Indien / Indusdalen

Indien / Indusdalen

Hej och välkommen till vårat tema med högkulturer. I detta området har vi studerat olika tidiga civilisationer som levde för många år sedan. 

Jag har då studerat Indien och städerna där, som runt ca. 5000 år f.Kr blev befolkade. Det började flytta in människor till Indien för att få tillgång till floden Indus. Floder leder till lyckat jordbruk. Området kring Indus, kallades för Indusdalen. Man ville oftast odla, därför att det gav mest resurser på den tiden. Innan människorna flyttade in, fanns det massor av skog och djungel. Men det dröjde inte länge innan människorna började hugga ner dessa och utnyttjade träden och områdena till sin odling och jordbruk, för att få åkermark. Folket kring Indus började bygga kanaler från floden, långt in på land. Man byggde även bevattningsanläggningar för att konstbevattna sina skördar och odlingar.

Städer

Människorna i Indusdalen bodde i enorma städer där upp till 40 000 människor kunde leva. Forskare har grävt fram kvarlevorna av två städer som började byggas redan runt 3000 år f.Kr. Städerna heter Mohenjo-Daro och Harappa. Eftersom forskare aldrig har lyckats tyda indusfolkets skrift, vet man inte så mycket om den här tiden eller folket.

Mohenjo-Daro hade breda gator som gick långa sträckor mellan norr och söder, Mellan öst och väst gick smalare gator. På det sättet delades staden in i kvarter.

Samhälle

Omkring 1700 år f.Kr kom ett främmande folk, arierna, in i landet norrifrån och tog makten med våld. Arierna var ett krigsfolk som levde som nomader (en folkgrupp som inte lever på endast ett ställe, alltså flyttar runt hela tiden) och försörjde sig på boskapsskötsel. De bosatte sig i små byar där de blev risodlare.

Männen plöjde åkrarna med enkla plogar dragna av oxar. Ris-plantorna drevs upp på mindre jordbitar och sedan planterade kvinnorna dem på fälten. Sedan skulle fälten stå under vatten ända tills ris-plantan blommade. Efter blomningen skördades riset och tröskades för att man skulle komma åt riskornen. Detta sätt att leva i små byar är fortfarande typiskt på den indiska landsbygden.

För att arierna skulle kunna behålla makten, så var de tvungna att kontrollera draviderna (den ursprungliga befolkningen). De gjorde detta genom att bland annat dela in befolkningen i olika klasser, som var kallade kaster. Den högsta kasten bestod av präster, efter den följde krigarkasten och till den tredje kasten räknades köpmän, hantverkare och bönder. Draviderna var oftast i den fjärde kasten, tjänare. Arierna delade in sitt egna folk i de tredje högsta kasterna.

Man föddes in i en kast och kunde inte byta kast. Man fick inte heller umgås med folk ur andra kaster, var man köpman fick man t.ex inte gifta sig med en kvinna ur tjänarkasten.

Det fanns också många människor som inte tillhörde någon kast alls. De kallades kastlösa och hade nästan inget värde i samhället.

Religion

Folket innan arierna hade olika religiösa traditioner, och sedan blandades de upp med ariernas religion och en tidig form av hinduism uppstod. Inom hinduismen hade tron på själavandringen stor betydelse. De handlingar man gjorde i sitt nutida liv, bestämde hur man skulle leva i sitt nästa liv. Den som hade levt ett syndfritt och rättvist liv, kunde födas i en högre kast medan den som levt ett mindre bra liv hamnade i en lägre kast eller så blev hen kastlös.

Omkring 500 år f.Kr. växte en ny religion fram i Indien som var buddhismen. Buddhismens idéer fördes fram av en man som hette Siddharta Gautama. Hans mål var att man skulle slippa återfödas. Han menade att man kunde frigöra sig från själavandringen.

Man var tvungen att motarbeta sin livstörst (längtan efter saker, upplevelser och annat som binder människor vid livet). När Gautama efter många år själv uppnådde ”den högsta insikten” blev han en buddha, en upplyst. Buddhas lära spreds både inom och utanför Indiens gränser.

Några gudar de trodde på var Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi från Hinduismen. Inom Buddhismen fanns det egentligen ingen gud, utan Siddharta som var en upplyst stod i centrum. Han var mer en läromästare och förebild som visade hur en buddhist skulle leva.

Inom Hinduism så får de kontakt med sina gudar genom att be och att offra. Det finns många gudar, och de flesta hinduer ber till den guden eller gudarna som passar bäst för just den dagen. Därför tillber de flesta till många gudar. Tillsammans med bön offras ibland mat och även blommor till gudarna som i gengäld välsignar maten.

Alla gudar firas vid sina egna speciella högtider.

När man dör, så tror buddhisterna på återfödelse, om man inte har befriat sig själv från samsara. Hinduerna tror också på återfödelse, men de tror även på att man kan hamna på platser som himlar och andra platser för en viss tid, och sedan återvänder man till jorden. En tredje tanke är att man träffar den Gud som människan tillbett under sitt liv, och får därför leva med den Guden. En fjärde tanke är att människan inte återföds till jorden, utan blir en del av den gudomliga kraften Brahman.

Brahman betyder ”världssjälen”, världsalltet, den gudomliga verkligheten. Kommer man till brahman så har man vunnit atmans sanna värde.