanjorerna.




John : R /Indien

Indusfolket 


 Området kring floden Indus på indiska halvön och det börjades befolkas under 5000f.kr.
Folket i Indusdalen boode i stora städer. I de största städer kunde det bo upp till 40000 människor.
Dem rikas hus var gjort av bränt tegel och hade oftast två våningar. Det hade badrum och toalett i husen och det fanns vattenledningar.

Samhällsklasser


Deras samhällsklasserna är präster, krigare, köpmän, hantverkare, bönder, tjänare och kastlösa.


Religion

Omkring 500f.kr växte en ny religion fram i Indien, buddhismen. buddhismens ideer fördes fram en man som hette Siddhartha Gautama. Hans mål var att inte återfödas.

Uppfinningar


Från dammarna grävde man kanaler ut till fälten. Mellan dammarna och kanalerna hade man slussar, en slags tunnlar under jordvallarna som kunde öppnas och stängas.

Odling


Dem odlade spannmål och bomull. När dem skörde så hade dem vattenbufflar och kor till hjäp.

Dem solde dyrbara krydor som kanel och peppar så vidare...


Varför kulturen försvann


Man vet inte hur eller varför kulturen försvann en av teorier är att dem hamnar i krig när Ariena är och hämtar mat. Då blev dem besegrade.

Kina

Kulturen som jag tidigare har arbetat med är Kina. I Kina så levde inte människorna speciellt bra, det var ofta missväxt och många fick gå runt hungriga, varje dag. Det var även många översvämningar och mycket krig som kunde förstöra hela byar och släkten. Befolkningen i Kina gick från 48 miljoner invånare till 16 miljoner bara på grund av alla naturkatastrofer och krig. Inom kulturen fanns det mestadels bönder som var mycket fattiga. De bodde ute på landsbygden och många av bönderna blev tvungna att bo i jordhålor på grund av deras dåliga ekonomi. Många blev även tvungna att sälja sina barn som slavar för att för att få ihop pengar till att överleva.

Under den tiden var Kina uppdelat i fem samhällsklasser, de fem klasserna var köpmän, hantverkare, bönder, medlemmarna av den blivande klassen och kejsaren. Högst upp i rangordningen var kejsaren som ansåg sig vara himlens son och hade mycket makt. Medlemmarna av den blivande klassen kom näst, de var de enda som kunde läsa och skriva. Sedan kom bönderna, det var de som stod för matproduktionen och därför var de viktiga för resten av befolkningen. Sedan kom köpmännen som tillverkade saker alla behövde och sist kom köpmännen.

Det var kejsaren tillsammans med sina ämbetsmän som styrde över kulturen. Kejsaren ansåg sig vara mäktig och bestämde det mesta, alltså var det diktatur. Han var mycket stäng och kunde straffa folk genom att ta ifrån dem deras marker och tvinga dem att göra slavarbete.

Kineserna trodde på skapelsemyter som förklarade världens uppkomst. De trodde t.ex. att när Pan Gu (en av gudarna de trodde på) dog så förvandlades hans andedräkt till vind och moln, hans ögon förvandlades till solen och månen osv. Kineserna dyrkade även sina förfäder. Under långa ceremonier försökte man prata med sina förfäder och försöka få råd om livet och annat. De hade även olika skrivtecken som de trodde att de kunde använda för att få kontakt med förfäderna.

Kineserna var mycket uppfinningsrika. Några av deras uppfinningar är papper, boktryckarkonst, spadar, hackor, krutet, fyrverkerier, kompassen, siden osv. De sålde antagligen deras uppfinningar. De odlade saker som ris, korn, vete, råg, majs, bomull med mera.

Kulturen finns kvar än idag men har förändrats en del. Idag finns det inte kvar lika mycket slavarbete och bönder klarar sig bättre nu än vad de gjorde förr. Kineserna fortsätter med att uppfinna olika produkter och idag är Kina en världens största marknadsförare.

//Linnea Sundqvist 7a


KINA



Den högkulturen som jag har studerat om är Kina.
dom levde under att tjäna sina förfäder samt att dom var mycket fattiga eftersom att dom flesta var bönder och hade inte så mycket inkomster. Många var så fattiga att dom måste bo i jordhålor och somliga blev tvungna att sälja sina egna barn.
Människorna i Kina var uppdelade i fem olika samhällsklasser. Det var bland annat köpmän, hantverkare, bonde och medlem av den bildande klassen. Dom som levde som bäst i rangordningen stod kejsarna som folk trodde var benådade av gudar. Efter det kom den bildande klassen som var dom ända som kunde läsa och skriva och på grund av det så fick dom stor respekt. Sedan kom bönderna som stod för mat produktionen. Alla behövde mat så därför var bönderna ytterst viktiga. efter bönderna kom det hantverkare i klassen. Dom tillverkade saker människorna behövde.
I Kina hade dom en kejsare som dom dyrkade. Dom trodde att på grund av hans makt så var han benådad av gudarna. Och om dom trotsar honom så trotsar dom gudarna.
Dom trodde mycket på att dom skulle återförenas med sina förfäder efter döden i himlen. Därför tyckte dom att man skulle ta med sig jordiska ägodelar även i nästa liv. I Kina hade dom vissa gudar dom trodde extra mycket på som exempelvis Pan Gu. När Pan gu dog så förvandlades hans andedräkt till vinden och molnen, hans ögon blev sol och måne och hans svett blev till dagg osv. En annan gud som dom trodde på var Nu gu. Nu gu modellerade mänskliga figurer av lera som det sägs ska vara dom rika, dom fattiga människorna sägs vara dom som hon bara skvättade runt omkring sig när hon inte orkade mer. I Kina uppfann dom till exempel verktyg som till exempel spadar, hackor och plogspetsar till jordbruket. Före Kristus födelse uppfann även Kina krutet som vi i dagsläget har stor nytta av samt boktryckarkonsten. Kineserna odlade olika grödor som vete, majs och bomull samt att dom på sätt och vis odlade ris. Ris var väldigt viktigt för kineserna. Via handlingsvägarna så såldes det oftast exempelvis salt och spannmål. Dom färdades över kanaler och vägar som höll ihop dom större städerna.
Kulturen enligt mig har aldrig försvunnit bara förändrats och utvecklats genom tiden.

Indien /Ludvig 7a

Indusfolket

I Indien bodde folket i stora städer som hade runt 40 tusen invånare.
Två av dessa städer hette Mohenjo-Daro och Happara.
I Mohenjo-Daro gick det stora och breda gator från norr till syd och lite smalare gator från väst till öst. Detta delade in staden i regelbundna kvarter.
De rika bodde i mitten av staden i hus gjorda av bränt tegel. De flesta rika hade hus med 2 våningar, ett badrum med toalett, vattenledningar och kloaker medans de fattiga bodde i enkla hus som låg vid utkanten av staden. Det fanns också sädesmagasin där man förvarade säden. Detta går att jämföras med dagens banker.

Samhällsklasser

I Indien fanns det också samhällsklasser. Den högsta klassen var prästerna som i deras religion kallas för brahimer.
Den andra klassen var krigare och ämbetsmän.
Den tredje klassen var bönder, köpmän och hantverkare.
Den fjärde klassen var tjänare och slavar och den lägsta klassen var klasslösa/kastlösa.
I början levde ett folk som kallades för Dravider i Indien. Men under 1700 år f.kr. kom arierna (ett krigarfolk) till Indien och tag makten. De tog makten över befolkningen och marken, där de började att plantera för sig själva. Men för att få behålla makten och kontrollera Draviderna, skapade de samhällsklasser. Alla som tillhörde Arierna var i de tre högsta klasserna medans Draviderna var antingen tjänare/slavar eller kastlösa.

Religion

Folket i Indien trodde på Hinduismen. Forskare tror att Hinduismen skapades när arierna kom till Indien år 1700 f.kr. och deras religion blandades med Dravidernas. Man dagens Hinduer påstår att Hinduismen alltid har funnits. Arierna och Draviderna trodde på jättemånga gudar, men det finns 3 stycken huvudgudar. Dessa gudar är Brahma, Shiva och Vishnu.

Uppfinningar

Indusfolket uppfann uppfinningar som Tärningen och slussen. Tärningen använde de till olika bordspel. Slussarna använde de till att bestämma över vattnets riktning. När de kunde bestämma över vattnets riktning, kunde de konstbevattna fälten. Men detta funkade inte så bra för att vattnet som de konstbevattnade med var saltvatten, så när vattnet avdunstade på sommaren var det bara ett täcke med salt på fälten, vilket förstörde fälten.

Odling

I Indusdalen odlade folket bland annat, spannmål och bomull.
De använde djur som vattenbufflar för att göra odlingen och skörden lättare.
När de hade nog med spannmål och bomull, åkte handelsmännen västerut för att handla med Sumerna.

Hur kulturen försvann

Man vet inte exakt hur kulturen försvann, men forskare har olika teorier.
Den första teorin är att Arierna lämnar Indus för att skaffa mera mat. Men när de är borta, hamnar de i krig och blir besegrade. Forskare tror detta eftersom att arkeologer har hittat 40 stycken skället som visar att de var med om våld.
Den andra teorin handlar om att folket var med om en miljöförstöring. De tror att det inte gick att odla mat vilket ledde till att folk tog livet av sig och svälte till döds. De som tror på denna teorin tycker inte att 40 stycken skället bevisar att en stad med 40 tusen invånare dog i krig.
Den tredje teorin handlar om att folket dog i en naturkatastrof. De tror att vattennivån ökade och dränkte staden.

Indien


Jag har studerat Indien under några veckors tid och detta är en kort sammanfattning av mitt arbete...


Folket i Indusdalen


Kulturen bildades på den indiska halvön och där valde folket att bygga sina hem vid Indusfloden för sin egen överlevnad. Med ständig tillgång till vatten förenklades det vardagliga livet. Tack vore närheten av vatten kunde de då bygga kanaler som bevattnade deras åkrar som i sin tur sedan ledde till mycket mat och ett växande folk på grund av bra hälsa. Nackdelen med detta sätt var att skogarna i närheten höggs ner för mer åkermarker och då skadades naturen under processen.  När folket vid Indusdalen växt sig nog stort bosatte de sig i storstäder där det fanns kring 40 000 medborgare.


Samhällsklasser


Det rika i städerna blev mer och mer i behov av något slags uppdelningssystem ju mer befolkningen växte och tillslut bildades samhällsklasser. Människorna blev indelade i olika kaster eller folkgrupper för att kunna behålla makten och kontrollera samhället. Vissa kaster räknades som mer värda än andra till exempel att präster ansågs mer värda än krigare, krigare i sin tur ansågs mer värda än köpmän, hantverkare och bönder. Tjänare ansågs inte värda så mycket alls men värst var de kastlösa, de som inte tillhörde någon kast ansågs vara värdelösa. De var de kastlösa som fick göra allt ”smuts jobb” och de hade lite mat, pengar och kläder. Om man föddes i en kast kunde man inte byta kast eller gifta sig med någon från en annan kast.  I stadens utkant bodde de fattiga till exempel kastlösa eller tjänare och längre in mot centrum bodde de mer "värdefulla" folket.


Religion


Eftersom de bodde i Indien tillhörde de flesta buddismen eller hinduismen.
Hinduismen kom till när ariernas och ursprungs befolkningens tro blandades. Tron om själavandringen var extremt viktig inom hinduismen, det som man gjorde nu drabbade sitt nästa liv. Hade man levt ett bra liv skulle man återfödas i en högre kast och hade man levt ett dåligt liv skulle man födas i en lägre kast, därför var kastlösa värdelösa för att det ansågs levt ett dåligt liv i sitt förra liv och att de var deras straff. Inom hinduismen trodde man att gud kunde visa sig genom andra gudar och gudinnor. Andra gudar och gudinnor visar olika sidor av den högsta guden. Det finns många gudar och gudinnor men det tre vanligaste är Vishnu som behåller ordning i världen, Brahma som skapar liv och Shiva som är kraftens gud, han både förstör och bygger upp. Man kontaktar gudarna genom böner och offer.
Hinduismen och buddismen är inte så olika. Buddismen byggde på mannen Siddhartha Gautama som ville slippa själavandringen, slippa återfödas genom att avstå att längta efter saker och upplevelser, släcka sin livstörst. Han såg livet som ett enda stort lidande. Gudar var inte så viktig inom buddismen men det var viktigare att man skulle sluta återfödas. När man uppnått det tillstånd då man släckt sin livstörst blir man en buddha precis som Siddhartha Gautama blev efter många år, en upplyst och då slipper man återfödas och hamnar i Nirvana. Nirvana är ingen himmel, det är bara ett enda mörker där man slipper allt lidande.
Styrelse
Det var när Arierna kom till Indien som de tog över makten. De tidigare fredloga och lyckliga landet blev nu kontrollerade av Arierna. De placerade sig själva bland de tre högsta kasterna och agerade som härskare över resten av befolkningen. Alltså var de diktatur eftersom folket inte fick hjälpa till att bestämma. Men ju högre upp i kastsystemet ju mer makt ansågs man ha så tekniskt sätt var det kastsystemet som hade störst makt.


Odling & Marknadsplatser


Bönderna odlade mycket spannmål och bomull. Bomullen omvandlades sedan till tyger som de sålde vidare. Än idag är Indien känd för sin stora tillgång till bomull. För att skörda sina åkrar tog de ofta hjälp av kraftiga vattenbufflar. På marknader såldes mycket guld, silver och brons


Uppfinningar


Indien var precis som Egypten en snabb kultur att utvecklas och därför stod de för många uppfinningar som till viss del används än idag. De uppfann till exempel konstgjord bevattning som används för att reglera vatten och så uppfann de tärningen. Tärningen används än idag och används dessutom på samma sätt, för nöjets skull. De var först i världen att göra sin egen bildskrift men forskarna idag har än inte kunnat tyda deras bildskrift. Som förväntat var de även först i världen att använda sig av bomull.


Kulturens förintelse


Dagens forskare vet inte vad exakt som utplånade kulturen men de misstänker att det kan ha att göra med den förstörda naturen eller epidemier.


/Alva Lundberg 7A



tisdag 4 april 2017

Kina Högkultur

Jag har studerat och läst om Kina .

För några 1000 år sedan i Kina så levde människor olika. De som hade mer pengar eller var med i den ''bildande klassen'' var högre uppsatt och hade mer pengar och större hus. Medans de fattigare ibland bodde i jordhålor och var tvungna att sälja sina barn som slavar för att få pengar.

Vem styrde samhället?
I Kina så styrdes samhället av en kejsare. Folket trodde att han var benådad av gudarna eller att han själv var en gud. Han kallade sig själv för ''himmelens son''. Små bönderna var tvungna att betala skatt till kejsaren och var ibland tvungna att utföra byggnadsarbeten åt honom. Kina var uppdelat i fyra samhällsklasser och en kejsare. Först kom köpmän sedan hantverkare efter det kom bonde och dem som högst upp var de som var medlem av den bildande klassen. De i den bildande klassen kunde skriva,läsa och var mycket respekterade. Kejsaren anordnade till och med en egen skola åt dem. Bönderna var viktiga eftersom att de producerade landets mat. Hantverkarna skapade nödvändiga saker man kunde använda i det dagliga hushållet.

Längst ner stod köpmännen. De tillverkade inget själv utan blev oftast rika med hjälp av varorna som hantverkarna tillverkade. Kineserna var duktiga på att göra mediciner av örter och hade också kunskap om akupunktur.

Troende
I Kina så hade man något som kallades för skapelse myter som förklarade hur världen uppstått.Som t.ex  Pan Gu. När han dog så förvandlades han andedräkt till vinden och molnen,hans ögon blev sol och måne och hans svett blev dagg. De i Kina trodde på högre makter som olika ande djur och gudar.

Uppfinningar
Kina har uppfunnit några av de viktigaste uppfinningarna som t.ex spadar,hackor,plogspetsar mm.
Det var nödvändiga uppfinningar som de kunde använda till jordbruket. De kom även på boktryckarkonsten konsten som vi har stor nytta va idag. Innan pappret uppfanns så ristade man in tecken på bamburibbor. Man har hittat många tecken och skrifter bevarade i denna form.

Handel
Med dessa redskap kunde de i Kina även odla olika saker. Dem odlade ris,hirs och vete.
De folk som bodde i områdena runt Kinas gränser ville äga dyra saker som tillverkades i mittens rike.
I början så handlade det mest om plundring men under en senare tid så blev det att byta saker med varandra.Siden var det populäraste att byta saker mot som t.ex siden mot hästar osv.
Handeln var möjlig tack vare att handelsmännen använde kameler för att frakta varor. Kamelerna orkade att bara upp till 200kg i den torra öknen.

Hur försvann kulturen?
Kulturen finns kvar än idag.

Inka folket

Slavhandel Melissa

Slavhandel Förr & Nu Blogginlägg Slavhandeln har funnits under en lång period. Slavhandeln startade först på 1500-Talet...