Industrialiseringen och arbetslivet Ludvig 8A

Moderniseringen av jordbruket var det som gjorde industrialiseringen möjligt. Utvecklingen började vid mitten av 1700-talet i Storbritannien och spreds senare vidare. Men för att detta skulle vara möjligt, så började man med att utveckla jordbruket. Man gjorde bland annat så att små jordområden slogs ihop med varandra och skapade större farmar för att kunna göra jordbruket effektivare. De började också att använda uppfinningar som harvar och såningsmaskiner. Dessa revolutionerande uppfinningar gjorde jordbruket lättare och ännu effektivare.
Hela jordbrukets utveckling gick i sort sätt ut på att göra det välplanerat och effektivare, samtidigt som de producerade mera produkter än någonsin. De började också att odla nya saker som potatis, vilket var en stor matkälla.
Tack vare den agrara revolutionen, kunde bönder producera mera mat på kortare tid och vilket ledde till överskott av mat. Bönderna kunde nu sälja sin mat till folk som jobbar på industrier i städerna istället för att bara leva på din egna skörd.

Några viktiga maskiner som hjälpte till att modernisera jordbruket var bland annat, slåttermaskiner, tröskverk, mejeri maskiner och olika konserveringsmetoder.
Bönderna började också att använde vetenskapliga metoder för att förbättra sin skörd.
De starkaste exemplaren av en gröda valdes ut och planterades och de svagare slängdes bort.
Man började också att undersöka sjukdomar hos växter och djur skulle bekämpas.
Bönderna gav också näring åt åkrarna när de införde djupplöjning och växelbruk. Växelbruk innebär att man skiftar grödorna på ett fält för att därmed kunna på så mycket grödor som möjligt.

Ett nytt samhälle började att växa upp under slutet av 1700-talet och sedan vidare under 1800-talet. Det var nämligen så att fabrikerna började att växa upp. Fabrikerna konkurrerade ut hantverkarna vilket var ett stort ekonomiskt framsteg för samhället. Det kom också en mängd ny uppfinningar som ersatte människans muskelkraft, vilket sparade mycket energi.
Människor sökte sig från landet och in till städerna för att få jobba i stadens fabriker. Där blev de lönearbetare. Lönen de fick bestod av pengar som sedan användes för att köpa mat och betala av hyran. De som jobbade på landet hade istället naturaförmåner som mat och husrum men också en liten slant pengar, som det fick genom att sälja mat till människorna i staden.

Under första halvan av 1800-talet, så var det väldigt dåliga arbetsförhållanden i fabrikerna. Det fanns inga skyddsanordningar, maskiner slet av händer och fingrar och olika kemikalier förstörde människors hälsa.
I till exempel den svenska tändstiksindustrin, drabbades många människor för fosforförgiftning. Detta ledde till att käkben smältes ihop och till och med att några dog. Ersättning gavs väldigt sällan och sjukpenning fanns inte då, så det gav en stor ekonomisk konsekvens för en själv och sin familj att stanna hemma någon dag när man är väldigt skadad eller har ont. Dessutom jobbade många runt 14 timmar per dag.
På denna tid, var det som dagens fattiga länder, vanligt med barnarbete.
Barnen fick jobba lika hårt som de vuxna, 10 timmar på dag, 6 dagar i veckan fast mot en tredjedels lön. Detta var en väldigt tragisk tid för människorna. De fick slita nästan varje dag och barnen blev föräldralösa vid en väldigt tidig ålder.
Men mot andra halvan av 1800-talet, så förbättrades arbetsförhållandena/miljön för arbetarna.
Barnarbete förbjöds först i Storbritannien år 1842 och år 1881 förbjöds det för 15-åringar att jobba mer än 10 timmar på dag i Sverige. Skyddsanordningar fixades också på fabrikerna. År 1913 infördes folkpension för alla som var över 67 år gammal. Arbetstiderna reglerades i allt fler länder och jobbet på fabrikerna blev "mänskligare".

I Saltsjöbaden utanför Stockholm, undertecknades ett historiskt avtal mellan svenska arbetsgivare och fackföreningen som förändrade Sverige på ett bättre sätt. Saltsjöbadsavtalet kallas det huvudavtal som tecknades mellan Landsorganisationen (LO) och Svenska arbetsgivarföreningen. Detta är allmänna rättgrundsatser för konflikter mellan parter på arbetsmarknaden. Detta gav mera  möjligheter att ställa krav och organisera sig. Tack vare allt detta, så förbättrades bland annat arbetstiderna, säkerheten och lönen på arbetsplatserna.



Det finns många anledningar varför människor jobbar. En av alla anledningar till varför människor jobbar, är på grund av inkomsten. Utan en stabil inkomst, så kan man inte leva. För att kunna ta han om sig själv och sin familj, så måste man ha pengar för att kunna äta, köpa medicin, göra saker, betala skatt osv. Man gör det för att kunna leva ett normalt liv i stort sätt.
Men den största anledningen till varför människor måste jobba, är för att kunna hålla samhället uppe.
Om folk slutade att jobba, så skulle det inte gå att betala hyran. Detta leder till att man tappar sin boplats, men det kan leda till värre saker än så. Om inte skatten betalas, så försvinner saker som välfärden vilket vi har stor nytta av här i Sverige. 
En till sak som gör att samhället kan hållas uppe, är människornas intressen. Om ingen hade intresse för att jobba på till exempel banker eller bondgårdar, så skulle människorna inte kunna förvara sina pengar på något ställe eller kunna få någon mat.
Samma sak gäller för yrken som polis, brandmän osv. Utan folk som jobbade på dessa jobb, skulle samhället gå under.

Jag ser på mitt arbete som vilket som helst. Jag vet att det måste göras och att det kommer att vara värt det i framtiden. Men mitt intresse för de olika skolarbetena påverkar mitt betyg ganska mycket. Skolarbeten som jag gillar, läggar jag ner tid i för att det ska bli så bra som möjligt och för att få ett betyg bra betyg inom det arbetet, medans jag sällan har orken att göra mitt bästa på skolarbeten som jag tycker är ointressanta. Detta visar dock vilka jobb som skulle passa mig i framtiden eftersom att jag har bättre betyg i det som jag gillar.

Arbetsmarknaden för mig ser väldigt bra ut just nu. Ett jobb som jag har hyfsat stort intresse i är läkare vilket också är ett bristyrke (yrken där man tror att det kommer att saknas personal i framtiden). Att jobba som läkare är ett yrke som jag tycker är intressant just nu, men det kan ändras nästan när som helst.

Lönen för kvinnor och män ser väldigt bra ut just nu. På det flesta yrkena är det jämställt mellan män och kvinnor där båda har samma timlön och arbetsuppgifter. Men det ser fortfarande olika ut beroende på vilket land man bor i. Sverige har det väldigt bra när det kommer till jämställdhet, jämfört med länder i mellan-östern och andra fattiga delar av världen där kvinnor behandlas dåligt och måste stanna hemma och ta hand om barnen. Men även då det är bättre här i Sverige, så tycker jag fortfarande att lönen ska vara lika och att man går efter hur hårt och hur många timmar någon har jobbat. Inte deras kön.

Fackförbundens uppgifter är bland annat att förhandla fram kollektiv avtal, men det är också deras jobb att ge sin medlemmar utbildning, karriärrådgivning och att medla i konflikter på jobbet.
Det är också fackförbundens jobb att hjälpa anställde ifall de upplever att arbetsgivaren inte följer reglerna eller trakasserar/kränker anställda på jobbet.
Facket erbjuder också försäkringar som inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften.
Jag tycker att fackförbundens jobb är viktiga eftersom att de ser till att de anställda mår bra på sin arbetsplats och fixar så att arbetsgivaren följer reglerna ifall han/hon bryter dom.

Jag kan tänka på några saker som skulle kunna fixa bristerna på personal inom några olika yrken.
Yrken som har bris på personal och får sin lön i form av skatt (läkare, polis osv.), skulle man kunna höja lönen på. Om det är så att sjukvården har brist på personal, så kanske det är värt att lägga mera pengar av skatten på sjukvården för att locka människor att börja jobba där.
Man skulle också kunna börja med en typ av reklam där man lockar folk att prova på läkar yrket eller vad det nu är för ställe som har brist på personal. Om det till exempel är brist på personal i en frisörsalong, så kan företaget göra ett reklamblad eller lägga in reklam i tidningar, där man skriver att man söker personal. Det kan leda till att det kommer några på en jobbintervju, detta kanske leder till det blir flera anställda.